• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 64
  • 7
  • Tagged with
  • 71
  • 29
  • 26
  • 23
  • 20
  • 17
  • 16
  • 12
  • 11
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Centralisering : En studie av Sveriges försäkringskassor / Centralisation : A study of the reasons for centralisation in a public organisation

Blomkvist, Fredrik, Brudin, Tobias January 2004 (has links)
<p>Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. </p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma. </p><p>Avgränsning: Vi har i denna uppsats koncentrerat undersökningen till att omfatta endast länscontrollers eller liknande inom Försäkringskassan. De sitter i samtliga fall i eller nära ledningen, varför vi har ett ledningsperspektiv på vår undersökning. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger på telefonintervjuer samt öppna och slutna frågeformulär till totalt 18 av de sammanlagt 21 försäkringskassorna i Sverige. </p><p>Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att det en kombination av alla de faktorer som vi har lokaliserat som har gjort att centraliseringar av olika slag har kommit till stånd inom Försäkringskassan. Tendenserna påverkar varandra och centraliseringsåtgärder är ofta följder av andra d:o, varför det ibland kan vara svårt att särskilja dem. Resultatet visar också att det kan vara svårt att inifrån organisationen se allt som ligger bakom och driver förändringar.</p>
32

Maktabalans : Förhandlingssystem och lönebildning

Jansson, Li, , Karolina Stadin January 2006 (has links)
<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.</p><p>En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.</p>
33

Centralisering : En studie av Sveriges försäkringskassor / Centralisation : A study of the reasons for centralisation in a public organisation

Blomkvist, Fredrik, Brudin, Tobias January 2004 (has links)
Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma. Avgränsning: Vi har i denna uppsats koncentrerat undersökningen till att omfatta endast länscontrollers eller liknande inom Försäkringskassan. De sitter i samtliga fall i eller nära ledningen, varför vi har ett ledningsperspektiv på vår undersökning. Genomförande: Vår studie bygger på telefonintervjuer samt öppna och slutna frågeformulär till totalt 18 av de sammanlagt 21 försäkringskassorna i Sverige. Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att det en kombination av alla de faktorer som vi har lokaliserat som har gjort att centraliseringar av olika slag har kommit till stånd inom Försäkringskassan. Tendenserna påverkar varandra och centraliseringsåtgärder är ofta följder av andra d:o, varför det ibland kan vara svårt att särskilja dem. Resultatet visar också att det kan vara svårt att inifrån organisationen se allt som ligger bakom och driver förändringar.
34

Maktabalans : Förhandlingssystem och lönebildning

Jansson, Li, , Karolina Stadin January 2006 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande. En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.
35

Angereds fritidscentrum : En spricka i välfärdsbygget

Holvila, Mikael January 2012 (has links)
Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 – 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden. En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.          Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering. I min studie kommer jag att undersöka det som verkade vara en enhetlig plan innehöll olika faktorer som synliggör dessa aktörers roller. Dessas roller och agerande visar på tendenser i något jag kallar sprickor i välfärden.
36

Route planning for delivery trucks at Ekoparti AB / Ruttplanering hos Ekoparti AB

Bardaqji, Bilal, Rudolfsson, David January 2015 (has links)
Ekoparti AB är ett grossistföretag som idag har cirka 480 kunder runt om i mellersta Sverige. Idag omsätter Ekoparti AB 165 miljoner kronor per år och har resurser som uppgår till 30 heltidsanställda personer, samt att man äger ett lager på 3000 kvadratmeter, varav 500 av dem är frys. Företaget har även sex stora lastbilar och två skåpbilar. På senaste tid har Ekoparti AB insett att det finns brister i distributionen mot kund. De har tagit fram två punkter som de anser vara bristerna i företagets logistiksystem. Dessa är att kundernas ordermönster behöver förändras, samt att vissa kunder avviker från leveransrutterna som går från företagets lager, samtidigt som de beställer för lite. Utifrån dessa punkter har de tagit fram ett nytt förslag för hur distributionen mot kund borde ske i företaget. Projektets uppgift blev då att undersöka de nuvarande leveranserna samt det nya förslaget och jämföra dessa två för att se vilket som blir mest kostnadseffektivt och varför. För att lösa problemet valde vi att använda programmet ArcMap som en bas för analysen av rutterna. Med hjälp av programmet kunde kostnader för att köra de olika rutterna i nuläget och i förslaget tas fram. Resultatet av analysen blir att det nya förslaget är mer kostnadseffektivt än hur distributionen hanteras i nuläget, med en minskning av kostnaderna med 614 950 kronor per år. För framtagning av resultatet används två huvudsakliga kostnadsfaktorer, vilket är tidskostnader och distanskostnader. När vi granskade resultatet var det tydligt att den variabel som har störst påverkan på kostnaderna är tidskostnaderna. Med tidskostnader menas lönekostnader för chauffören och hans medpassagerare. Dessutom tar vi även i rapporten upp att förändringen inte enbart påverkar transporterna, utan förändringarna skulle även kunna påverka andra delar av logistiksystemet, vilket i sin tur kan påverka andra delar av företaget. Slutsatsen av projektet är att det nya förslaget för rutter är mer kostnadseffektivt för Ekoparti AB än de nuvarande rutterna. I och med att tidskostnaderna utgör majoriteten av totalkostnaderna bör man för att minska totalkostnaderna ta fram lösningar som minskar den spenderade tiden vid distributionen till kunderna. Dessutom får man inte bortse från helhetsperspektivet då transportförändringar inte bara påverkar transporterna utan även resterande delar av företaget. Detta för att undvika oönskade negativa effekter i andra delar av verksamheten när man genomför en förändring
37

Dags att öppna ögonen? : Nulägesanalys av trafikmätningsuppdraget ÅDT

Olsson, Jonas, Eliasson, Simon January 2007 (has links)
ÅDT-uppdraget tillhör Väg &amp; Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor. Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt. Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten. Genom en sådan koppling kan uppdraget stärkas och bli mer konkurrenskraftigt. Därför riktas denna nulägesanalys mot kommunikationen i ÅDT-uppdraget, uppdragsstrukturen samt den kringliggande organisationskulturen. Dessa tre ämnesområden blir den teoretiska referensramen. Informationsinsamling gjordes genom en serie direktintervjuer med fem personer samt telefonintervjuer som riktade sig till ytterligare tolv. Tillvägagångssättet var kvalitativt. Resultatets helhet visar en grundläggande missuppfattning. Uppdragets organisationsstruktur beskrivs och förväntas fungera bäst som en matrisorganisation. Men förut-sättningarna för att en sådan struktur skall fungera finns ej idag. Istället syns tydliga kommunikations- och samordningsbrister samt att tendenser till motsättningar finns. Slutsatsen är därför att uppdragsstrukturen inte passar ihop med verksamhetsorganisationen i Vägverket Konsult. Problemlösningen innebär att antingen behålla nuläget men att hantera förutsättningar som geografisk spridning och samordning bättre, eller en tydlig strukturell förändring. Avslutningsvis presenteras tre konkreta åtgärdsförslag som innebär olika organisationsstrukturer och grader av centralisering för ÅDT-uppdraget.
38

Swedbank och Handelsbankens utökade öppettider : hur har arbetet med beslutet och förändringsarbetet gått till?

Gardell, Sara, Orlunder, Emelie, Sjögren, Rebecca January 2008 (has links)
Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna. Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken. Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna. Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt. Vi anser att bankerna bör se öppettiderna som en långsiktig investering. Vi ser även att förändringsarbetet har varit mer omfattande på Handelsbanken än på Swedbank.
39

Swedbank och Handelsbankens utökade öppettider : hur har arbetet med beslutet och förändringsarbetet gått till?

Gardell, Sara, Orlunder, Emelie, Sjögren, Rebecca January 2008 (has links)
<p>Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna.</p><p>Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.</p><p>Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt. Vi anser att bankerna bör se öppettiderna som en långsiktig investering. Vi ser även att förändringsarbetet har varit mer omfattande på Handelsbanken än på Swedbank.</p>
40

Strategi och struktur inom den Svenska Bankbranschen

Björk, Rickard, Hansson, Kenny January 2018 (has links)
I dagsläget finns det en hel del forskning kring både strategi och struktur var för sig men inte lika mycket kring hur de båda förhåller sig till varandra och hur de samspelar. Detta skulle vi säga är ett relativt outforskat område. Bankbranschen är en bransch som berör väldigt många människor och en aktör som är en betydande del i samhället. Efter att ha ställt oss frågan kring hur ett företags strategi påverkar dess organisationsstruktur föddes vårt syfte. Syftet med uppsatsen handlar om att ta reda på om och i så fall hur strategi påverkar strukturen inom den svenska bankbranschen. Då denna bransch ständigt påverkas av regler, krav och lagar kommer även det att tas i beaktande.  I denna kvalitativa studien har vi använt oss av två delar. Den ena delen är välkända teorier och resonemang kring både strategi och struktur som ledande företagsekonomiska forskare har lyft fram under årens lopp. I den andra delen använder vi oss av kunskapsinhämtning från personer i branschen. Dessa individer har vi valt att intervjua då de finns både på central nivå (där beslut kring struktur och strategi fattas) och på operativ nivå (där man påverkas av dessa beslut). Utifrån forskningens teorier och intervjuerna har vi senare diskuterat och fastställt en slutsats kring strategi och struktur fenomenen.

Page generated in 0.0838 seconds