Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 – 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard). Manproblematiserar dessa i varierande grad utifrån de teorier som används. Något vi menar ärproblematiskt då forskningen blir enkelspårig och grund. Vi vill se en bredare problematiseringutifrån de teorier som redan framkommit i forskningen och ifrågasätter varför inte fler teorier ochvariabler undersöks. Vi efterfrågar ett vidare perspektiv där forskaren exempelvis gör tolkningarutifrån olika samhälleliga maktfigurationer.

This essay examines how local literature from the region of Västerbotten in Sweden can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. A postcolonial perspective is used in an analysis of three novels and two short stories from the region. The works in focus of this analysis is The Tar Still(1953) by Sara Lidman,The march of the musicians(1978) by P O Enquist, Hash(2002) by Torgny Lindgren and two short stories from Beasts and Other Stories (2015) by Stina Stoor.The analysis focuses on how the construction of center and periphery is constructed in these stories. Then it is discussed how the concept of center and periphery can be used in the teaching of values. The result shows that the use of language, the attitude towards different geographical places and the constant negotiations of power in relationships, are areas where these novels and short stories relates to a postcolonial writing tradition. The values system in the Swedish school contains writings about cultural identity and democratic values that can be addressed through teaching local literature using a postcolonial perspective. These themes are to be found at different levels in these stories, in the stylistics as well as in the plot. The essay uses theories by Louise Rosenblatt, Martha Nussbaum and Gunilla Molloy to discuss the possibilities with this sort of literary teaching. Representation and a broadening of literary experiences is discussed as two of the foremost advantages with this type of local literary teaching.

Uppsatsen har som övergripande syfte att synliggöra hur urbana normer existerar i människors vardagsliv och, mer precist, hur sådana normer påverkar och utmanas av människor som flyttat mellan glesbygd och stad. Detta görs med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer med erfarenhet av sådana flyttar. Totalt har tio informanter medverkat i intervjustudien. Resultatet visar att informanterna på olika sätt förhåller sig till urbana normer och mediala representationer av gles- och landsbygd. De har liknande uppfattningar om hemorten som de i huvudsak kopplar till trygghet och gemenskap. Platsanknytningen till hemorten har haft betydelse för valet av de städer de flyttat till och från. När informanterna talade om livet i staden kontrasterades den mot hemorten vilket i princip alltid innebar att hemorten tillskrevs högre värden. Ålder och samhällsvillkor har påverkat informanternas berättelser vilket är tydligt i hur de förhåller sig till politiskt motstånd. Informanterna, med undantag för en, uppfattade en flytt till staden som positiv och nödvändig. Det kan tolkas som att de tack vare flyttar funnit den plats där de flesta nu såg sin framtida boendeplats.

I dagens samhälle har det blivit något av en allmänt vedertagen sanning att landsbygderna i Sverige framställts på ett snedvridet sätt i nyhetsmedierna. Emellertid förekommer det få studier som undersökt hur landsbygderna framställs. Denna kvantitativa innehållsanalys syftar till att öka förståelsen för hur landsbygder porträtteras i nyhetsmedia och att undersöka om det finns en korrelation mellan hur landsbygderna framställts under perioden 2018–2023 och förändringarna i Sveriges demografi under samma tid. Studien syftar också till att diskutera hur nyhetsmediernas framställningar av landsbygderna kan påverka allmänhetens uppfattningar om landsbygder utifrån teorier om nyhetsmediernas symboliska makt. Studiens mål är att undersöka textmaterial från tidsperioden 2018–2023 från tre svenska rikstäckande nyhetsmedier; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT Nyheter. Därtill är målet att undersöka huruvida John Friedmanns teori om centrum och periferi går att skönja i framställningarna. Studien resultat framkom genom tillämpning av John Friedmanns teori om centrum och periferier samt tre teorier om mediernas symboliska makt; agendasettingsteorin, framingteorin och representationsteorin. Studiens resultat visar att landsbygderna tenderar att periferialiseras av nyhetsmedierna i texterna som ingår i studiens urval och att texterna om landsbygderna är negativ. Vidare dras slutsatsen att nationella samhällsfrågor är det ämne som textmaterialet om landsbygderna oftast behandlar.

This study focuses on the reformation of the cross-border political coalition in the Scandinavian region of Öresund, specifically the re-organization of Öresundskommitteen to Greater Copenhagen & Skåne Committee. Through the lens of Critical Discourse Analysis, the study critically examines the newly advocated regional strategy focusing on international place marketing of the collective brand Greater Copenhagen, underlying power structures and incentives of the reformation as well as the subsequent consequences for the regional development. The result highlights a political shift of focus, from the region in general to Copenhagen in particular, justified by the conviction of growing international competition and the regional core as undisputable ‘growth-machine’ for the whole region. Consequently, local projects can be legitimized as regional concerns, potentially supporting misallocation of regional funds, political and core-periphery polarization.