Introduction: In today’s contemporary society individuals can use multiple media- channels to find civic information. Civic information should reach all groups of society and according to previous research young people are relatively hard to reach with this type of information. Purpose: The purpose of this study is to investigate how young, highly educated individuals in Sweden are using media channels to find and take part in civic information, the expectations they have of the information and if they consider that they need to participate in public discourse. Methodology: In this qualitative study we had a hermeneutic perspective with an abductive approach. We have collected our empirical material by doing interviews with 15 respondents. The respondents are students and were chosen based on both their knowledge and their interest in media and communication since we were looking for a broad view on the subject. Conclusion: Through this study we discovered that young individuals mainly use the social-media channel Facebook to get updated on civic information. Facebook offers easily accessible information and also expose the information, which our respondents prefer. Through this study we found that young individuals expect information to be easily accessible and want to be exposed to it. We also found that young individuals find it important to be able to participate in public media-channels. In conclusion we found that social-media channels are the most used and preferred channels by young individuals when it comes to civic information.

Today the amount of online medical information sources in Swedish is steadily increasing. The information is convenient and always at hand. People who turn to Google and other search engines are, however, not always knowledgeable about how to identify trustworthy information, or how search algorithms work. The main purpose of this study is to :ind out how Swedish students in the ages of 18-35 search for medical information online. One aspect of this is to gain a better understanding of how they navigate the internet, and how they prioritize and value different information sources. We also look at what sources they turn to for medical information and whether source credibility is crucial in their choices. Our study is based on an online survey at Umeå University. The survey was conducted among eight different study programs with students in the ages of 18-35. In total, we received 305 responses, of which 163 (53,4%) were women, 139 (45,6%) were men, and 1% de:ined as others. The main conclusion of this study is that the target group is most likely to turn to information sites provided by authorities. These sites are considered to be the most trustworthy. The study also showed that the target group was well aware of Sweden’s biggest online doctors, Kry in particular, and rated them as trustworthy as well. The target group would, however, not turn to these sites for medical information. We can also notice that the target group consider themselves to be critical of information online and good at evaluating source credibility.

<p>The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties.</p> / <p>I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk.</p><p>Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen.</p><p>Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas.</p><p>Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap.</p><p>Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.</p>

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties. / I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk. Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen. Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas. Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap. Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.

Title: Recycling, society and social media: a qualitative case study of a municipally-owned company’s Facebook communication. The aim of the study has been to, through a case study of a company’s Facebook communication create understanding for how the medium may be used as communication channel in order to achieve effective, engaging communication with the company’s Facebook followers. The company Stormossen is a municipally-owned waste disposal company located in Kvevlax, Finland. The study uses a mix of the theoretical perspectives intentionalism and hermeneutics, in that its aim is to look at both sides of the communication process - the sender and the receiver - thus gaining a comprehensive picture of the research problem. The theoretical frame is made up of theories on new media logic and social media, participation, communication strategies and social communication. Two methods are applied in the case study, an informant interview with a key person at the company and a qualitative content analysis of the company’s official Facebook page. A total of 133 status updates were selected for analysis, mainly focusing on examining the content, mode of communication and the followers’ interaction and communication on the page. The main results of the study have shown that the company has not fully adapted to the new media logic in their Facebook communication. The communication strategy used is mainly an inside-strategy with emphasis being placed on organizational targets and the one-way distribution of information about the company and its services, with limited attempts to involve and initiate dialogue with the followers. These findings are in line with earlier research on how companies use social media. The company also has an unclear picture of who their followers are and why they would be interested in interacting with the company on Facebook. The followers on the other hand are mainly passive, and their motive for communication can be explained with the need for self-presentation. In order to create content and communication that the followers find relevant and want to interact with and share, the company has to actively work to adapt more to the new media logic. Facebook should be used both as a way of making information available but also for networking with and inviting followers to participation and dialogue, thus making themselves useful to the followers in order to build a good reputation and effective communication. Key words: Social media, Facebook, web 2.0, social communication/social marketing, civic information, communication strategy, social media-strategy, new media logic, participation, communication model, case study, qualitative study, Stormossen, municipally-owned company

The aim of this study is to investigate which communication strategies and channels the mu- nicipal company Falu Energi &amp; Vatten should use in order to become more efficient in com- municating with citizens between 18 to 29 years old. The company is owned by the munici- pality of Falun and manages community services in electricity, district heating, fresh water, sewerage, metropolitan area network and waste disposal. The following theories have been used in the study: convergence culture, digital natives, information overload, communication strategies and uses &amp; gratifications theory. The methods used in the study are 4 focus group interviews and one informant interview. The members of the focus groups where within the age range 18-29 years and lived in the city of Falun. Each focus group included four partici- pants and the groups were divided based on four different forms of housing; student homes, rental apartments, owned apartments and own villas. The informant interview was conducted with the director of communication at Falu Energi &amp; Vatten. The empirical material was col- lected during the 24th, 25th, 26th and 27th of November 2014. The results of the study shows that media habits among young adults have changed which has led to a non-correspondence in relation to how Falu Energi &amp; Vatten communicates. Due to this Falu Energi &amp; Vatten needs to make changes in their communication strategy, add new channels to their media mix and in some cases reduce the use of others. Falu Energi &amp; Vatten must actively work to both dis- seminate information and make information available in order to reach this age group. The result also shows that the significantly increased media output has led to a desire for personal- ized communication, which means that Falu Energi &amp; Vatten should review the possibility to offer more targeted information. Last but not least, a clear result is that the company should use Facebook for communication with young adults as the majority of the participants wish to communicate with the company through this particular channel. Facebook can be used both to disseminate information but also to facilitate information retrieval and dialogue.