<p>Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå. Speciellt belysande var hur kommissionen resonerar kring demokrati jämfört med andra EU-institutioner.</p>

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå. Speciellt belysande var hur kommissionen resonerar kring demokrati jämfört med andra EU-institutioner.

Ungefär hälften av Sveriges befolkning engagerar sig i ideellt arbete idag. Det är ett arbete som utförs oavlönat och frivilligt. Det finns en lång historisk bakgrund med föreningsarbete. Redan på 900-talet uppkom de första föreningarna. Syftet med denna studie var att studera lärandet inom en ideell organisation. Jag ville också ta reda på hur deltagarna såg på kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade, samt kommunikation och hinder för lärande som förekom inom föreningen. För att ta reda på detta har jag använt en kvalitativ ansats, och intervjuat 6 personer som är engagerade på lokal nivå inom en ideell förening. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter grundas på bland annat Ellströms teorier om lärande inom organisationer, Bergs teorier om kunskapsdelning och kommunikation samt Köpséns studie om lärande inom fackföreningar. Studien visar att lärande inom föreningen främst sker i samspel med andra individer. Utifrån informanternas upplevelser är synen på lärandet inom föreningen positiv i de fall där informanterna får tillräckligt med stöd och feedback från omgivningen. Vidare visar resultatet att synen på hinder för lärandet inom föreningen är tydligare i de fall där bristen på engagemang är större.

Det svenska välfärdssamhället präglas av ett utbrett medborgerligt engagemang i form av ideellt arbete. Motivation till ett ideellt engagemang kan variera beroende på individ, situation och samhällskontext. Under 2015 kom en flyktingström till Sverige som innebar nya utmaningar för samhället. Många av flyktingarna ville inte söka asyl i landet och klassades därför som irreguljära flyktingar. Den svenska staten har inga direkta skyldigheter mot irreguljära flyktingar vilket skapade ett behov som ideellt engagerade fick täcka upp för. Trots avsaknaden av juridiska skyldigheter kände människor ändå en moralisk skyldighet att agera på ett sådant sätt som ansågs främjade för allmänhetens bästa. En ideell handling kan betraktas som en gåva och ska tolkas i den sociala kontext den utförs i. Ideellt engagemang relateras också till ett socialt utbyte där de engagerade individerna förväntar sig att få något tillbaka från engagemanget. Motivationen till att ge en gåva eller delta i ett utbyte kan grunda sig både i inre och yttre faktorer. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vad det är som motiverar människor att engagera sig ideellt vid en hastig samhällsförändring som skapat nya sociala behov. För att undersöka syftet har sex djupintervjuer utförts med ideellt engagerade inom verksamheten Refugees Welcome som assisterade flyktingarna på deras resa genom Sverige. Resultat visar på att olika delar och grupper i samhället påverkas på olika sätt vid en hastig samhällsförändring. Majoriteten av civilsamhället mobiliseras till förmån för att täcka upp behoven samtidigt som det finns individer med skilda åsikter som går samman och tillsammans organiserar ett motstånd mot de ideella insatserna. Den största faktorn för människors motivation vid en samhällsförändring är känslan av att vilja hitta en lösning och erbjuda stöd för de drabbade människorna. Den snabba uppstarten innebar ett löst organiserat nätverk som ledde till organisatoriska utmaningar. Utmaningar och motgångar användes som motivationsfaktorer för de ideellt engagerade individerna. Under engagemangets gång spelade stöd och uppskattning från omgivningen in som centrala drivkrafter till ett fortsatt engagemang.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället.

<p>The aim of this paper is to analyse the social movement Planka.nu with reference to the theory of new social movements in order to engage in a discussion about the presence of “old” tradition and “new” trends. As well as empirical, the purpose is also theoretical and methodological: to examine, and extend, the discussion about new and old social movements. A qualitative method is used. The analytical framework is based on a combination of theories of social movements and new social movements. Planka.nu was started in 2003 in Stockholm. The movement uses the Internet to organise free-riding on the public buses and trains with the aim of pressuring regional politicians into fully financing public transportation by progressive taxation. In all aspects discussed, both old and new characteristics were found. Behind a rhetoric that to a large extent resembles that of the traditional Swedish labour movement lies a redefinition of values, ideas and strategies that correspond with the theory of new social movements. By adopting a theoretical outlook on social movements that questions the existence of two divided blocs, a more nuanced discussion of the combination of old and new aspects could be held.</p>

The aim of this paper is to analyse the social movement Planka.nu with reference to the theory of new social movements in order to engage in a discussion about the presence of “old” tradition and “new” trends. As well as empirical, the purpose is also theoretical and methodological: to examine, and extend, the discussion about new and old social movements. A qualitative method is used. The analytical framework is based on a combination of theories of social movements and new social movements. Planka.nu was started in 2003 in Stockholm. The movement uses the Internet to organise free-riding on the public buses and trains with the aim of pressuring regional politicians into fully financing public transportation by progressive taxation. In all aspects discussed, both old and new characteristics were found. Behind a rhetoric that to a large extent resembles that of the traditional Swedish labour movement lies a redefinition of values, ideas and strategies that correspond with the theory of new social movements. By adopting a theoretical outlook on social movements that questions the existence of two divided blocs, a more nuanced discussion of the combination of old and new aspects could be held.