Countries' long-term climate targets are described by different concepts who, over time, have become increasingly dependent on negative emissions technologies (NETs) in order for the targets to be reached. This thesis is a cross country comparison, examining similarities and differences in the concepts used by seven countries to express their long-term climate targets, focusing on their plans for implementing NETs. The empirical material was collected from interviews with experts from each country. Concepts in long-term climate targets can have various interpretations and there are uncertainties about what emissions that are covered within the different concepts. NETs are crucial for achieving any type of net-zero target however they are in nascent stages, except for forest management, and there are several factors affecting the possibilities to implement NETs. It is important not to focus too much on NETs to comply with the long-term climate targets, NETs should function as a complement to emissions reduction and target the unavoidable emissions. We recommend that countries clarify what emissions are included within their concept, set out specific targets for NETs and lastly put a great effort into clarifying policy instruments related to NETs. / Ländernas långsiktiga klimatmål beskrivs av olika begrepp som är beroende av negativa utsläppstekniker för att målen ska nås. Denna avhandling är en jämförelse mellan sju länder där ländernas likheter och skillnader undersöks genom deras val av begrepp och även deras planer för att implementera tekniker för att nå negativa utsläpp. Det empiriska materialet samlades in från intervjuer med experter från varje land. Begrepp i de långsiktiga klimatmålen kan ha olika tolkningar och det råder osäkerhet om vilka utsläpp som täcks upp inom de olika begreppen. Negativa utsläppstekniker är avgörande för att uppnå alla typer av netto-nollmål men de befinner sig i väldigt tidiga faser av utveckling, förutom skog som redan finns på plats och det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna att implementera negativa utsläppstekniker. Det är viktigt att inte fokusera för mycket på negativa utsläppstekniker för att uppfylla de långsiktiga klimatmålen, de bör fungera som ett komplement till utsläppsminskning och rikta in sig på de oundvikliga utsläppen. Vi rekommenderar att länder klargör vilka utsläpp som ingår i begreppen, fastställer specifika mål för negativa utsläppstekniker och slutligen satsar mycket på att klargöra policyinstrument relaterade till negativa utsläppstekniker.

En femtedel av Sveriges klimatpåverkan kommer från bygg- och anläggningssektorn och år 2017 röstade riksdagen igenom att Sverige, senast år 2045, ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser. Örebro kommun har tagit fram ett eget styrdokument, Klimatstrategi för Örebro kommun, som beskriver klimatpåverkan, vad kommunen behöver göra samt vilka etappmål och delmål som finns i det geografiska området.  Avsikten med denna studie är att undersöka hur Örebro kommun arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan genom samhällsplaneringen i samband med att staden växer. Studien har baserats på litteraturstudier och intervjuer med fyra deltagare från Örebro kommun och tre deltagare från Länsstyrelsen i Örebro län. Studien har avgränsats till ett specifikt delmål i Örebro kommuns klimatstrategi och på vilka sätt de arbetar för att uppnå delmålet - klimatsmart samhällsplanering. Resultatet tyder på att Örebro kommun har många dokument att förhålla sig till för att minska klimatpåverkan. Ett av dessa dokument är översiktsplanen. Detta dokument anses vara det främsta verktyget för samhällsplaneringen, då andra planeringsdokument arbetats in i översiktsplanen. Trafikstrategin är ett av dessa planeringsdokument som utgör underlag för att främja hållbart resande.   Länsstyrelsen har i uppgift att förse kommunerna med olika planeringsunderlag och anordna olika träffar med kommunerna. Inom samhällsplanering finns det många aspekter att ta hänsyn till och då kan Länsstyrelsen ge goda exempel, sprida kunskap samt ge vägledning till kommunerna.  Örebro kommun har framställt ett eget verktyg för att kunna effektivisera och påverka markanvisningsprocessen som kallas Örebromodellen. Kommunen har makten att bestämma vem som ska bli tilldelad mark genom utvärdering av byggaktörernas genomförandeambitioner i intresseanmälningarna. Dessutom kan kommunen ha önskemål om att byggaktörernas genomförandeambitioner ska vara klimatrelaterade. För att möjliggöra klimatarbetet i kommunen ännu mer är slutsatsen att det behövs en förändrad lagstiftning samt tydligare ställningstaganden i politiken. Om politiken ska kunna ta ställning krävs det att tjänstemännen har kompetensen och möjligheten att förmedla vilka åtgärder som behövs. / One fifth of Sweden's climate impact comes from the building and construction sector, and in 2017 the Parliament voted that Sweden, by 2045 at the latest, will achieve net zero emissions of greenhouse gases. Örebro municipality has produced its own governing document, Climate strategy for Örebro municipality, which describes the climate impact, what the municipality needs to do and what milestones and stage goals are in the geographical area. The purpose of this study is to investigate how Örebro municipality works actively to reduce climate impact through community planning in connection with the city's growth. The study has been based on literature studies and interviews with four participants from Örebro municipality and three participants from the County Administrative Board in Örebro County. The study has been limited to a specific stage goal in Örebro municipality's climate strategy and the ways in which they work to achieve the stage goal - climate-smart community planning. The results indicate that Örebro municipality has many documents to relate to in order to reduce the climate impact. One of these documents is the master plan. This document is considered to be the main tool for community planning, as other planning documents have been worked into the master plan. The traffic strategy is one of these planning documents that forms the basis for promoting sustainable travel.  The County Administrative Board has the task of providing the municipalities with different planning documents and arranging different meetings with the municipalities. In community planning, there are many aspects to take into account and then the County Administrative Board can set good examples, disseminate knowledge and provide guidance to the municipalities. The municipality of Örebro has produced its own tool to be able to streamline and influence the land allocation process known as the Örebro model. The municipality has the power to decide who will be allocated land by evaluating the construction actors' implementation ambitions in the expressions of interest. In addition, the municipality may want the construction actors’ implementation ambitions to be climate-related. To enable climate work in the municipality even more, the conclusion is that a change in laws and clearer positions in politics are needed. If policy is to be able to take a stand, it is required that civil servants have the competence and the opportunity to convey what measures are needed.

Klimatförändringarna är idag ett av mänsklighetens största hot och om inte världens växthusgasutsläpp minskar drastiskt under de kommande åren kan detta medföra svåra konsekvenser både lokalt och globalt. I linje med detta har globala och nationella mål satts för att främja klimatneutrala samhällen och branscher. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan, varför det är viktigt att se över utsläpp från denna sektor. Under de senaste åren har flertalet definitioner för klimatneutralitet i byggsektorn presenterats där samtliga är överens om att detta är en viktig strategi för att minska påverkan från vår byggda miljö. Dock tycks en stor osäkerhet råda kring vad som ska inkluderas i en sådan definition. Detta projekt ämnade därför till att undersöka olika definitioner av klimatneutralitet inom byggsektorn med fokus på ‘klimatneutrala byggnader’. Sju olika verktyg inkluderas i denna analys, vilka utgör en blandning av regionala, nationella och internationella initiativ men med den gemensamma nämnaren att alla utvecklat en egen definition av en ‘klimatneutral byggnad’. En litteraturgenomgång ämnade att sätta projektet i en tydlig kontext vilket sedan följdes av en dokumentanalys av verktygen och en intervjustudie med verktygsutvecklare vilka har insyn i de olika definitionernas utformning.  Resultatet visade att det råder delade meningar gällande val av systemgränser och tillvägagångssätt för att uppnå klimatneutralitet. Samtliga var överens om att förnyelsebar energiproduktion och elektrifiering kommer vara avgörande för att uppnå detta men däremot uppmärksammades olika klimatåtgärder för att balansera klimatpåverkan. Dessa inkluderade framförallt följande: produktion (och export) av förnyelsebar energi, köpt klimatkompensation och lagringsvärde av biogent kol i trämaterial. Dessutom presenterades energieffektivisering i befintligt bestånd, tekniska lösningar för att långsiktigt lagra koldioxid såsom bio-CCS, karbonatisering av betong, tillgodoräkning av en återvinningsdeklaration, återvunnet material och energi samt effektreduktion inom befintlig byggnad. Även systemgränserna skiljde sig åt där detta varierade från att framförallt inkludera det viktigaste och mest tillförlitliga till att inkludera samtliga steg inom byggnadens livscykel. Vidare visade studien på utmaningar kopplat till detta område som framförallt inkluderar brist på data, både vad gäller kvantitet och kvalitet, behovet att inludera antaganden och fiktiva beräkningar och osäkerhet kring framtiden så som elnätets mix och hantering av elektrifiering i byggsektorn. Detta indikerade att det i nuläget saknas konsensus kring vad en ‘klimatneutral byggnad’ är och att det finns utmaningar kopplat till en sådan definition, vilket tyder på att begreppet skulle behöva utvärderas ytterligare. Av den anledningen kan det vara rimligt att fundera på om klimatneutrala byggnader är ett begrepp som i nuläget är redo att användas, eller om det ska undvikas för att förhindra missförstånd. / Climate change is one of today’s biggest threats for humanity and if the global greenhouse gas emissions do not drastically decrease during the near future, this could have severe consequences for the world. In line with these challenges, global and national goals have been developed which aim to foster climate-neutral societies and industries. Since the climate effect from the building industry has shown to be major, it is important to consider emissions from this sector. During the recent years, several definitions of climate-neutrality in the built environment have been presented, which is a strategy considered to be important in order to reduce the climate impact from this field. Therefore, this project aimed to investigate different definitions of climate-neutrality in the building industry with the focus ‘climate-neutral buildings’. Seven tools were included, with a mix of regional, national and international focus, which all have presented a unique definition of a climate-neutral building. To settle the project in a clear context, a literature review became the first step. Thereafter, a document analysis was conducted as well as an interview study with tool developers with good insight into the framing of the different tools that were investigated.  The result showed that the definitions differ in terms of defined system boundaries and actions chosen to achieve climate-neutrality. All of the investigated tools promoted that renewable energy and electrification lay the foundation for the climate-neutral building definition. However, the climate actions presented for compensating and balancing the emissions differed. The presented actions included, above all: production (and export) of renewable energy, carbon offsets, and storage capacity of biocarbon in wood material. Additionally, the tools presented other actions which included energy-efficiency in existing buildings, technical solutions for long-term storage of carbon, carbonization of concrete, value connected to reuse of material and energy, as well as reduced energy-peak demand. The system boundaries differed in terms of inclusion of life cycle modules, from focusing on the most important and accurate stages, to include the full lifecycle of a building. Furthermore, the study identified challenges connected to the definition of climate-neutral buildings. These included, above all, lack of (high-quality) data, the need to use fictitious numbers and assumptions, as well as insecurities connected to the future, including the composition of the electricity mix and how the electricity grid will handle the electrification of the built environment. All these aspects indicate that the term climate-neutral building as for now lacks consensus and that there are challenges connected to this field. Therefore, 2 more evaluation seems to be needed and it might be reasonable to consider if climate neutral buildings as a concept is mature enough to be used, or if this should be avoided to prevent confusion and misunderstandings.

Urban neighborhoods that work toward carbon-free, climate-neutral goals, attain apositive energy balance, and aspire for excess renewable energy production aredefined as Positive Energy Districts (PEDs). PEDs are designed to contribute tosustainable urban growth, and it is also true that sustainable urban growth can leadto the creation of PEDs. Essentially, PEDs can be achieved by developing andfollowing sustainable infrastructure and urban planning practices including spatial,transportation, and social planning. As per JPI Urban Europe, the key aspects ofPEDs along with the funding include implementation strategies, stakeholders,climate transition, governance, legal frameworks, as well as technological andsystem innovation. As the name suggests, PED mainly comprises positive energy (energy management)and district (neighborhood) elements. The district aspect encompasses urbanplanning that constitutes strategic planning for sustainability implicationsconsisting of environmental, social, economical, mobility, andtransportation-related factors, all of which involve the users and its people. Thepositive energy aspect of a PED enables local energy production resulting in energyefficiency and potential cost savings for its residents. The thesis examines the performance of urban planning factors with the potential todevelop an existing neighborhood toward a PED. This research study explores theoverall sustainability of a neighborhood in terms of mobility, social, economic, andenvironmental factors. The performance of these factors is measured through KeyPerformance Indicators (KPIs), which measure the attributes of sustainability. Thesecontributing KPIs have been studied on a scale through a case study of HammarbySjöstad (HS) in Stockholm. The perception of stakeholders is collected for evaluatingKPIs. These KPIs have been thoroughly analyzed as designed during the planningstage and post-implementation to evaluate their success. The findings of this thesiscan be employed as guidelines for setting benchmarks and goals for the developmentof PEDs in cities throughout the world.

This thesis evaluates the environmental, economic, and social impacts of implementing secondary wood from recycling centers into wood crafts in Stockholm schools. The thesis is conducted in a case study setting as a part of the "Climate Neutral Stockholm 2030" sub-project 3.2, which focuses on promoting reuse and waste reduction through circularity. A comparative consequential life cycle assessment (LCA) and life cycle cost (LCC) within a cradle-to-gate system boundary was conducted in a scenario setting, which compared and quantified the use of virgin wood and secondary wood both environmentally and economically. The environmental profile was quantified for four impact categories: global warming potential (GWP), water use, land use, and cumulative energy demand (CED). Additionally, the social implications of incorporating secondary wood were examined through a survey and interviews with the wood craft teacher and students. Furthermore, the LCA and LCC were conducted with a functional unit (FU) of 0,00106 m3 of wood demand per student. The impacts were aggregated to understand the combined effect of all schools in Stockholm, from grades 3 to 9. The study's results verify that secondary wood is more environmentally and economically beneficial while also being positively perceived by the teacher and students. The environmental findings indicate a total yearly reduction in GWP by 78%, water use by 82%, land use by 99%, and CED by 90% for all schools in Stockholm. From an economic perspective, implementing secondary wood in craft classes leads to a significant cost saving of 81%. From a social aspect, results revealed an overall positive perception from the teacher and students. However, the quality and quantity of wood must be sufficient without excessive additional time or labor requirements. Furthermore, a sensitivity analysis was performed for both LCA and LCC results. It was observed that a percentage change in transportation distance does not significantly change the GWP results. In addition, secondary wooden boxes can become more expensive than virgin wooden boxes if transportation costs are increased by more than 54%. To support the "Climate Neutral Stockholm 2030" project, the study contributes to the city's pursuit of sustainability by showing decision makers the magnitude of impacts that can be reduced through circularity and waste reduction, therefore facilitating and motivating the implementation of a sustainable system in Stockholm. / Detta examensarbete syftar till att utvärdera de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av att implementera sekundärt trä, från återvinningscentraler, till träslöjden i Stockholms skolor. Examensarbetet genomförs som en fallstudie inom ramen för delprojektet 3.2 i "Klimatneutrala Stockholm 2030", som fokuserar på främjande av återanvändning och avfallshantering genom cirkularitet. En jämförande konsekvensbaserad livscykelanalys (LCA) och analys av livscykelkostnader (LCC) inom en “vagga-till-port" systemavgränsning genomfördes. Där användningen av nytt trä och sekundärträ jämfördes och kvantifierades både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel. Den miljömässiga profilen kvantifierades för fyra effektkategorier: global uppvärmningspotential, vattenanvändning, markanvändning och kumulativ energiförbrukning. Dessutom undersöktes de sociala uppfattningarna av att införa sekundärt trä i skolorna genom en enkät och intervjuer med både eleverna och träslöjdsläraren. En LCA och LCC genomfördes med en funktionell enhet på 0,00106 m3 virkesbehov per elev. Effekterna sammanställdes för att förstå den kombinerade effekten av alla skolor i Stockholm, från årskurs 3 till 9. Resultaten av studien bekräftar att sekundärt trä är mer fördelaktigt både ur miljö- och ekonomisk synvinkel, samtidigt som det uppfattas positivt av läraren och eleverna. De miljömässiga resultaten visar en total årlig minskning av GWP med 78%, vattenanvändning med 82%, markanvändning med 99% och CED med 90% för alla skolor i Stockholm. Ur ett ekonomiskt perspektiv leder implementeringen av sekundärträ i träslöjden till betydande kostnadsbesparingar på 81%. Från en social aspekt visade resultaten en övergripande positiv uppfattning från både läraren och eleverna. Det är dock avgörande att kvaliteten och mängden trä är tillräcklig utan extra tid eller arbetsinsatser. Dessutom utfördes en känslighetsanalys för både LCA- och LCC-resultaten. Det observerades att en procentuell förändring i transportavståndet inte har en betydande effekt på GWP-resultaten. Däremot, kan en trälåda av sekundärt trä bli dyrare än en med nytt trä, om transportkostnaderna ökar med mer än 54%. För att stödja projektet "Klimatneutralt Stockholm 2030" bidrar denna studie till stadens strävan ett uppnå hållbarhet genom att visa beslutsfattare hur stor påverkan som kan uppnås genom cirkularitet och avfallsminskning. Den grunden kan underlätta och motivera implementeringen av ett hållbart system i Stockholm.