Syfte Syftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser. Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen? Metod Undersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen). Datainsamlingen ägde rum efter tränarnas behov (gällande tidpunkt och plats) med bandupptagning och följande utskrift. Resultat Tre av tränarna arbetar med individuell målfomulering, dock med lite olika utgångspunkter. Tränarna använder sig av lite olika metoder gällande utvärdering av mål och för att förstärka målbilder. Två av tränarna utvärderar mål i stor grupp. Samtliga av tränarna som arbetar med målformulering ser tydliga effekter. Samtliga tränare tycker att varje individ har ett speciellt bidrag till lagprocessen. De tycker att det är viktigt att spelarna är delaktiga och vill kunna ställa krav eller förväntningar på dem. Samtliga av tränarna tycker att det finns individer som tar mer plats än andra. De kan verka både i positiv och negativ bemärkelse. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. De ger dock en tvetydig bild. Tränarna beskriver rollkonflikter och att slitningar upstår när normer bryts. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. Slutsatser Två av tränarna tycks arbeta som coacher genom att de sätter upp mål, som de följer upp, med sina respektive lagmedlemmar dessutom med vetenskaplig förankring i utgångspunkten för arbetet. Tränarna kan identifiera två typer av informella roller som författaren beskriver. Samtliga vill att alla spelare skall delta i lagprocessen. En bra teknik för att få individer som inte pratar så mycket att bli mer aktiva är att dela upp laget i smågrupper och diskutera. Tränarna ger en tvetydig bild av huruvida konflikter är skadliga. Samtliga respondenter tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.

I call centers bedrivs medlyssning av telefonsamtal i syfte att kontrollera, övervaka, utbilda och utveckla telefonsäljare. Åtta telefonsäljare deltog i reflexiva intervjuer om upplevelser av medlyssning i utgående telefonförsäljning. Det utkristalliserades fyra teman angående hur telefonsäljare vill att medlyssning ska gå till samt vad telefonsäljare upplever som främjande respektive hämmande i medlyssningssituationen: Organisatoriska förutsättningar vilket innefattar coachernas arbetssituation samt uppläggningen av säljproceduren; Coachens stil där hjälpande och stödjande kontrasteras mot kontrollerande och värderande; Coachens explicita kunskap inom produkt, marknad och försäljningsteori; Ramar vilket omfattar de yttre formerna för medlyssning. Slutligen diskuteras hur uppdragsgivare inom telemarketing kan påverka förutsättningarna för medlyssning, hur säljorganisationer kan bidra till en dynamisk lärmiljö och hur coacher kan beakta principer för ett erfarenhetsbaserat lärande. Framtida forskning kan inriktas på att ta fram best practice inom medlyssning.

No description available.

Vi befinner oss nu i en lågkonjunktur som innebär att många blir uppsagda från sina arbeten och den grupp som har drabbats hårdast i Sverige är arbetare inom den privata sektorn. Som en reaktion på den förändrade arbetsmarknaden har de företag som levererar omställningsprogram ökat explosionsartat. I svåra tider ökar konkurrensen om arbeten och höga krav ställs på den arbetssökandes förmåga att marknadsföra sig själv. Omställningsföretagen arbetar med att hjälpa dem som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist att finna ny sysselsättning, detta gör de med hjälp av jobbcoacher. Omställningsprogram och jobbcoaching är ett nytt fenomen och det finns därmed ett behov av forskning på området. Syftet med arbetet är att studera ett omställningsprogram vars avsikt är att coacha människor som mist sin anställning till att få ny sysselsättning. Studien görs på ett företag som levererar omställningsprogram och belyser hur de människor som befinner sig i programmet upplever det under tiden det pågår. För att uppnå syftet har telefonintervjuer med tjugo deltagare i omställningsprogrammet genomförts. Coacherna hjälper deltagarna att själva inse sin potential och detta gör de genom att, likt Sokrates, ställa frågor som får individen att plocka fram alla de egenskaper och färdighetersom kan vara till nytta i en anställning. Deltagarna får hjälp med att skriva CV vilket uppskattas då det idag är hög konkurrans på arbetsmarknaden. Deltagarna är sammantaget positiva till programmet vilket dels kan bero på att programmet kanske är väl planerat och genomförs på ett framgångsrikt sätt. Det är även troligt att en bidragande orsak till omdömet är att deltagarna inte hade några förväntningar på programmet.De har blivit uppsagda och är inställda på att själva ta sig an sin situation. De förändringsförslag som deltagarna fört fram i intervjuerna rör tidpunkten för informationsmötet samt önskemål om workshop angående vidare studier. Det faktum att de känner glädje över att de har en coach som hjälper dem och faktiskt ser dem går hand i hand med vad som visats i forskning från 1930 talet.

My purpose with this essay has been to investigate whether Christian leadership and Psychical Education (PE) leadership can enrich each other. Thru literature studies I examined the issues: What is the meaning of Christian leadership and what is the meaning of leadership for a PE teacher? The chapter stressed the importance of discovering your own leadership style within Christian leadership, and having a clear vision from God. The leadership of the PE teacher aimed more at strengthening the students and having a good attitude towards them. The attitude towards students is critical to the social climate. I selected three PE teachers and two priests for the quality interview. I showed the advantages and disadvantages of qualitative interview and I believe validity was good. The results section examined: Can Christian leadership and PE leadership enrich each other? One of the main points was what one of the respondents said: It´s interesting with the dialogue and talks. Through conversation between church and school, leadership could be enriched to a higher degree, since Christian leadership is clearer in the ethics questions and the PE focuses more on teambuilding. The conclusions I drew was that different kinds of leadership can enrich in different ways in the leadership puzzle, which is solved by individuals. Through conversation and dialogue we can learn from each other and grow as leaders. I have in this essay shown that an exchange between PE teachers and the Christian leadership would enrich both sides.

Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk. Psykologer och beteendevetare har en starkare vetenskapligt teoretisk och empirisk förankring, men saknar en evidensbaserat teoretisk hemvist som kan göra coaching till ett alternativ för framtidens psykologer. Positiv psykologi föreslås som en sådan hemvist, som fokuserar på styrkor och möjligheter, inte brister och problem. Psykologer som yrkesgrupp behöver anpassa sig till nya professionella förutsättningar, och rapporten föreslår en större anpassning till att i starkare grad möta behovet av psykologisk kunskap även utanför psykologens traditionella arena.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhållningssätt inom offentlig kontra privat sektor Författare: Charlotta Nilsson och Lena Jadekrantz Handledare: Feresteh Ahmadi Examinator: Peter Öberg Typ av arbete: Kvalitativ C-uppsats i Sociologi Period: VT 2008 Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att se om ett coachande förhållningssätt kan påverka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren är medveten om hur dennes val av beteende kan påverka nivån på medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor. Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats där empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap påverkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare. Ledarna är delvis medvetna om att val av beteende påverkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta väljer ledarna att ta tillvara genom att låta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt. Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller ledarskapssyn och människosyn samt hur man väljer att ta tillvara på dem mänskliga resurserna. Det coachande förhållningssättet som ledarskapsmetod är mer integrerat i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn.

The overarching purpose of this study was to describe and to understand what it means to become and be a coach in ice hockey. The following areas were considered: how Swedish ice hockey has been developed, the recruiting of ice hockey coaches, the work of a coach, how the actors view the development of ice hockey and how the club directors, players, and the coaches believe a good coach should act. A fundamental theoretical point of departure for this work is Kalevi Heinilä's totalization theory. The recruiting of coaches is understood with the aid of Schelin's views on early involvement and socialization in sports and Patriksson's model of socialization. The coaches' activities and the forces that affect the coach will be described according to Chelladurais' multidimensional model of leadership. The empirical material comprises questionnaires to coaches and chairpersons from 205 clubs, interviews conducted with twenty ice hockey coaches and twenty ice hockey players and a literature study to describe the development of Swedish ice hockey. The results showed the there has been a striking increase in the number of matches and that there is a conflict between the sports and marketing aspects. This situation places demands on the actors to win but also play in an entertaining manner. Economic aspects control the development of sports to an ever greater extent but also offers an opportunity for a professional career for both players and coaches. The process of desocialization does not always mean a definite departure from sports but it can instead mean the beginning of a new career. Most of the coaches are former players. They continue in the same sport but in a new role. The coach is responsible for all the activities with the team and bear the responsibility for the team's results. The pressure to succeed make the teams try to find an effective way to play: ice hockey today is more tactically governed and defensive. There seems to be a Swedish model for the routines associated with a match. The whole course of events is very formalized and this study shows an almost ritualistic behavior of coaches. Players and coaches believe that the coach should be authoritarian in the match situation. The whole culture of ice hockey seems to expect it. It is believed that one must be of a certain kind to be accepted by the culture of ice hockey: the Ice Hockey Association, clubs, players, mass media, and spectators. In any case it is simpler not to deviate. / digitalisering@umu

Thesis (Ph. D.)--Florida State University, 2003. / Advisor: Dr. Aubrey Kent, Florida State University, College of Education, Dept. of Sport Management, Recreation Management, and Physical Education. Title and description from dissertation home page (viewed Mar. 01, 2004). Includes bibliographical references.

Youth sports today often mimic professional versions of the sport. Combined with the competitive nature of society, youth sports have become a place where there are few winners and numerous losers. Additionally, many youth sport programs lack the fun, playful elements that used to be prevalent in informal sports. This study uses conjoint analysis to examine parents’ and children’s preferences for coaching methods (intervals, stroke drills, relays, and challenges), hedonic social activities (fun games, parties, and social events), and extrinsic rewards (best time ribbons, place ribbons, and participation ribbons) in a youth swim team program. The conjoint analysis offers insight about which coaching methods, hedonic social activities, and extrinsic rewards are preferred and acceptable to parents and children. Parents and children had similar preferences with their main desire being for the child to learn how to swim. Results indicate that parents and children are socialized into a belief of what sports programs should encompass and that current youth swim team programs are not serving all children. / text