Grounded in self-determination theory (SDT; Deci & Ryan, 1985), the motivation of sports coaches and the development of the Coach Motivation Questionnaire (CMQ) are the subject of this thesis. Motivation contributes to the way in which people think, feel, and act, and is therefore a central issue in the study of psychology (Ryan & Deci, 2000b). The motivational sequence (Vallerand, 1997) suggests that coaches’ motivations influence their behaviours, which subsequently have an effect on their athletes’ perceptions of the motivational climate. In the sport domain, the coach-athlete relationship is one of the most important influences on athletes’ motivation and subsequent performance (Mageau & Vallerand, 2003). Nevertheless, while there is much research concentrating on the impact of coaching behaviours on athletes’ perceptions and performance, little thought seems to have been given to the coaches’ needs themselves (Mageau & Vallerand, 2003). Following previous work with athletes (e.g., Frederick-Recascino & Schuster-Smith, 2003), the motives and motivational styles of coaches should be related to how they behave within the coaching environment (Frederick & Morrison, 1999). In other words, why coaches coach should influence how coaches coach. The present investigation was conducted to further research and understanding of coach motivation. In the pursuit of this aim, the following three studies were conducted. In Study 1, the motivation of Australian coaches was examined, with a view to informing the development of a valid measurement tool. Employing a qualitative methodology, 13 coaches from different sports and levels of competition participated in semi-structured interviews. Inductive content analysis of the interview transcripts yielded four key dimensions: (a) connection with sport, (b) coach and athlete development, (c) external influences, and (d) internal motives. Overall, SDT appeared to be a useful lens for understanding the data and the existence of multiple forms of motivation were discussed. Study 2 involved the development and pilot testing of a pool of potential items for the CMQ. These items reflected each of the six forms of motivation as conceptualised in SDT, and were designed to be broad and applicable to a wide range of coaches and coaching scenarios. Coaches (N = 86) completed the extended version of the CMQ online, and were requested to respond to two open-ended questions designed to gauge the face validity and general clarity of the questionnaire content. Results suggested that motivation factors were internally consistent, however empirical and qualitative feedback suggested the adaptation of one item for conceptual clarity and the removal of a second item resulting in the CMQ-41. The psychometric properties of the CMQ were examined in Study 3. Coaches (N = 556) completed an online questionnaire package that included the CMQ and measures of psychological needs, goal orientation, and well-being. Examination using CFA produced a 22-item measure with good model fit. Further evaluation produced preliminary evidence for the scale’s validity and reliability. The implications of these results for researchers and practitioners are discussed. Directions for research concerning coach motivation, SDT, and the coach-athlete performance relationship are also highlighted.

<p>Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk. Psykologer och beteendevetare har en starkare vetenskapligt teoretisk och empirisk förankring, men saknar en evidensbaserat teoretisk hemvist som kan göra coaching till ett alternativ för framtidens psykologer. Positiv psykologi föreslås som en sådan hemvist, som fokuserar på styrkor och möjligheter, inte brister och problem. Psykologer som yrkesgrupp behöver anpassa sig till nya professionella förutsättningar, och rapporten föreslår en större anpassning till att i starkare grad möta behovet av psykologisk kunskap även utanför psykologens traditionella arena.</p>

<p>I call centers bedrivs medlyssning av telefonsamtal i syfte att kontrollera, övervaka, utbilda och utveckla telefonsäljare. Åtta telefonsäljare deltog i reflexiva intervjuer om upplevelser av medlyssning i utgående telefonförsäljning. Det utkristalliserades fyra teman angående hur telefonsäljare vill att medlyssning ska gå till samt vad telefonsäljare upplever som främjande respektive hämmande i medlyssningssituationen: Organisatoriska förutsättningar vilket innefattar coachernas arbetssituation samt uppläggningen av säljproceduren; Coachens stil där hjälpande och stödjande kontrasteras mot kontrollerande och värderande; Coachens explicita kunskap inom produkt, marknad och försäljningsteori; Ramar vilket omfattar de yttre formerna för medlyssning. Slutligen diskuteras hur uppdragsgivare inom telemarketing kan påverka förutsättningarna för medlyssning, hur säljorganisationer kan bidra till en dynamisk lärmiljö och hur coacher kan beakta principer för ett erfarenhetsbaserat lärande. Framtida forskning kan inriktas på att ta fram best practice inom medlyssning.</p>

<p>Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching på distans. Fokus ligger på att se hur bra coaching kan leda till en bättre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av världen och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching är dock just distansen, då konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna träffas oftare. Resultatet visar också att det finns problem mellan konsulten och SPA-managers chefer, vilka inte helt och hållet arbetar på samma sätt eller mot samma mål, vari konflikter kan uppstå. Diskussionen förespråkar att konsulter och klienter bör arbeta mer med att sätta upp mål såväl på organisationsnivå som på individnivå. Diskussionen föreslår även att konsulten kan arbeta med fem generella steg som finns inom coachingprocessen vilket kan stärka klienternas känsla av coaching då de ibland uppfattar coachingen som handledning/vägledning.</p>

<p>Titel: Ledarskap med ett coachande förhållningssätt inom offentlig kontra privat sektor</p><p>Författare: Charlotta Nilsson och Lena Jadekrantz</p><p>Handledare: Feresteh Ahmadi</p><p>Examinator: Peter Öberg</p><p>Typ av arbete: Kvalitativ C-uppsats i Sociologi</p><p>Period: VT 2008</p><p>Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att se om ett coachande förhållningssätt kan påverka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren är medveten om hur dennes val av beteende kan påverka nivån på medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.</p><p>Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats där empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.</p><p>Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap påverkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.</p><p>Ledarna är delvis medvetna om att val av beteende påverkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta väljer ledarna att ta tillvara genom att låta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.</p><p>Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller ledarskapssyn och människosyn samt hur man väljer att ta tillvara på dem mänskliga resurserna. Det coachande förhållningssättet som ledarskapsmetod är mer integrerat i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn.</p>

No description available.

<p>My purpose with this essay has been to investigate whether Christian leadership and Psychical Education (PE) leadership can enrich each other. Thru literature studies I examined the issues: <em>What is the meaning of Christian leadership and w</em><em>hat is the meaning of leadership for a PE teacher?</em> The chapter stressed the importance of discovering your own leadership style within Christian leadership, and having a clear vision from God. The leadership of the PE teacher aimed more at strengthening the students and having a good attitude towards them. The attitude towards students is critical to the social climate. I selected three PE teachers and two priests for the quality interview. I showed the advantages and disadvantages of qualitative interview and I believe validity was good. The results section examined: <em>Can Christian leadership and PE leadership enrich each other?</em> One of the main points was what one of the respondents said: <em>It´s interesting with the dialogue and talks.</em> Through conversation between church and school, leadership could be enriched to a higher degree, since Christian leadership is clearer in the ethics questions and the PE focuses more on teambuilding. The conclusions I drew was that different kinds of leadership can enrich in different ways in the leadership puzzle, which is solved by individuals. Through conversation and dialogue we can learn from each other and grow as leaders. I have in this essay shown that an exchange between PE teachers and the Christian leadership would enrich both sides.</p>

<p>Vi befinner oss nu i en lågkonjunktur som innebär att många blir uppsagda från sina arbeten och den grupp som har drabbats hårdast i Sverige är arbetare inom den privata sektorn. Som en reaktion på den förändrade arbetsmarknaden har de företag som levererar omställningsprogram ökat explosionsartat.</p><p>I svåra tider ökar konkurrensen om arbeten och höga krav ställs på den arbetssökandes förmåga att marknadsföra sig själv. Omställningsföretagen arbetar med att hjälpa dem som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist att finna ny sysselsättning, detta gör de med hjälp av jobbcoacher. Omställningsprogram och jobbcoaching är ett nytt fenomen och det finns därmed ett behov av forskning på området.</p><p>Syftet med arbetet är att studera ett omställningsprogram vars avsikt är att coacha människor som mist sin anställning till att få ny sysselsättning. Studien görs på ett företag som levererar omställningsprogram och belyser hur de människor som befinner sig i programmet upplever det under tiden det pågår. För att uppnå syftet har telefonintervjuer med tjugo deltagare i omställningsprogrammet genomförts.</p><p>Coacherna hjälper deltagarna att själva inse sin potential och detta gör de genom att, likt Sokrates, ställa frågor som får individen att plocka fram alla de egenskaper och färdighetersom kan vara till nytta i en anställning. Deltagarna får hjälp med att skriva CV vilket uppskattas då det idag är hög konkurrans på arbetsmarknaden.</p><p>Deltagarna är sammantaget positiva till programmet vilket dels kan bero på att programmet kanske är väl planerat och genomförs på ett framgångsrikt sätt. Det är även troligt att en bidragande orsak till omdömet är att deltagarna inte hade några förväntningar på programmet.De har blivit uppsagda och är inställda på att själva ta sig an sin situation. De förändringsförslag som deltagarna fört fram i intervjuerna rör tidpunkten för informationsmötet samt önskemål om workshop angående vidare studier. Det faktum att de känner glädje över att de har en coach som hjälper dem och faktiskt ser dem går hand i hand med vad som visats i forskning från 1930 talet.</p>

For coaches to qualitatively analyze the performance of sport skills as executed by their students, they must possess an internal image of the desired skill against which to make comparisons (Hoffman, 1983; Pinheiro & Simon, 1992). Leas and Chi (1993) have indicated that there are differences between novice and expert swimming coaches in the internal image of the freestyle stroke. They further reported group differences in their ability to diagnose errors in movement form. Study 1 extended that investigation to include a beginning and advanced skill in downhill snow skiing. Two groups of downhill ski instructors (n=8) certified at Level II (n=4) and Examiner status (n=4) were compared on their knowledge of the prototypical versions of the wedge and open parallel turns. They were subsequently tested on their ability to diagnose errors in incorrectly performed videotape versions of those turns. Two Level H instructors internalized the skill similarly to the level of the Examiners on their knowledge of the prototypical skills, while the other two instructors did not appear to have constructed the same type of prototypical model. On the wedge turn diagnostic task, Level II instructors misdiagnosed 50% of the primary errors in student performance compared to a perfect performance by Examiners. On the open parallel diagnostic task, performance across groups was similar for the primary error. It was suggested that the open parallel level of skiing is similar to the skiing ability of Level II instructors, which may have enhanced their ability to better diagnose the errors associated with that skill compared to the wedge turn. In Study 2, participants prescribed exercises for the errors identified in Study 1. Results indicated that exercises primarily addressed errors in the same order as they were prioritized. The lesson plans of Level II participants, however, attempted to address 35% more errors than Examiners. The use of part-task teaching methods, used by seven of eight participants, was subsequently addressed and theoretical implications were discussed. A possible theory of expertise explaining group differences was described. / Graduation date: 1999

<p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.</p><p>Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen). Datainsamlingen ägde rum efter tränarnas behov (gällande tidpunkt och plats) med bandupptagning och följande utskrift.</p><p>Resultat</p><p>Tre av tränarna arbetar med individuell målfomulering, dock med lite olika utgångspunkter. Tränarna använder sig av lite olika metoder gällande utvärdering av mål och för att förstärka målbilder. Två av tränarna utvärderar mål i stor grupp. Samtliga av tränarna som arbetar med målformulering ser tydliga effekter. Samtliga tränare tycker att varje individ har ett speciellt bidrag till lagprocessen. De tycker att det är viktigt att spelarna är delaktiga och vill kunna ställa krav eller förväntningar på dem. Samtliga av tränarna tycker att det finns individer som tar mer plats än andra. De kan verka både i positiv och negativ bemärkelse. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. De ger dock en tvetydig bild. Tränarna beskriver rollkonflikter och att slitningar upstår när normer bryts. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.</p><p>Slutsatser</p><p>Två av tränarna tycks arbeta som coacher genom att de sätter upp mål, som de följer upp, med sina respektive lagmedlemmar dessutom med vetenskaplig förankring i utgångspunkten för arbetet. Tränarna kan identifiera två typer av informella roller som författaren beskriver. Samtliga vill att alla spelare skall delta i lagprocessen. En bra teknik för att få individer som inte pratar så mycket att bli mer aktiva är att dela upp laget i smågrupper och diskutera. Tränarna ger en tvetydig bild av huruvida konflikter är skadliga. Samtliga respondenter tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.</p>