Sverige är beroende av nystartade företag och entreprenörer för att finansiera landets välstånd. Riskkapitalbolag innehar ofta en betydande roll för de nya företagen när verksamheten ska utvecklas eller expandera. Bolagen assisterar de nya företagen med ett brett spektrum av nyckelaktiviteter som finansiering, operativt arbete, strategi eller kontaktnät. Tidigare studier visar att riskkapitalfinansierade bolag både växer snabbare och lyckas oftare. Samtidigt visar forskningen att riskkapitalbolag präglas av stort risktagande och övermod vid sina investeringar. Emellertid finns mindre djupgående forskning om vilka konkreta faktorer och omständigheter som resulterar i de olika utfallen. Syftet med examensarbetet är att skapa en bättre förståelse för specifika faktorer som påverkar svenska riskkapitalbolags beslutsfattande och resulterar i särskilda utfall. Undersökningen ämnar att betona likheter och skillnader i riskhanteringen av investeringsval mellan riskkapitalbolagen där utfallen antingen resulterar i nytta eller förlust för bolagen. För att uppfylla syftet har institutionella teorin, kognitiva bias och moderna portföljteorin aktualiserats. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med beslutsfattare från åtta stycken konfidentiella riskkapitalbolag. Samtliga bolag kodades om för att säkerställa konfidentialitet i syfte att erhålla djupare inblickar i deras investeringsutfall. De erhållna resultaten visar på att framförallt kognitiva bias men även den institutionella teorin förklarade de olika investeringsutfallen väl. Riskkapitalbolagen präglades av stark övermod vid sina misslyckade investeringar och medelstark vid sina lyckade. Riskkapitalbolagen var också starkt påverkade från både extern tryck av samhället men även av interna riktlinjer vid sina investeringar. Flera branschmönster har också kartlagts vid både lyckade och misslyckade investeringar däribland syndikering av kapital, efterfrågan av serieentreprenörer och att det enligt de själva vanligtvis är entreprenören eller marknaden som är anledningen till att investeringen inte lyckas. Resultatet antyder också att en av de största svårigheterna för riskkapitalbolagen är att bedöma entreprenörernas möjligheter att utveckla företaget. Den mest tänkbara anledningen till att riskkapitalbolagen har starka tendenser till övermod är för att det krävs för att lyckas i branschen. Inget nystartat bolag är riskfritt och för att våga investera i branschen behövs stark tilltro till sin egen förmåga. / Sweden is dependent upon start-ups and entrepreneurs in order to successfully finance domestic prosperity. Venture capital (VC) companies often play a significant role for new companies when the business is to be developed or expanded. The VC companies support the new companies with a wide range of key features. Such as financing, operational work, strategy or contact networks. Previous studies show that VC-financed companies both grow faster and succeed more often than non VC-backed companies. At the same time, research shows that VC-companies are characterized by great risk-taking and audaciousness in their investments. However, there is less in-depth research on what explicit factors and circumstances result in the successful and unsuccessful investments. The purpose of the study is to create a better understanding of similarities and differences in different investment outcomes and highlight the patterns of their investments. Institutional theory, cognitive bias and modern portfolio theory are the theories used in this study. The survey was conducted through eight semi-structured qualitative interviews with different decision makers from VC-companies in Sweden. In order to gain a deeper understanding of their investment outcomes all company names were re-coded. The obtained results showed that cognitive biases was the primary theory of explanation. However, the institutional theory could also explain the different investment outcomes. The VC-companies were characterized by strong audaciousness with their failed investments and medium audaciousness with the successful. The requirement of success in the VC-industry explains why the companies have tendencies to be audacious in their decision making. A strong confidence is needed when investing in start-up companies since these companies imply a great risk. External societal pressure and internal guidelines strongly influence the investments of the VC. The study identified several industry patterns for both successful and unsuccessful investments.  The patterns include syndication of capital and demand for serial entrepreneurs. The study also showed a pattern of venture capitalists explaining their unsuccessful investment due to issues with the entrepreneur or the market. The results suggest that one of the greatest difficulties for VC-companies is to assess the ability of the entrepreneur to develop the company.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. / Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.

[pt] O objetivo geral do presente estudo é sustentar que a consideração da literatura existente sobre julgamento e tomada de decisão (JTD), oriunda da psicologia e das ciências cognitivas, (i) não apenas confirma a direção acertada de nosso modelo constitucional de processo democrático pautado em um contraditório substancial, como também (ii) demonstra-se imprescindível ao seu aprimoramento. De início, apresentam-se os contornos teóricos daquilo que se entende por processo judicial democrático, focando-se no desenvolvimento dos principais (e novos) aspectos relacionados ao princípio do contraditório - garantidor do fluxo discursivo que permite a construção conjunta (comparticipada e policêntrica) da decisão. Passado o referido ponto, o estudo converge para o terreno da psicologia e das ciências cognitivas. Parte-se das mais conhecidas pesquisas sobre as limitações do raciocínio humano. Posteriormente, introduz-se a provocativa (e recente) teoria sobre o entendimento humano, formulada por Dan Sperber e Hugo Mercier (teoria interacionista do raciocínio). Ao final, concluise que tais estudos e experimentos - intimamente ligados à cognição individual e aos aspectos da deliberação coletiva – nos permitem lançar um novo olhar sobre diversas questões atinentes à (efetiva) adoção de um modelo de processual democrático. / [en] The general purpose of this study is to sustein that the consideration of the existing literature on judgment and decision making, from psychology and cognitive sciences, (i) not only endorses our constitutional model of democratic process, based on a substantial adversarial mechanism, while also (ii) proves to be essential to its improvement. At first, the theoretical contours of what should be understood by a democratic judicial process are presented, focusing on the development of the main (and new) aspects related to the adversarial principle - guarantor of the discursive flow that allows the joint construction (co-participated and polycentric) of the decision. Thereafter, the study steps into psychology and cognitive sciences domain. It is starts with the most acknowledged researches in about the limitations of the human reasoning. Later on, Dan Sperber and Hugo Mercier s recent provocative theory of human understanding is introduced (the interactionist theory of reasoning). Finally, it is concluded that such studies and experiments - intimately connected to individual cognition and the aspects of collective deliberation - allow us to acquire a new perspective over several of pertaining topics related to the (effective) adoption of a democratic procedural model.