The required estimation of performances of a building cannot be limited to its energy efficiency anymore. Environmental issues are rising concerns into national policies. However, information about construction products is still segmented into several distinct databases: the construction company gathered data for its design process into private pricing databases while environmental declarations from manufacturers are available in a public database. The interconnection of the different information about the same product is difficult because of the difference of data formatting and representation. The objective of this project was to provide first tools to facilitate this interconnection between the design process of the company and environmental data, considering incoming requirements from the new thermal regulation of 2020. This led to the creation of a SQL environmental database, based on environmental declarations, more adapted for statistical analysis than a document-based database. Specific data management functions were also developed to homogenise unit representation and to spot product performances for the purpose of multi-criteria analysis of products Finally, an estimation of the distinctiveness of products through a selection of key words was tested. The comparison of lists of words provided good performances for their classification into a limited number of lots. But it is not sufficient to identify items that can be related to the same construction product. So further works is needed into the creation of a semantic metric model of construction vocabulary.

Environmental and climate issues are of great importance for how we shape our society.  The construction sector represents about 40% of global energy use and is therefore an  important contributing factor to the environmental and climate impact (Huovila et al. 2009). Even though the negative impact from building sector, surveys from the Swedish  National Board of Housing, Building and Planning also known as Boverket have shown a  positive development in emissions in recent years. There are still challenges for the total  energy use because it contributes to a negative impact on the development due to a higher  energy demand in the society. Therefore, it is relevant to expand knowledge for measures  that can contribute to reducing the environmental impact in the construction industry. The purpose of this study has been to investigate what is required from a house  manufacturer to achieve an environmentally and energy-adapted guideline, according to  the Nordic Ecolabel Svanen. The survey has therefore carried out a general estimate of  the energy use for one of OBOS’ type houses. The energy calculation performed by Vip-Energy showed that the house model met the  requirement partly. Depending on which edition of Boverket's building regulations, the  house model met the requirements for BBR 25 but not BBR 24. The house model's  energy use was estimated at 72.2 kWh /m2 /year, while BBR 24 requires 72 kWh/m2 /year and BBR 25 requires 76.5 kWh/m2 /year. With this background, the study can be used as a guideline to design similar projects in  line with the Nordic Ecolabel requirements because it describes a general guideline for  house models that meet the Nordic Ecolabel's energy requirements. In addition, the  survey provides knowledge about how the Nordic Ecolabel's requirements can affect the  design of the house model because the study also establishes that energy use depends on  its form factor. The study also states that the Nordic Ecolabel's environmental  requirements affect the design by limiting the choice of materials used for the building.

Klimatförändringarna på vår planet har länge varit ett pågående diskussionsämne, där nya mål sätts upp för att minska den ökade växthuseffekten. Bygg- och anläggningssektorn i Sverige står för över 20 procent av de totala växthusgasutsläppen. År 2017 har Sverige satt ett miljömål att landet ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser innan år 2045. Den 1 januari år 2022 införde regeringen kravet på att alla nybyggnader ska klimat deklareras. Byggherren har ansvaret för att upprätta klimatdeklarationerna som ska redovisa klimatpåverkan från byggskedet. Beräkning av en byggnads miljöpåverkan kan utföras med hjälp av livscykelanalys eftersom miljöpåverkan i byggskedet tar endast hänsyn till moduler A1-5. Syftet med examensarbetet är att utföra och undersöka processen för klimatdeklarationer både med och utan modellbaserade verktyg. Vidare syftar studien till att undersöka hinder, svårigheter och utvecklingar som uppstår vid utförandet av klimatkalkyler med modellbaserade verktyg. Metodvalen för denna studie baserades på en fallstudie respektive intervjustudie. Fallstudien baseras på att ta fram klimatdeklarationer med och utan modellbaserade verktyg. Intervjustudien baseras på intervjuer med fyra respondenter som har kunskap och erfarenhet inom klimatkalkyler samt modellbaserade verktyg. Två klimatdeklarationer har framtagits, där en av dem genomfördes manuellt och den andra med hjälp av BIM-verktygen, Revit och VICO office samt beräkningsverktyget Bidcon. För klimatdeklarationen som utfördes utan modellbaserade verktyg, beräknades mängderna manuellt och generiska data från programmet BM användes, tillskillnad från den andra klimatdeklarationen där resursdata från Bidcon användes. Resultatet av klimatdeklarationen framförs nedan: - Utan modellbaserade verktyg: 41 188,67 kg CO₂e per m² Atemp - Med modellbaserade verktyg: 40 020,53 kg CO₂e per m² Atemp Skillnaden mellan klimatpåverkan för respektive metoder utgör 2,8 procent, vilket inte anses vara omfattande. Intervjustudien påvisade att modellbaserade verktyg bidrar med förbättringar i form av tidiga indikationer som framtas, automatiskt informationsflöde samt visualisering. Utmaningar som kan förekomma är bland annat kommunikationsbrist, bristande kunskap och begränsad budget. / The climate change that is affecting our planet has been an ongoing topic during a long period of time. During this time many goals has been set in order to decrease the greenhouse effect. On January 1, 2022, the government introduced a requirement that all new buildings shall be climate declared. Calculation of a building´s environmental impact can be carried out using lifecycle analysis (LCA), for environmental impact in the construction phase only modules A1-5 are considered. The purpose of this thesis is to perform and examine the process of climate declarations, both with and without a model-based tool. Furthermore, the study aims to investigate obstacles, difficulties and improvements that arise when performing climate calculations with modelbased tools. The following method choices for this study are a case study and interviews. The case study is based on producing climate declarations with and without model-based tools. The interviews were held with four respondents with knowledge and experience regarding climate calculations and model-based tools. Two climate declarations have been produced, where one was carried out manually and the other with the help of the BIM tools. The result of the climate declaration is presented below: - Without model-based tools: 41 188,67 kg CO₂e per m² Atemp - With model-based tools: 40 020,53 kg CO₂e per m² Atemp The difference between the climate impact is approximately 2,8 percent, which is insignificant. The interview study showed that model-based tools contribute to improvements, such as early indications, automatic information flow and visualization. Challenges that may occur include a lack of communication, knowledge, and a limited budget.

The 3-d visualisation of a section of the Tunberget tunnel and important fracture zones was accomplished by combination of the topographic surface, measurements at the surface of fracture planes together with surfaces of dolerite dykes, results from magnetic modeling of dolerite dykes and tunnel mapping data. The topographic surface was represented as elevation contours with 1 m equidistance. The fracture and dolerite surfaces were measured geodetically in the field from a net of 20 total station locations. Each surface was measured at 3 points to determine its strike and dip. Totally 44 strike and dip estimates were obtained. The extent at depth of the dolerite dykes was also estimated based on magnetic measurements along 3 profiles. The location of the dykes was also known from geological tunnel mapping. ArcGIS and RockWorks have been used to process the data and to generate a 3-d visualization of the geometrical relation between targeted geological structures, the dolerite dykes and the tunnel. The area is of interest to be studied in more detail as the fracture zones and the parallel dolerite dykes connect the tunnel with a large wetland complex. / QC 20100707

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod för att skapa lyssninsbart trafikbuller med datorn, så kallat auraliserat trafikbuller, att koppla till en bullerkarta. I kartan skulle det gå att lyssna på hur trafikbullret skulle låta för att ge en bättre uppfattning om vad ljudnivån och färgskalan i en traditionell bullerkartläggning betyder. Bullerkartläggningar kan annars vara svåra att förstå då de enbart beskriver ljudnivån och inte typen av trafikbuller eller hur störande det är. Metoden behövde vara snabberäknad och lätt att använda för att vara ett lättillgängligt komplement till traditionella bullerkartläggningar. Auraliseringen baserades på ljudinspelningar av en motorväg, landsväg och en stadsgata, och som bakgrundsljud användes en lokalgata, fågelsång och ett förklarande samtal. Med Trafikverkets uppdelning av vägnätet i funktionella klasser delades vägarna in i vägtyperna motorväg, landsväg och stadsgata, och avståndet mellan fasadpunkterna och vägtyperna beräknades med programvaran ArcGIS Pro. Från en traditionell bullerkartläggning som beräknats i SoundPLAN erhölls ljudnivån vid fasadpunkterna. Genom att dämpa trafikbullret från de olika vägtyperna med atmosfärsdämpning, som främst dämpade de höga frekvenserna vilket gjorde att bullret uppfattades som mer avlägset, och med geometrisk spridning som dämpade den totala ljudnivån,kunde en ljudmix skapas för varje fasadpunkt. I många fall behövdes ljudet dämpas ytterligare eftersom dämpningen på grund av exempelvis andra hus och bullerskyddsskärmar inte hade inkluderats, och detta gjordes genom att sänka den totala ljudnivån till beräknade ljudnivån i bullerkartläggningen. I lugna områden där enbart lokalgator fanns i närområdet återspeglade ljudnivån trafikbullret från lokalgatorna, och trafikbullret från de större vägarna riskerades att överskattas och ge en missvisande trafikljudmix. Detta korrigerades genom att addera en avståndsberoende extradämpning som adderades till motorvägen, landsvägen och stadsgatan.  Med en beräkningstid av 100 000 punkter på fem dagar är metoden tillräckligt snabb för att kunna användas vid bullerkartläggningar av även de största städerna i Sverige. Resultatet ger en uppfattning av hur det skulle låta på platsen, men låter inte exakt som i verkligheten. För att hålla komplexiteten nere beräknades auraliseringen med monoljud som sedan dubblerades till stereo. Den begränsas också av hur väl genomförd bullerkartläggningen är och inkluderar inte hur vädret påverkar trafikbullret. En noggrannare kalibrering av extradämpningen skulle behöva ske för att för en mer korrekt ljudmix i lugna bostadsområden. Metoden är anpassningsbar och fler trafikinspelningar går att addera till beräkningarna, väderparametrar kan justeras och med en anpassad bullerkartläggning går det att erhålla mer korrekta auraliseringar. / The aim of this project has been to develop a method for making audible traffic noise with the computer (auralization of traffic noise) to upload to a noise map. In the noise map, it would be possible to listen to how the traffic noise would sound like to give a better idea of what the sound level and color scale in a traditional noise survey means. Noise surveys can otherwise be difficult to understand as they only describe the noise level and not the type of traffic noise or how disturbing it would be. This method needed to be fast and easy to use to be an easily accessible complement to traditional noise maps. The auralization was based on sound recordings of a highway, country road and a city street, and as background sounds a local street, birdsong and an explanatory conversation were used. With the Swedish Transport Administration's classification of the road network into functional classes, the roads were divided into the road types motorway, country road and city street, and the distance between the facade points and road types was calculated with the ArcGIS Pro software. From a traditional noise map calculated in SoundPLAN, the sound level at the facade points was obtained.By attenuating the traffic noise from the different road types with atmospheric attenuation, which mainly attenuated the high frequencies and made the noise perceived as more remote, and with geometric scattering that attenuated the overall noise level, a sound mix could be created for each facade point. In many cases, the sound needed to be attenuated further because the attenuation due to, for example, other houses and noise protection screens had not been included, and this was done by lowering the total noise level to the calculated noise level of the noise mapping. In quiet areas where only local streets were in the close surrounding, the noise level reflected the traffic noise from the local streets, and the traffic noise from the major roads risked being overestimated and given a misleading traffic noise mix. This was corrected by adding a distance-dependent extra damping that was added to the motorway, country road and city street. With a calculation time of 100,000 points of five days, the method is fast enough to be used in noise mapping even in the largest cities in Sweden. The result gives an idea of how it would sound, but does not sound exactly like in reality. It is limited by how well the noise mapping is calculated and does not include how the weather affects traffic noise. A more accurate calibration of the extra damping would need to be calculated in order for a more accurate sound mix in quiet residential areas. The method is adaptable and more traffic recordings can be added to the calculations, weather parameters can be adjusted and with an adapted noise mapping it is possible to obtain more accurate auralizations.

I denna rapport undersöks digitala verktyg som BIM och vilken inverkan de har haft påmiljöcertifieringsarbete. Dessa verktyg undersöks utifrån huruvida tillämpningen avdem i tidigt skede kan ha en positiv inverkan på miljöcertifieringsarbete. Syftet medrapporten är att presentera digitala verktygs tillämpningsområden förmiljöcertifieringsarbete och att redogöra för vilka parametrar som behövs knytas tillBIM-modellen för att nyttja dessa digitala verktyg. Rapporten undersöker vilka fördelarhögdetaljerade BIM-modeller kan ha inom utvalda områden för miljöcertifiering.Informationssamling har triangulerats genom litteraturstudie, datainsamling inomprojekt och intervjuer.Litteraturstudien har inletts med en undersökning av manualer förmiljöcertifieringssystem för att beskriva miljöcertifieringssystemen och för attidentifiera de områden inom systemen som är relevanta för denna rapport. Genomlitteraturstudien har även tillämpningsområden för digitala verktyg undersökts.Datainsamling från projektföretagets databas har visat hur företaget arbetar medBIM-modeller av hög detaljgrad och hur de har gått tillväga för att utnyttja digitalaverktyg. Datainsamling har även givit oss möjligheten att hitta intervjurespondenter somhar arbetat med projektet som undersöks.Resultaten beskriver miljöcertifieringssystem samt viktiga begrepp och digitala verktygsom kan användas vid miljöcertifiering. Resultaten visar även att projektföretaget harsamordnat BIM-filer till att inkludera viktiga parametrar som materialindelning,redovisning av lager i väggar samt korrekt namngivning.Slutsatser som kan dras är att projektföretaget samordnar BIM-modellen till att kunnautnyttja digitala verktyg som är relevanta för miljöcertifiering. Den höga detaljgrad somföreskrivs möjliggör viss BIM-tillämpning för miljöcertifiering. Viktiga parametrar haridentifierats men intervjuer visar att arbetsprocessen i projektering är en viktig faktor föratt BIM-tillämpning ska fungera optimalt.

Den globala uppvärmningen medför klimatförändringar så som värmeböljor, stigande havsnivåer, döda korallrev, förändrade ekosystem, minskande skördar samt obeboeliga områden. Att begränsa den globala uppvärmingen till två grader har Parisavtalet tagits fram, som ska uppfyllas med nationella samt internationella klimat- och miljömål. Sveriges klilmat- och miljömål innefattar en minskning av den nationella energianvändningen med 50% till 2030, jämfört med 2005. Syftet med arbetet är att utvärdera och jämföra tre möjliga framtida energibesparande alternativ ur ett energibesparande, ekonomiskt samt miljömässigt perspektiv. Frågeställningen att besvara är vilket av de tre alternativen som är mest lämplig ur ett: Energibesparande perspektiv Ekonomiskt perspektiv Miljömässigt perspektiv Alternativ 1 består av att ta bort befintligt fjärrvärmesystem och därmed endast använda befintlig luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare, FTX-system och nya fönster. Alternativ 2 består av att ha kvar befintligt fjärrvärmesystem samt luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare och FTX-system. Alternativ 3 består av at ta bort befintligt fjärrvärmesystem och därmed endast använda befintlig luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare och luft-luftvärmepump för AC. Metoden för att kunna besvara frågeställningen består av en kvalitativ samt kvantitativ metod. Den kvalitativ metoden består av en litteraturundersökning av exempelvis FTX-system, solfångare och fönster. Den kvantitativa metoddelen består av beräkningar i Excel för energianvändning såsom energianvädning, primärenergital, ekonomiska analyser såsom LCC-kalkylering och investeringskalkylering, samt miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Energiberäkningarna i Excel kompletteras med beräkningar i VIP Energy för FTX-systemet, solfångare och nya fönster. Alternativ 1 resulterade i en minskad energianvändning som gick från 59 kWh/m2, Atemp till 21 kWh/m2,Atemp, samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 9 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 9 436 kr/år, en total livscykelkostnad på 357 096 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i ej lönsam. Den årliga koldioxidbesparingen var 123,9 kg CO2, 181,4 kg CO2 respektive 1 092,0 kg CO2 för svensk, nordisk samt nordeuropeisk el. Alternativ 2 resulterade i en minskad energianvändning som gick från 59 kWh/m2,Atemp till 47 kWh/m2,Atemp samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 17 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 3 925 kr/år, en total livscykelkostnad på 98 006 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i lönsam. Den årliga koldioxidbesparingen var 112,5 kg CO2, 177,1 kg CO2 respektive 1 202,2 kg CO2 för svensk, nordisk samt nordeuropeisk el.  Alternativ 3 resulterade i en ökad energianvändning som gick från 59 kWh/m2,Atemp till 94 kWh/m2,Atemp samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 38 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 5 160 kr/år, en total livscykelkostnad på 168 491 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i ej lönsam. Alternativ 3 hade en koldioxidbesparing på 10,2 kg CO2 för svensk el och ett ökat utsläpp på 37,2 kg CO2 respektive 788,9 kg CO2 för nordisk samt nordeuropeisk el. Slutsaten är att alternativ 1 är mest lämpligt ur ett energibesparande perspektiv och alternativ 2 är mest lämpligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Ur ett miljömässigt perspektiv med avseende på koldioxidbesparingen, är alternativ 2 mest läpmad. Då alternativ 2 gynnar husägaren ekonomiskt kan detta övertyga denne att utföra ytterligare energirenoveringar likt denna, vilket indirket bidrar till uppfyllandet av klimat- och miljömålen genom en minskning av energi och koldioxidekvivalenter.

Environmental certification systems has, apart from improving the environment, contributed to buildings with a better indoor air quality. The realization of this has led to the next focus in the built environment, building for occupant health and wellbeing. It is recognized that if buildings are designed with the occupant health and wellbeing at center, it increases employee productivity and reduce absenteeism, which in turn yields economic benefits for a business. This thesis project is set out to investigate how building for occupant health and wellbeing can be done in Swedish office buildings. The project is partly based on the relatively new WELL Building Standard, a tool for certifying, measuring and monitoring the functions of a building in terms of health and wellbeing. The largest part of the project is the analysis, where WELL Building Standard is compared to Swedish legislation as well as the Swedish environmental certification system Miljöbyggnad. A literature study is also included in order to see how the health situation looks like in Sweden, and what aspects are the most important to highlight in the scope of this thesis.  The thesis project is a pilot study of the health and wellbeing in Swedish offices and it shows that Swedish legislation includes a large number of issues set forth in WELL Building Standard. In some cases, Swedish legislation goes quite a bit further than WELL and in some cases Swedish projects can gather inspiration from WELL in order to build even healthier. Miljöbyggnad also fulfills some of the subjects presented in WELL.  As WELL Building Standard is a very extensive system, not all parts of it could be included in the analysis of this project. There are a lot of further research that needs to be conducted before drawing too general conclusions on how Swedish projects perform on the aspects of health and wellbeing. Generally, WELL is a useful system if a project intends to be as healthy as can be, even though the project does not use it to be certified. The system provides the building owners with arguments they can use to communicate how the building may benefit health and wellbeing to the tenants, as WELL puts the human at center rather than the building. / Miljöcertifieringar har, utöver att bidra till en bättre miljö, bidragit till att byggnader fått bättre inomhusklimat. Upptäckten av detta har lett till nästa fokus i den byggda miljön, att bygga hälsosamt för människorna som lever i byggnaden. Det är erkänt att om byggnader är planerade och byggda med människornas hälsa och välmående i fokus så ökar de anställdas produktivitet och frånvaron minskar, vilket i sin tur bidrar med ekonomiska fördelar för företag. Målet med denna masteruppsats är att undersöka hur svenska kontorsbyggnader kan planeras och byggas med hälsa och välmående i fokus. Projektet är delvis baserat på det amerikanska systemet WELL Building Standard, som är relativt ny på den svenska marknaden. Det är ett system för certifiering, mätning och övervakning av en byggnads funktioner inom områdena hälsa och välmående. Den största delen av uppsatsen utgörs av analysen, där WELL jämförs med svensk lagstiftning samt det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. En litteraturstudie är också inkluderad för att undersöka hur hälsoläget ser ut i Sverige och vilka aspekter av hälsa och välmående som är viktigast att betona inom omfattningen av detta projekt.   Projektet är en pilotstudie om hälsa och välmående i svenska kontorsbyggnader och den visar att svensk lagstiftning innehåller ett stort antal frågor som presenteras i WELL Building Standard. I några fall så går den svenska lagstiftningen steget längre än kraven i WELL och i vissa fall så finns inspiration att hämta från standarden för svenska projekt som vill bygga mer hälsosamt. Miljöbyggnad uppfyller också en del krav som presenteras i WELL.  WELL Building Standard är ett väldigt omfattande system, och därför kunde inte alla delar ur systemet inkluderas i analysen i detta projekt. Det är en del framtida forskning som krävs innan alltför generella slutsatser kan dras om hur svenska projekt presterar i fråga om hälsa och välmående. Generellt så är WELL ett bra system att använda om ett projekt siktar på att bli så hälsosamt som möjligt, även om projektet inte använder systemet för certifiering. Systemet ger byggnadens ägare argument de kan använda för att kommunicera hur byggnaden bidrar till hälsa och välmående till och för hyresgästerna, eftersom WELL sätter människan i centrum istället för byggnaden.

The increased level of greenhouse gas emissions affects people around the world. According tothe United Nation’s global status report, which was released in 2021, buildings and construction industry account for 37 percent of global CO2 emissions, where building material production contributes to 10 percentage of this 37 percent. To be able to reduce the climate impact of buildings there is thus a vital need to broaden the knowledge about building materials and their climate impact.This report presents a case study in which two preschools in Uppsala, Sweden, one built incross laminated timber, and one is planned to be built with a steel and concrete structure, were analyzed and compared in terms of CO2 emissions. Due to the requirements on acoustic and fire resistance in Sweden, school buildings are required to be built with extra materials (such asinsulation) to fulfill these requirements. The use of additional materials can however increase the buildings climate impact arising from material production.The aim of the thesis is to examine and compare the aforementioned building structures interms of CO2 emissions in order to provide a better understanding on how the use of extramaterials to fulfill the requirements on acoustic and fire resistance can affect the climate impactof buildings.The method is based on a life cycle analysis where initially a quantity take-off is implemented to identify constituent materials in each building elements. Later, product specific environmental data, i.e. environmental product declarations (EPD) of materials, were used in conjunction withmaterial quantities to assess the climate impact of buildings. The system boundary of life cycle analysis is focused on product stage, referred as A1-A3. Thereby, construction phase, usephase of the school buildings as well as the final end-of-life stage are excluded from the analysis.The results of the thesis show that the choice of building structure and materials has a big impact on climate impact. The results indicate that although the use of additional materials in across laminated timber structure (mainly to fulfill building requirements) increases the climate impact, this increase is still significantly lower than the carbon footprint caused by a concrete structure. The CO2 emissions caused by concrete preschool were approximately 1,8 times higher than the cross laminated timber preschool. / Ökade utsläpp av växthusgaser påverkar oss människor alltmer. Ur Förenta nationernas globala statusrapport från 2021 stodbyggnader och byggnadsindustrin för 37% av de globala CO2 utsläppen, där tillverkning av byggnadsmaterial stod för 10 procentenheter av dessa 37 procent. För att kunna minska klimatpåverkan av en byggnad så behöver kunskap om material och dess klimatpåverkan att breddas.Denna rapport presenterar en fallstudie av två förskolor iUppsalaområdet där den ena är byggd med en stomme avkorslimmat trä och den andra är projekterad med en stomme avstål och betong. På grund av de höga kraven som finns i Sverigepå ljudtransport i byggnader samt att förebygga spridningen avbrand så kräver det att en skola konstruerad i trä inkluderar tillbyggt extramaterial (så som isolering) vilket kan inverka påbyggnadens totala klimatpåverkan som härstammar från materialtillverkning.Studiens mål är att undersöka och jämföra de tidigarenämnda konstruktionstyperna med koldioxidutsläpp i fokus, föratt uppnå bättre förståelse hur dessa extramaterial som behövsför att uppnå brand- och ljudkrav kan påverka byggnaders klimatpåverkan.Metoden baseras av en livscykelanalys där ingåendematerial initialt i två likvärdigt utformade delar utav skolorna mängdas. Senare kopplas produktspecifika miljödata,miljövarudeklarationer (EPD) till materialen för att kunna bedömade utvalda byggnadsdelarnas klimatpåverkan. Studien undersöker enbart produktskedet av livscykelanalysen, delarna benämnda A1-A3. Detta betyder att byggnadsskedet, användningen och slut-på-liv stadiet i försummas från analysen. Resultatet av studien visar på att stomvalet av byggnadernahar en stor skillnad i klimatpåverkan. De visar även på att tilläggsmaterialen som tillkommer i en skola byggd i korslimmat trä (som behövs för att nå ljud- och brandkrav) ökar klimatpåverkan, men ökningen är lägre än klimatpåverkan som orsakas av en betongkonstruktion. Koldioxidutsläppen från betongförskolan var 1,8 gånger högre än för förskolan byggd i korslimmat trä.

Vägdamm är en komplex blandning av slitagepartiklar från vägbana, däck och fordonsdelar. Dessa partiklar hamnar på vägbanan där de mekaniskt vittras när fordon färdas på vägen. Partiklar med en diameter mindre än 10 µm kallas PM10 och medför negativa effekter på naturens ekosystem och människors hälsa. EU och Sverige har stiftat lagar angående gränsvärden för vilka partikelhalterna inte får överskrida. För att se till att partikelhalterna hålls inom gränsvärden måste vägdamm kunna kvantifieras. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och högskolan i Dalarna har utvecklat mätinstrumentet DUSTER II. Syftet med detta arbete är att undersöka funktionen hos DUSTER II med avseende på att kvantifiera vägdamm. Detta utförs genom att undersöka mätkammarens vindprofil, dess förmåga att mäta damningsbenägenheten från olika underlagsstrukturer och hur mättiden påverkar standardfelet. Vid mätning av vindprofilen undersöktes olika punkter under propellern i DUSTER II för att se hur vindhastigheten förändrades. Vid undersökning av damningsbenägenheten från olika underlagsstrukturer rengjordes ytan, stenmjöl applicerades och DUSTER II placerades ovanpå den valda ytan och utförde mätningar med ett förprogrammerat mätprogram. Mätningarna utfördes med olika varvtal, varvtalsökningar och underlagsstrukturer för att besvara frågeställningarna. Därefter för att undersöka hur mättiden påverkade standardfelet utfördes upprepade mätningar med samma experimentuppställning fast med varierande mättid. Resultaten visade att vindprofilen i mätkammaren är inhomogen och vindhastigheten förhåller sig linjärt till varvtalet. För att upprepade mätningar på en oförändrad yta ska generera liknande resultat bör mättiden överstiga 2 minuter för att minimera standardfelet. Det finns en statistiskt signifikant skillnad i de uppmätta PM10-halterna mellan de olika underlagsstrukturerna. På grund av resultatet från stegringsundersökningen kan ingen slutsats angående DUSTER IIs förmåga att detektera skillnader mellan underlagsstrukturer dras.