In today’s society the environmental impact of the construction industry is a major problem. Something that should be pursued is a more sustainable construction in which economic, social and environmental sustainability cooperate. The choice of building materials plays a significant role in creating a more sustainable development. In order to further encourage the development within sustainable building materials, the public sector is an important participant. In Karlstad, the municipality has decided to build a new school building in the residential area Färjestad. In this study, two different framework materials will be compared through an economical and environmental perspective where social aspects are considered in form of sound and fire requirements. The materials that will be compared are cross-laminated timber, CLT, and prefabricated reinforced concrete. The purpose of the study is to find out which of the materials is most economically and environmentally advantageous. In a school building, high demands are made regarding sound reduction and fire safety, which must be taken into account while calculating dimensions of the framework materials. The materials that will compared differ in several ways. Reinforced concrete has a high mechanical strength and is heavy which makes it steady and favorable to be used in tall buildings. Concrete is inorganic which also makes it fire and moisture resistant. CLT is made of minimum three layers of cross-glued wood boards which creates a stable and isotropic building material. In relation to its light weight CLT has great mechanical properties. Wood in general is an organic and combustible material, however cross-laminated timber has relatively good fire and moisture properties. In order to reach a result extensive calculations are made to decide the proportion of the two framework materials. The dimensions that are calculated are used to further calculate the costs of the project and the amount emissions of carbon dioxide equivalents. The economical calculation is primarily calculated by using BidCon. To calculate emissions of carbon dioxide equivalents, environmental product declarations, EPD, are used. The EPD: s reports the global warming potential for each material. The result of the economic calculation shows that a framework of CLT is slightly more expensive than a corresponding framework of prefabricated reinforced concrete. The calculations of carbon dioxide equivalent emissions show that the reinforced concrete contributes to more than twice as much emissions as a framework of CLT. From an economic perspective, prefabricated reinforced concrete framework is more profitable, but from an environmental perspective, cross-laminated timber is more beneficial.

Klimatförändringarna är ett faktum. Den förstärkta växthuseffekten hotar att förinta både djur och naturliv om inte åtgärder vidtas. I Parisavtalet fastslås att det centrala målet är att hålla den globala uppvärmningen under två grader men med en strävan att inte gå över en och en halv grad. För att göra det möjligt krävs åtgärder och metoder som säkerställer en minskning av växthusgaser i atmosfären. Klimatkalkyl är ett verktyg som kan användas för att se vad ett projekt har för totalt utsläpp, samt se till materialens enskilda utsläpp. Syftet med denna studie är att upprätta en klimatkalkyl för ett flerbostadshus i Borlänge kommun. Att utifrån klimatkalkylen identifiera projektets totala utsläpp för att sedan jämföra dom två högst belastande materialen med potentiella material. Jämförelse görs i produktionsskedet (A1-A3). Resultatet visar att betongen stod för 38 % och armering för 11 % av det totala utsläppet av växthusgaser. Tillsammans utgör dessa material 49 % av det totala utsläppet. Betongen och armeringen jämfördes med Skanskas gröna betong och armering från Celsa Steel Service. Med ett byte av traditionell betong och armering till klimatsmartare material kan en sänkning på 41 % göras för utsläppen ifrån tillverkningen av betongen och armeringen tillsammans. Genom att byta ut lite av cementen till slagg, i betongen, kan en halvering för utsläpp av växthusgaser göras. Trots en markant ökning av hållfasthetsklass på betongen kunde det fastställas att den grönare betongen fortfarande haft en lägre klimatpåverkan än den ursprungliga betongen. Tillsammans med armering, som tillverkas av skrot och förnybar energi, är det möjligt att bidra till en sänkning av CO2-utsläppen för Bygg- och fastighetssektorn. Verktyget ECO2 som används för att upprätta klimatkalkylen är ett bra redskap för att i tidigt skede identifiera material med hög klimatbelastning för att möjliggöra ett byte av material. Arbetet har bidragit till att skapa en större förståelse för vad materialhantering och tillverkning av material har för avgörande faktorer för ett materials utsläpp utav växthusgaser. Slutsatsen av arbetet visar på vikten av att i tidigt skede bli medveten om vikten av materialval för att minska utsläppen. Genom byte av en eller två material är det möjligt att sänka utsläppen avsevärt vilket kan bidra till att nå målen om klimatneutralitet till år 2045. / Climate change is a fact. The amplified greenhouse effect threatens to destroy both plant- and animal life if no actions are made. One of the main matters in the Paris agreement is to keep the global warming under 2 degree Celsius but with the ambition to keep it under 1, 5 degree Celsius. To make this possible requires actions and methods to ensure a reductions of greenhouse gases in the atmosphere. Carbon footprint calculation is a tool that can be used to see the total emissions from a project, but also to see specific materials emissions. The intention with this thesis is to establish a carbon footprint calculation for a apartment building in Borlänge county. By using the carbon footprint calculations identify the projects total emissions and compare the top two emission materials with other materials. The comparison is made in the product stage (A1-A3). The results shows that 38 % of the total emissions comes from concreate and 11% from reinforcing bars. Together they make up 49 % of the total emissions from the project. The concreate was compared with Skanskas Green concreate and the reinforcing bars was compared with bars from Celsa Steel Service. To exchange both concreate and reinforcing bars to more climate friendly materials would mean a lowering of the emissions with 1% in the product stage. By exchange some of the cement to dross, in the concreate, the emissions of greenhouse gases from it can be cut in half. Even after a significant increase of the concreates solidity it could be established that the green concreate still had less emissions of greenhouse gases than the original concreate. Together with the reinforcing bars, which are made of junk and renewably energy, it is possible to contribute to a lowering of greenhouse gases by the constructionand real estate sector. The instrument ECO2, which was used to establish the carbon footprint calculation, is a good tool to identify materials with high emissions in the early stage. This grant a possibility to locate and change these materials with high emissions of greenhouse gases. This thesis has contributed to creating a understanding for what crucial factors the handling of materials and the manufacturing of materials to lower the emissions of greenhouse gases. The conclusion of the thesis proves the importance of being aware in the early stage of which materials have the most emissions and if they can be replaced by something better. By replacing one or two materials it is possible to lower the emissions of greenhouse gases considerably which had contributed in the quest to reach climate neutrality by 2045.

The use of mobile computing on the construction site has been a well-researched area since the early 1990's, however, there still remains a lack of computing on the construction site. Where computers are utilised on the site this tends to be by knowledge workers utilising a laptop or PC in the site office with electronic data collection being the exception rather than the norm. The problems associated with paper-based documentation on the construction site have long been recognised (Baldwin, et al, 1994; McCullough, 1993) yet there still seems to be reluctance to replace this with electronic alternatives. Many reasons exist for this such as; low profit margins, perceived high cost; perceived lack of available hardware and perceived inability of the workforce. However, the benefits that can be gained from the successful implementation of IT on the construction site and the ability to re-use construction site data to improve company performance, whilst difficult to cost, are clearly visible. This thesis represents the development and implementation of a data capture system for the management of the construction of rotary bored piles (SHERPA). Operated by the site workforce, SHERPA comprises a wireless network, site-based server and webbased data capture using tablet computers. This research intends to show that mobile computing technologies can be implemented on the construction site and substantial benefits can be gained for the company from the re-use and integration of the captured site data.

Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden. Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet. För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i en undran över hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är tänkt att besvaras genom en fallstudie och kvalitativ textanalys. Begreppet klimatanpassning syftar till åtgärder som lindrar negativa effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringar hotar, genom sina effekter, bland annat med att översvämma stora områden, vilket medför att det i planeringen, för att göra den både kort- och långsiktigt hållbar, är av största vikt att hänsyn tas till detta. Hur problemen hanteras tycks också skilja sig åt från plats till plats på grund av olika förutsättningar och därför genomförs undersökningar av fyra utvalda kommuner; Kristianstad, Malmö, Sundsvall, Umeå. Information insamlas dels från kommunernas översiktsplaner samt andra kommunala dokument. Med hjälp av undersökningen och vidare analyser går det att konstatera att alla de granskade kommunerna jobbar med klimatanpassning men på olika sätt. En del arbetar med riktlinjer för ny exploatering och bebyggelse medan andra jobbar med mer konkreta åtgärder.

I denna studie har det utretts hur Lund respektive Umeå kommun arbetar med cykelplanering utifrån sina kommunala styrdokument och övrig relevant fakta de tillhandahåller som berör cykelplanering genom en komparativ fallstudie. De två kommunerna valdes ut med motiveringen att de demografiskt sett liknar varandra men geografiskt ligger i två olika delar av landet och således har olika geografiska och klimatmässiga förutsättningar. Den möjliga skillnaden mellan städernas arbete med cykelplanering med hänsyn till de geografiska och klimatmässiga förutsättningarna ansågs vara intressant att undersöka djupare genom en komparativ fallstudie. Båda kommuner har som mål att öka andelen cyklister och har tagit fram välarbetade program och strategier som ska uppnås genom både hårda och mjuka åtgärder. Strategierna och arbetet med cykelplanering i de båda  städerna liknar varandra, även om Lund har en längre cykeltradition än Umeå och i vissa fall kommit längre i arbetsprocessen än Umeå har. En forsknings- och områdesöversikt har tagits fram utifrån olika myndigheters lagar och regler och fungerar som ett ramverk till fallstudien. I analysen vägs ramverket mot resultatet av fallstudierna och möjliggör för en god analys, slutsats och diskussion.

A Minor Filed Study in South Africa / rapporten är inlagd för att ses på skärmen, kvaliten kan därför bli sämre vid ev. utskrift.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling. Det är ett globalt och lokalt begrepp som är en del av lösningen på de globala klimatproblemen. Den globala inriktningen skall användas även lokalt. Begreppet innehåller tre hörnstenar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Politiker utgår ofta från att det råder harmoni mellan de tre hörnstenarna och vetenskapen menar att det inte är så. Den här uppsatsen inriktar sig främst på den ekologiska hållbarheten, då det har en stor inverkan på stadsplanering, och målet för fallstudien. Ekologisk hållbarhet är enligt litteraturen att utgå från platsens förutsättningar, det vill säga att ta hänsyn till ekologi, hydrologi och klimat. Att integrera grönska för att behålla den ekologiska mångfalden och för människors och klimatets välmående. Att ta vara på dagvatten och vattenflöden för att behålla grundvattennivån och för att rena vatten från föroreningar. Olika instrument för hållbar planering som miljöbalken, plan- och bygglagen och agenda 21 skall skydda miljön och se till att mark- och vattenområden får bästa möjliga användning. I uppsatsen har analysens lett till en fallstudie över Saltö udde i Karlskrona. Saltö udde är ett centralt område omgivet av vatten. Flera förutsättningar har tagits hänsyn till i illustrationsplanen, så som starka vindar, solinstrålning, grönska, dagvatten och utsikt. I illustrationsplanen har lägenhetshus och punkthus ritats ut. En gågata delar byggnadera i två delar och strandlinjen är fri och tillgänglig för allmänheten. En invallning kan bli aktuell i framtiden då havsnivån kommer att stiga och Saltö udde riskerar att översvämmas. Planen är ritad för att underlätta för de boende att göra ekologiskt hållbara val, vilket är en förutsättning för att vi ska nå de mål som satts upp för klimatförändringarna.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel. Rätt använd skulle tekniken kunna stärka möjligheten till åskådliggörande, men det finns också risker, kopplade till användande av tekniken. Det främsta skälet till att kommuner inför 3D-teknik inom fysisk planering, uppges av såväl Planarkitekter, kommuntjänstemän med ansvar för 3D tekniken, samt bland politiker vara önskan om att öka förståelsen hos medborgarna, av förslag till förändring av den fysiska miljön. Något som också oftast motsvaras i kommunernas dokument, där sådana finns. Alla kommuner har inte dokumenterade officiella inriktnings- och policydokument i frågan. Forskningen pekar dock på risker vid användning av visualisering i tidiga skeden av processen. I den avslutande diskussionen berörs arbetets frågeställningar, potentiella problem och möjligheter med användandet av tekniken samt förslag till områden för vidare studier. I slutsatserna konstateras att det finns en diskrepans mellan den övervägande positiva synen på användningen i kommunerna och det som forskningen visar.

The purpose of this work is to analyse both the existing planning system in Nepal and how tourism affects the local indigenous population. Furthermore it will try to understand how tourism can be used for poverty alleviation and sustainable development of infrastructure through planning. A study of planning theory has been interspersed with studies of the concept of sustainable development, planning, tourism, and infrastructure while and trying to find linkages between the fields of knowledge. Informal planning is a key function that occurs when the existing planning does not work. Can this form of planning be adapted and accepted as the official planning? Through case studies in three different locations in the Kaski district in Nepal the theoretical framework has been used to analyse how tourism is used and how planning works. The areas were all chosen because of their different preconditions and location. The study analysis both urban and rural areas, which have different challenges when working with achieving sustainable development. The result of the studies shows on a possible connection between sustainable development and infrastructure with tourism as an engine in Nepal. Through studies of literature focusing on planning challenges in Africa knowledge was extracted that could be used and adapted to local conditions in Nepal. But the studies also found grave problems with the existing planning system in Nepal - it is not working as the local administration is not capable of fulfilling its’ responsibilities towards the local population. If tourism is to be used for creating sustainable development in Nepal the regulatory and administrative system has to be adapted to the local context.