In year 2022 the requirement on Climate Declaration of buildings was introduced aiming to reduce the climate impact primarily from new constructions. This requirement is planned to be expanded by year 2025 with limit values for the amount of carbon dioxide equivalents that buildings are allowed to emit. This thesis aims to investigate how the climate impact from newly built single-family houses align with the proposed limit value. The study focuses on analysing three single-family houses to evaluate their alignment with the limit values and to explore potential measures for reducing the climate impact of these building types. The research methods used to achieve the thesis´s main goal was primarily life cycle analysis of the three case studies. In addition, a literature review and workshop were also utilized. The results of this study showed that all examined building cases remain within the proposed limit value for single-family houses. However, the results from the examined measures demonstrate a reduction in total emissions, albeit with variations in the extent of reduction. The conclusion drawn from these results is that current buildings meet the proposed limit value. However, with tightening every five years, effective measures will be necessary in the future to ensure continued compliance with the limit values. From the analysed measures, it was observed that for single-family houses primarily constructed of timber, replacing concrete and gypsum with environmentally friendly alternatives, and climate improved brick roof tiles as cladding are effective measures. These measures could potentially provide a reduction in CO2eemissions ranging between 20-22%. Additionally, the results showed that the design of the building can significantly affect its CO2eemissions. Specifically, timber-based houses with more floors exhibit lower CO2e emissions. This can be attributed to the fact that such multi-story houses require smaller foundations relative to the building’s size, thereby reducing their CO2e emissions, primarily because the concrete layer in the slab contributes to a significant portion of emissions. / År 2022 infördes lagen om klimatdeklarering av byggnader som syftade till att minska klimatpåverkan främst från nybyggnationer. Denna lag planeras att utökas till år 2025 med gränsvärden för mängden koldioxidekvivalenter som byggnader tillåts släppa ut. I detta examensarbete undersöks hur klimatpåverkan från nybyggda småhus förhåller sig till det förslagna gränsvärdet.  Examensarbetet fokuserar på att analysera tre småhus för att undersöka hur dessa förhåller sig till gränsvärdet och för att undersöka potentiella åtgärder för att minska klimatpåverkan av dessa hustyper. Forskningsmetoderna som användes för att uppnå arbetets mål var främstgenom en livscykelanalys av de tre fallstudierna. Utöver det användes även en litteraturstudie och en workshop. Resultatet från det undersökta åtgärderna visade alla på en minskning av byggnadernas totala utsläpp men med en variation på hur mycket som minskats. Slutsatsen som erhållits från dessa resultat är att byggnaderna klarar av det förslagna gränsvärdet men eftersom det kommer skärpas vart femte år kommer åtgärder vara nödvändigt för att säkerställa att klara av framtida gränsvärden. Från de undersökta åtgärderna observerades att för småhus som huvudsakligen är byggda av trä är det effektivt att ersätta betong och gips med miljövänliga alternativ samt att använda klimatförbättrade tegelpannor som takbeklädnad. Dessa åtgärder skulle potentiellt kunna ge en minskning av CO2-utsläpp inom intervallet 20–22%.  Dessutom visade resultaten att utformningen på byggnaden kan påverka dess CO2-utsläpp avsevärt. Specifikt har trähus med fler våningar lägre CO2-utsläpp. Detta kan förklaras av att sådana flerplanshus kräver mindre bottenplattor i förhållande till byggnadens storlek, vilket minskar deras CO2-utsläpp, främst eftersom betonglagret i plattan bidrar till en betydande del av utsläppen.

Den svenska byggindustrin spelar en betydande roll för landets koldioxidutsläpp och avfallsproduktion. År 2016 stod den för nästan en femtedel av de totala växthusgasutsläppen och genererade upp till 9,8 miljoner ton avfall. För att minska klimatpåverkan från nybyggen har byggbranschen antagit en plan som inkluderar minskad materialanvändning och val av mer hållbara material. I januari 2022 trädde en ny lag i kraft som kräver klimatdeklaration för byggnader. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan från nybyggen och projekt med bygglov genom att öka byggherrens medvetenhet. Den nya lagen kräver endast en livscykelanalys från vagga till grind.  I denna studie utförs en livscykelanalys, LCA, i syfte att undersöka klimatpåverkan, försurning och övergödning  per ton rivningsvirke från demontering till och med sluthantering, från grind till grav. Det undersöks även var i kedjan från grind till grav som de tre miljöpåverkanskategorierna är som störst och vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan vid hantering av rivningsvirke. LCA:n i studien utförs enligt svenska institutets standarder och omfattar fyra faser: mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkananalys och tolkning.  Efter kartläggningen av träavfallets resa från grind till grav konstaterades att allt träavfall från byggarbetsplatser i Karlstad går via ett antal aktörer för att slutligen förbrännas i Kvarnsveden och generera fjärrvärme. Systemets miljöpåverkan beräknades i programvaran SimaPro vilket resulterade i en fossil klimatpåverkan på 111 kg CO2 e, försurning på 0.499 mol + H e och övergödning på 0.00753 kg P e. Transporter visade sig spela en betydande roll i samtliga miljöpåverkanskategorier. Två känslighetsanalyser utfördes i syfte att undersöka alternativa scenarier för träavfallet. Det som visade sig vara mest effektivt för att sänka miljöpåverkan för systemet var att låta förbränning av träavfallet ske på Karlstads Energis värmeanläggning i Heden vilket gav en förbättring på 83% i klimatpåverkan, 39% för försurning samt 86% för övergödning. Anledningen till minskningen berodde på den förkortade transportsträckan. / The Swedish construction industry plays a significant role in the country's carbon dioxide emissions and waste production. In 2016, it accounted for nearly one-fifth of the total greenhouse gas emissions and generated up to 9.8 million tons of waste. To reduce the climate impact of new construction, the construction industry has adopted a plan that includes reduced material usage and the selection of more sustainable materials. In January 2022, a new law came into effect requiring climate declarations for buildings. The purpose of the law is to reduce the climate impact of new constructions and projects with building permits by increasing the awareness of the builder. The new law only requires a life cycle analysis from cradle to grind. In this study, a Life Cycle Assessment, LCA, is conducted to examine the climate impact, acidification, and eutrophication per ton of demolition timber from dismantling to final disposal, from gate to grave. It also investigates where in the gate to grave chain the three enviromental impact categories are most significant and what opportunities exist to reduce the enviromental impact in the handling of demolition timber. The LCA methodology in the study follows the standards of the Swedish Institute and includes four phases: goal and scope, inventory analysis, impact assessment, and interpretation. After mapping the journey of wood waste from gate to grave, it was found that all wood waste from construction sites in Karlstad goes through a number of actors to Kvarnsveden where it is incinerated and generate district heating. The environmental impact of the system was calculated in the software SimaPro, resulting in a fossil climate impact of 111 kg CO2 eq, acidification of 0.499 mol + H eq, and eutrophication of 0.00753 kg P eq. Transport was found to play a significant role in all environmental impact categories. Two sensitivity analyses were performed to explore alternative scenarios for wood waste. The most effective measure to reduce the environmental impact of the system turned out to be allowing the incineration of wood waste to take place at Karlstad Energy's heating plant in Heden, resulting in an 83% improvement in climate impact, 39% reduction in acidification, and 86% decrease in eutrophication. The reduction was attributed to the shortened transportation distance.

Byggbranschens efterhängande utveckling inom digitalisering ligger tillgrund för att projekt går miste om de fördelar som tillkommer vid implementering av digitala verktyg. Då byggprojekt drivs och framförs av byggritningar, är ritningarna i sin tur en stor faktor till hur effektivt projektet genomförs för samtliga arbetsroller. Denna studie syftar därför på att specifikt undersöka hur och om digitala helplansritningar i skala 1:50 bidrar till att effektivisera arbetet i ett byggprojekt. För detta har en kvalitativ studie genomförts där författarna gjort en observation på ett pågående projekt samt genomfört intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet visade att de primära effekterna av att implementera ritningarna var att de intervjuande rollerna fick en ökad överblick av projektet och blev mer säkra i sitt beslutsfattande. Vidare diskuteras konkreta exempel på verkliga situationer där fel i produktionen som minskas som en följd av helplansritningar.Slutligen indikerar denna studie att projekt gynnas av att implementera helplansritningar då de positiva aspekter som presenteras kompenserar de fåtal negativa aspekterna. Sammanfattningsvis visar studien på att helplansritningarna verkar för en god framtida standard i den svenska byggbranschen. / The construction industry’s ongoing evolution in digitalization lays the groundwork for projects to miss out on the benefits associated with the implementation of digital tools. Since construction projects are driven and conveyed through construction drawings, these drawings play a pivotal role in the efficiency of project execution across all roles. Therefore, this study specifically aims to investigate how and whether digital floor plans in a 1:50 scale contribute to streamlining work in a construction project.To achieve this, a qualitative study was conducted, involving observations of an ongoing project, as well as interviews and a literature review. The results indicated that the primary effects of implementing these drawings included that the interviewed roles gained an increased overview of the project and became more confident in their decision-making. Furthermore, a specific example of real-life situations was discussed, demonstrating a reduction in production errors as a result of the implementation of floor plans.Finally, this study suggests that projects benefit from implementing floor plans as the positive aspects presented outweigh the few negative aspects. In conclusion, the study demonstrates that floor plans work towards a promising future standard in the Swedish construction industry.

No description available.

The construction and property sector is responsible for a major part of the total amount ofgreenhouse gases released into the atmosphere. Causes for this include the lack of knowledgeregarding the subject, as well as the fact that considering greenhouse gases tends to be lesseconomically profitable. This is due to the fact that the amount of resources required forreplacement exceeds the amount necessary for maintenance and renovation. In collaborationwith Svenska Bostäder, a company that prioritises reducing the climate impact of its constructionprocesses, this thesis was accomplished. In order to thoroughly assess the costs in regard to thecarbon dioxide emissions of three separate building parts; balconies, windows and the exterior,an Excel-tool was assembled. The equations created are based of an example apartmentcomplex from the 1960’s along with carbon dioxide equivalence data collected from the climatedatabase of Boverket and cost data gathered from the company Planima. Using the equationspresented in the Excel, results concerning different measure alternatives were obtained.For measures in which several materials are necessary, a percentage distribution of the variousmeasures is specified, thus enabling calculations with further accuracy.The results presentedshows the total amount of carbon dioxide equivalent alongside the total costs, as well as acomparison between them both. The window calculations proved that replacing the currentwindows with wood/aluminium windows is the costliest, both from an economical andenvironmental point of view. Renovating the existing wood windows is the most profitablealternative, taking both aspects into consideration. Regarding the balcony calculations, the resultsprovided claims that replacement of the current balcony with a sheet metal railing and steel beamsis the more costly option, environmentally as well as economically. Replacing the already existingsheet metal railing to a newer sheet metal railing is the least expensive, while replacing the railingwith a glass substitute is the most environmentally friendly measure. Calculations of the exteriorfacade showed that replacing the plaster façade has the greatest climate and economic impact.

Rymdsektorn växer mer och mer för varje år i takt med att intresset för rymdteknologi och rymden som resurs ökar. Ökade satsningar inom rymdsektorn kommer att öka påverkan på miljön och klimatet. Rapporten undersöker hur miljöpåverkan ser ut och hur den kan komma att förändras över tid när rymdaktiviteten ökar. Målet med projektet var att undersöka rymdtrafikens miljöpåverkan, såväl global som lokal, och därmed utvärdera förutsättningarna för en hållbar rymdverksamhet. Projektet avgränsades till att endast titta på raketbränslen samt direkta miljökonsekvenser av olika rymdverksamheter. Litteraturstudie och genomgång av annat väsentligt material har lagt grunden för arbetet. Utöver sammanställning av relevant information har även simuleringar gällande framtidsscenarion gjorts med hjälp av framtagna formler. Resultatet visade att inget av de raketbränslen som berördes i arbetet klarar Sveriges miljökvalitetsmål, utan var och ett av bränslena faller på olika typer av utsläpp som de orsakar. Det konstaterades också att andra delar av ett raketbränsles livscykel kan påverka miljön minst lika mycket som själva förbränningen av bränslet. Utvinning av råmaterial, produktion samt transport är några av de delar som också kan påverka mycket. Raketbränslen kan även påverka den lokala mark- och vattenmiljön. Resultatet visade också, via simuleringar, att vid ökat antal uppskjutningar per år ökar också miljöpåverkan. Slutsatsen som kan dras från projektet är att för att säkerställa en hållbar rymdverksamhet i framtiden krävs en omställning gällande allt från bränslen, lokala miljöpåverkningar samt rymdskrot. Något som också konstateras är att påverkan på miljön från rymdsektorn skulle öka med ökande rymdaktivitet.

För att minska Sveriges klimatpåverkan och nå de nationella miljömålen måste energianvändningen minska. Det finns stor potential att använda energin mer effektivt inom byggsektorn och därför är det av stor vikt att energieffektiviserande åtgärder genomförs på befintliga byggnader. Skolfastigheter AB utförde ett antal energieffektiviserande åtgärder under renoveringen av Berwalds förskola 2014–2016. För att utvärdera denna renovering genomfördes en driftuppföljning genom att studera variationen i el- och värmeförbrukning innan respektive efter renoveringen. Kostnader samt koldioxidemissioner anknutna till förbrukningen analyserades också. Effekten av de olika åtgärderna uppskattades teoretiskt med beräkningar. Utöver detta utfördes även en termografisk undersökning av förskolans tak. Utöver detta undersöktes möjligheten till att anlägga en solcellsanläggning på förskolans tak. Vid dimensionering av solcellsanläggningen användes Tyréns verktyg Solkartan Uppsala 3D. Driftuppföljningen visade att den årliga energiförbrukningen minskat med en betydande andel. Elförbrukningen har sjunkit med ungefär 22 % och värmeförbrukning med ca 18–20 % beroende på beräkningsmodell. Detta har resulterat i att Skolfastigheter AB minskat sina el- såväl som värmekostnader det senaste året trots högre fjärrvärmepriser. Den minskade elförbrukningen har även lett till besparingar av koldioxidemissioner motsvarande ca 20–30 %. Enligt beräkningar av byggnadsdelarnas olika värmeisolerande förmåga före och efter renoveringen hade byte av fönster på Berwalds förskola störst effekt på värmeförbrukningen av de olika energieffektiviserande åtgärderna som utfördes. Det bör tilläggas att osäkerheter och felkällor har inverkat på de beräknade resultaten eftersom antaganden har behövts göras. Slutligen gav den termografiska undersökningen av förskolans tak oväntade resultat. Den visade på att det renoverade taket läckte mer värme jämfört med den del av taket som inte hade renoverats. Det finns osäkerheter i metoden men vi anser ändå att detta är något som bör undersökas vidare för att utesluta eventuella konstruktionsproblem och onödigt värmeläckage genom det renoverade taket.  Den dimensionerade solcellsanläggningen täcker 100 m2 av takytan, kostar 146 000 kr och genererar vid optimala förhållanden en årlig elproduktion av 16 300 kWh. Detta motsvarar drygt 26 % av förskolans elkonsumtion efter renovering och innebär att investeringen är intjänad efter 7 år jämfört med alternativkostnaden att inte investera i solceller. En anläggning av denna storlek lämnar utrymme för en framtida expansion. En dubblering av solcellsanläggning storlek skulle potentiellt sett kunna leda till en halvering av förskolans elkostnader, men det skulle även innebära att anläggningen skulle behöva sälja överskottsel under sommarmånaderna. Lärdomar som Skolfastigheter AB kan ta med sig till framtida projekt är att en förundersökning innan en renovering kan leda till mer exakta och tillförlitliga siffror. Något annat som är relevant för en energieffektivisering utöver de byggtekniska åtgärderna är att informera. Exempelvis genom att informera personalen på förskolan om hur de kan vädra på sådant sätt att mindre värmeförluster görs. Då finns möjlighet till att ytterligare minska energiförbrukningen. Vidare bör den valda maxeffekten på fjärrvärmeavtalet justeras efter en större renovering, då besparingar kostnadsmässigt finns att göra med en bättre anpassad maxeffekt.

The use of artificial football pitches have expanded rapidly in recent years due to its substantial benefits over natural grass fields. Increased playing hours and decreased maintenance costs are often cited as the main benefits, but to achieve necessary performance rubber infill material is used. The environmental impact of this rubber infill has been studied, the migration of rubber infill granules was determined as Swedens second largest source of microplastic emissions (Magnusson K. et al, 2015). To circumvent the problems caused by rubber infill, alternative infill materials has been considered as a solution. This study aims to evaluate and compare several alternative infill materials already present on the market. The comparison is based on ten separate criteria. To gather the information needed for evaluation contact has been made with producers and industry experts, coupled with GC-MS and XRF analysis of three materials included in the comparison. The results found that at least three different alternative infill materials were more environmentally friendly, equal in play performance and comparable economically to EPDM rubber infill: Envirofill (Acrylic-coated sand), Safeshell (Walnut) and Geofill (Coconut-cork mix).

Global warming is one of the biggest challenges of our society. The road transport sector is responsible for a big share of Greenhouse Gas (GHG) emissions, which are considered to be the dominant cause of global warming. Although most of those emissions are associated with traffic operation, road infrastructure should not be ignored, as it involves high consumption of energy and materials during a long lifetime. The aim of my research was to contribute to improved road infrastructure planning by developing methods and models to include a life cycle perspective. In order to reach the aim, GHG emissions and energy use at different life cycle stages of road infrastructure were assessed in three case studies using Life Cycle Assessment (LCA). These case studies were also used for development of methodology for LCA of road infrastructure. I have also investigated the coupling of LCA with Geographic Information Systems (GIS) and the possibility to integrate LCA into Environmental Impact Assessment (EIA) and Strategic Environmental Assessment (SEA). The results of the first case study indicated that operation of the tunnel (mainly, lighting and ventilation) has the largest contribution in terms of energy use and GHG emissions throughout its life cycle. The second case study identified the main hotspots and compared two methods for asphalt recycling and asphalt reuse. The results of the third case study indicated that due to the dominant contribution of traffic to the total impact of the road transport system, the difference in road length plays a major role in choice of road alternatives during early planning of road infrastructure. However, infrastructure should not be neglected, especially in the case of similar lengths of road alternatives, for roads with low volumes of traffic or when they include bridges or tunnels. This thesis contributed in terms of foreground and background data collection for further LCA studies of road infrastructure. Preliminary Bill of Quantities (BOQ) was identified and used as a source for site-specific data collection. A new approach was developed and tested for using geological data in a GIS environment as a data source on earthworks for LCA. Moreover, this thesis demonstrated three possible ways for integrating LCA in early stages of road infrastructure planning. / <p>QC 20160329</p>

No description available.