Inom den fysiska planeringen idag tycks det råda en viss osäkerhet kring hur risker i samband med framtida klimatförändringar och mer specifikt hur risken för stigande havsnivåer, bör hanteras. Det tycks råda en konflikt mellan att bygga bostäder i attraktiva vattennära lägen samt att vidta de åtgärder som behövs för att minska riskerna och minimera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Syftet med detta arbete har därför varit att nå en ökad kunskap kring hur den fysiska planeringen hanterar riskerna för ett förändrat klimat och specifikt riskerna med de stigande havsnivåerna, genom att granska hur dessa har hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg. Vidare har syftet varit att diskutera lämpliga riktlinjer för framtida planering av vattennära bebyggelse genom att besvara följande frågeställningar: Hur har klimatfrågan och framförallt riskerna med de stigande havsnivåerna, hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg? Finns det någon skillnad mellan hanteringen av klimatrisker och hanteringen av miljörisker? Vilka generella slutsatser kan dras utifrån fallet Norra Älvstranden? På vilket sätt kan slutsatserna tillämpas för att förbättra strategierna inför planering av framtida vattennära bebyggelse? En fallstudie har gjorts över Norra Älvstranden i Göteborg. Metoden som använts har varit en kvalitativ dokumentstudie. De dokument som studerats har varit översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt 14 antagna detaljplaner som omfattas av fallstudien. Plandokumenten har analyserats var för sig utifrån följande analysfrågor: Hur beskriver översiktsplanen vattnet och specifikt risken för stigande havsnivåer? Vilket är det minsta tillåtna avståndet från vattnet till bebyggelse? Vilken höjd över kommunens nollplan är den lägst tillåtna för bebyggelse i markplan? Var och i vilken omfattning i plandokumenten hanteras miljörisker?(a) generellt, och (b) i synnerhet riskerna med stigande havsnivåer? Beskrivs vattnet som en möjlighet eller ett hot? De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien har varit kopplade till hur den fysiska planeringen hanterar risker i vad som en del kallar för risksamhället. Begrepp som riskhantering, osäkerhet, riskmedvetandet diskuteras samt vilka problem kommuner och myndigheters organisering kan medföra gällande hantering av risker. Även vår tids tekniska utveckling och beroende av experter diskuteras. Att klimatet förändras till följd av mänsklig aktivitet har konstaterats. De har fått till följd att havsnivåerna stiger vilket medför stora konsekvenser för det svenska samhället där översvämningar är en av de mest uppenbara konsekvenserna eftersom både byggnader och naturmiljöer riskerar att drabbas. Hur sårbart ett samhälle är beror ofta på dess lokalisering. De städer och tätorter som är lokaliserade intill vattendrag och längs kusten är mer sårbara än de som ligger i högre terräng. Norra Älvstranden i Göteborg ligger både vattennära och relativt lågt och har tidigare varit en plats för hamnverksamheter och industri men som under 1990-talet omvandlats till ett attraktivt bostadsområde men fina kvaliteter. Av de granskade översiktsplanerna framgår att det skett en förändring i synen på vattnet, från att endast ha varit ett positivt element till att ses som en riskfaktor som kräver en beredskap samt en långsiktig planering. Av de analyserade detaljplanerna det först i de två sista planerna som det beskrivs vilka konsekvenser en stigande vattennivå skulle kunna få. I dessa planer framgår ett framtidstänkande där man föreslår att förebygga översvämningsriskerna genom att höja lägsta grundläggningsnivåerna med ytterligare 0,5 meter. Utifrån analysen av detaljplanerna kan slutsatsen dras att de miljörisker som beskrivits har varit oförändrade över tid från det att den första planen antogs och fram till idag samt att ett nytt förhållningssätt av hanteringen av vattenfrågan kan urskiljas under de senare åren.

Uppsatsen behandlar ämnet ‘Hållbar landsbygdsutveckling’ och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan. Speciellt fokus lades på de åtgärder, relaterade till hållbarhet, som kommunen föreslår och sen hur dessa åtgärder motiveras och vilket aspekt/vilka aspekter (social, ekologisk, ekonomisk) av hållbarhet de relaterar till, för att se om det finns en vaghet/problem i hur begreppet hållbarhet används i kommunen. Studien visade att trots att alla kommuner har olika definitioner, visioner och/eller mål föreslår de överlag samma åtgärder samt att ingen av kommunerna tar upp alla hållbarhetsaspekter. Den ekologiska aspekten ges mest utrymme, och den ekonomiska negligeras. Även relationen mellan de tre ges marginellt utrymme. Resultatet diskuterades sedan utifrån problematiken om att hållbarhet anses vara ett vagt begrepp och vad detta betyder för arbetet med hållbarhet i översiktsplanering. Hur hanteras ett vagt begrepp och vad säger kommunens arbete med hållbarhet om dem? Det framkom att resultatet överensstämmer väl med vad som redan funnits på området och detta tyder på att det finns ett problem i hur man arbetar med hållbarhet i översiktlig planering. Att det är just problematiken med hållbarhet som ett vagt begrepp som ligger bakom är dock inte klart, och detta bör utredas mer.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining. / Efter att ha studerat undersökningar som Förenta Nationerna (FN) har gjort över hela jorden kan det konstateras att klimatet förändras. Klimatet blir varmare och till följd av detta smälter isarna som får följder på vattnets flöden. Havsnivåerna stiger och länder drabbas av översvämningar med stora ekonomiska förluster och dödsfall som följd. Ett stort arbete pågår, världen över, med att ta fram och utbyta verktyg som kan lindra och förebygga konsekvenser orsakade av naturkatastrofer som är kopplade till förändringar i klimatet. I Sverige driver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetet mot att klimatanpassa städer i Sverige. De samarbetar med 19 svenska myndigheter som samlar statistik för att kunna sammanställa risk- och hotkartor att använda som underlag till att ta fram verktyg. Verktygen innefattar inte enbart fysiska konkreta åtgärder utan handlar även om olika typer av handlingsplaner, det vill säga hur arbetet kan bedrivas inom kommunen. En rad hållbara dagvattenlösningar har sammanställts. Några av dem har tillämpats på Ljungby i ett försök att göra Ljungby mer resilient mot förändrade vattenflöden som är kopplade till klimatförändringar.

Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande. Utvecklingen till en mer stillasittande livsstil, i kombination med energität mat leder till att folkhälsosjukdomar eller så kallade livsstilssjukdomar. En relevant fråga, är vad folkhälsa har med stadsplanering att göra? Genom att skapa förutsättningar för exempelvis aktiv transport, som innebär att människan transporteras genom fysisk aktivitet, (cykel, gång, inlines, longboard med mera) eller att bevara park- och grönområden i bostadsområden och stadsmiljön så ökar möjligheten för individer att uppnå rekommenderade nivåer av daglig fysisk aktivitet. Vilket ger positiva hälsoeffekter som förebygger folkhälsosjukdomar. I detta kandidatarbete kommer översiktsplaner att analyseras för att undersöka hur den fysiska planeringen behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet i översiktlig planering. Forskningsdesignen som använts i kandidatarbetet är survayundersökning och metoden som används är en form av innehållsanalys, vilken heter Templet analys. Analysverktyget går ut på att undersökaren konstruerar kodord som identifierats i dokumenten som undersöks. Kodorden placeras i överordnade kategorier för att kunna analysera textinnehållet på en mer översiktlig nivå. Vidare har sökordens frekvens och dess kontext tagits fram för att analysera innehållet. Vidare görs en djupare analys av tre översiktsplaner där det görs en bedömning om ordet tolkat ur dess kontext går att koppla till fysisk aktivitet samt om det medför en positiv eller negativ inverkan på folkhälsa. Det som framkommer av analysen är att folkhälsa i sig inte behandlas i någon större utsträckning i översiktsplanen. Vilket kan bero på att folkhälsa är ett relativt nytt arbetsområde som grundlades först på 70-talet i Sverige och slog igenom bland Sveriges kommuner på 90-talet. Ytterligare en orsak kan vara att det inte står något uttryckligen om folkhälsa i Plan och bygglagen eller Miljöbalken. Om folkhälsa däremot delas in i underkategorier som gång- och cykelväg, parker, frilufts- och rekreationsområde finns det en del lagstöd i Plan – och bygglagen samt i Miljöbalken. Analysen visade vidare att underkategorier (gång- och cykelväg, park, grönområde, frilufts- och rekreationsområde, strandskydd med mera) till folkhälsa behandlas i översiktsplanerna samt att de har en övervägande positiv inverkan på folkhälsa.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt. Arbetet inleds med en teoridel om hur trafiken påverkat oss genom historien och hur teorierna idag anser att kommunerna bör planera för trafiken, för att till sist gå in på vad trafikens utveckling påverkat enskilda kommuners stadsplanering. Stadsplaner har ofta anpassats efter hur transporter effektivt kan ta sig fram i stadsmiljön. Manhattan i New York är ett återkommande exempel på en klassisk rutnätstad, inspirerad av den romerska antiken, som främjar tillgängligheten för trafiken. När massproduktionen av bilen kom ökade människans rörlighet och man såg en positiv utveckling av välfärden i form av ökad bilism. Resultatet blev ett bilberoende samhälle med långa avstånd mellan stadens funktioner. Idag utgör bilen en stor belastning på staden tack vare dess enorma markanvändning och skapandet av barriärer för andra trafikslag. Detta har skapat nya planeringsideal. Ett av dessa är blandstaden som bland annat innebär en tät, funktionsblandad miljö med korta avstånd mellan ett stort utbud av stadens funktioner. Detta sägs främja kollektivtrafiken. Ett bra utbud av kollektivtrafik är viktigt med tanke på att många är beroende av den. De som inte har bil har annars svårt att resa längre sträckor. Trafikplaneringsidealen idag strävar efter att främja tillgängligheten, tryggheten och trafiksäkerheten. Bilen är ett färdmedel som är vida diskuterat inom dessa områden. Samtidigt som biltrafiken försämrar tillgängligheten och tryggheten för andra trafikslag ökar den rörelsefriheten för individen. En annan viktig aspekt är att samhällets ekonomiska grund är uppbyggt genom ett bilberoende. Många industrier och verksamheter är beroende av en fungerande biltrafik. Det är dock tydligt att en prioritering av tillgängliga gaturum för de resterande trafikslagen är vad teorierna idag anser vara mest hållbart. Integrering och separering är två olika sätt att utforma gaturummet genom att välja vilket trafikslag städerna vill prioritera. En integrering innebär att flera trafikslag får samarbeta på samma yta vilket är ett bra sett att underminera bilen och göra miljön mer attraktiv för övriga trafikslag. Ett annat sätt att prioritera trafikslagen kan exempelvis vara att skapa mer plats för gående eller mindre plats för bilen. Detta kan ha stor påverkan på människors val av färdmedel. Hur kommunen balanserar trafiksystemet bestäms efter stadens förutsättningar. Kungbacka är en kommun med väldigt liten centralort i förhållande till både kommunens yta och folkmängd. Orter som förr varit fritidshusorter har växt sig större och skapat en väldigt utglesad kommun. Tack vare de långa avstånden och den höga andelen miljonärer i kommunen har ett starkt bilberoende växt fram. Vägnätet har inte hunnit med i utbyggnaden och detta har skapat hårt belastade vägar i kommunen och underlaget på kollektivtrafikresenärer är dåligt. Ett sätt att råda bot på detta anser kommunen vara en förtätning av centrumdelarna där ett flertal projekt har kommit upp på ritbordet. Ett av dessa är Söderstaden, som är ett blandstadsområde lokaliserat i nära anknytning till Kungsbacka Innerstad. Stadsdelen är lokaliserad just för att skapa en förtätning av centrum samtidigt som en omfattande ombyggnad av vägnätet tillkommer just för att kunna hantera en större trafikkapacitet. Trots att kommunens mål är att minska bilberoendet separeras trafikslagen i gaturummet och stora ytor parkering anläggs. Biltrafiken får gott om plats att ta sig fram på i området vilket visar på att Kungsbacka inte riskerar att råka ut för samma problem som andra städer fått ta del av efter att de planerat för en minskad biltrafik. Det är kommunens historiska utveckling som skapat det bilberoende kommunen inte kan bortse ifrån. Ett av de övergripande målen Kungbacka har är att öka tillgängligheten för fotgängare i Innerstaden. Med hjälp av Söderstaden kan parkeringsplatserna flyttas till ett avstånd som fortfarande är rimligt utan att det känns som antalet platser minskat. På så sätt blir det högt belastade vägnätet i Innerstaden befriat från en stor del av biltrafiken. Det är tydligt att trafiken på flera sätt har påverkat stadsplaneringen i Kungsbacka. Söderstadens lokalisering har uppkommit som en reaktion mot de tidigare stadsbyggnadstrenderna som skapade bilberoendet och då utformats efter de trafikbehov som kommunen fortfarande kräver.

This master’s thesis deals with the concept of integrated urban development planning as e.g. promoted in the Leipzig Charter on Sustainable European Cities. The legally non-binding character of the EU policy document raises the question of its implementation. On the local level, the drawing up of Integrated Urban Development Concepts (ISEKs) is recommended as strategic planning tool. However, the competence of the EU in urban affairs is limited and the preparation of such planning documents is subject to local self-governance. The purpose of this thesis is therefore to analyse, how the principles of integrated and sustainable urban development planning as laid out in the Leipzig Charter are reflected in local planning documents. Due to ambiguous definitions, the dimensions of the planning concept are presented in detail within the theoretical framework of this thesis. This is backed-up with policy statements and scientific evidence. Moreover, the concept is embedded in a broader planning theoretical framework since reference to planning theory is partly missing in the current discourse. In line with methodological requirements, the analysis provides a comprehensive description of the rhetorical context on integrated urban development planning on European and national level. It is outlined that this discourse is shaped by various actors in a multi-level setting with complex interrelationships. A qualitative content analysis has been chosen in order to assess the dimensions ‘integration’ and ‘sustainability’ in selected ISEKs. Since a comprehensive national framework and long experience in the application of integrated planning exists in Germany, a case study has been conducted for the cities of Greifswald, Kiel, Lübeck and Schwerin. The empirical analysis illustrates a great variety in the reflection of the dimensions of integrated planning as well as different approaches in the application of the sustainability paradigm. Besides the varying approaches, a high level of consistency with the principles laid out in the Leipzig Charter can be observed. However, these findings cannot be traced back to the awareness about the EU policy document. In contrast, other endogenous and exogenous motives for the ISEK preparation can be identified. They include the multi-faceted challenges for urban development as well as financial incentives or requirements within national programmatic frameworks. Nevertheless, the ISEKs include a European dimension as the reference to EU Structural Funds, EU initiatives in urban policy as well as cooperation within European city-networks shows. Further findings include that differences in the ISEK preparation in East and West Germany exists. They are explained by varying initial conditions and motives as well as different programmatic frameworks in the two Federal States Schleswig-Holstein and Mecklenburg-Vorpommern. Even though integrated urban development planning is promoted as a prerequisite for sustainable development, no clear evidence could be found in the analysis. Obstacles for the operationalization of the sustainability paradigm as well as the focus on the content and preparation process of the ISEKs are explanations here. The thesis concludes with some personal reflections under consideration of theoretical concerns and empirical findings. They bear the potential of recommendations for those involved in the ISEK preparation process.

The UK’s housing stock is among the oldest and least efficient in Europe. 85% of the UK’s existing homes will still be standing and in use in 2050. Improving the energy efficiency of UK housing stock is an essential requirement in order for the UK to meet its 2008 Climate Change Act obligations. Energy efficiency in buildings is the focus of European (EU) policies with the intention of creating a low-carbon economy by 2020. Reducing energy consumption in existing buildings is essential to achieving this. Government policies are the primary mechanism for lowering energy consumption through changing consumer behaviour, promoting low carbon technology and energy efficient renovations of old building stock.The objective of this thesis is to investigate the effectiveness of UK policies at addressing factors affecting consumer decisions to carry out energy efficient renovations. This is with the intention of determining if UK policies are effectively contributing to the government’s long term climate change commitments.Using a theory developed by Parker (2000) as a conceptual framing of policy compliance, this study conducts interviews with consumers in order to analyse their awareness, understanding and perception of UK energy efficiency policies. Therefore, it can be determined how effective policies are at affecting consumer decisions to carry out energy efficient renovations.The thesis informs that consumers are motivated and willing to comply with policies but there are several key barriers preventing them from complying with these policies and therefore adopting energy efficient renovations. Policies are deemed to be somewhat ineffective at affecting consumer decisions to carry out energy efficient renovations.

Certification of buildings is now a big part of the construction industry. The role and importance of certifications is now undeniable. It has a positive impact on the environment, and in the meantime companies can label themselves as eco-friendly. Skanska is one of the biggest construction companies in Sweden. Lately LEED has become the most common certification system they use on larger commercial buildings. A new version has just been released, but how well has the system adapted to a Swedish market and environment, or vice versa? This can be difficult given that the certification system has been developed for an American market. In combination with the eventual problems given the system’s origin, working with LEED on the construction site is also a lot of work. Our Research indicates that approximately 20% of a project engineer’s time is taken up by work with the system. This thesis examines the possibilities of reducing the amount of time LEED takes up. U.S Green Building Council has released a fourth version of LEED. In order to streamline the work with certification, an updated tool has been made that explains the credit Sourcing of Raw Materials and focuses on the essential parts for people who work in construction. In order to do this the previous tool made by Skanska has been studied, along with interviews with employees of the company. USGBC’s LEED Reference Guide is the core of the information regarding the new version. The conclusion is that given the right tools, the work with LEED can be more efficient.

Bygg- och anläggningsbranschen står idag för 19 % av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Åtgärder behöver vidtas - klimatkalkylering och kartläggning av utsläpp från bygg- och anläggningsprojekt har visat sig vara ett eftersträvansvärt angreppssätt. Dock finns brister i de verktyg som finns tillgängliga idag eftersom de inte innehåller alla material, vegetationsvariationer och anpassningar som landskapsbranschen projekterar. Det pekar på ett behov av klimatkalkyleringsverktyg för landskapsarkitektur som saknas i tidigare forskning. Det finns inte heller någon utbredd dokumenterad kunskap rörande utsläpp från vegetation och utrustning som är vanliga inom landskapsprojekt. Klimatdata för systemlösningar för landskap saknas vilket gör det svårt att förutspå hur klimatpåverkan från landskapsprojekt kan uppnås utan att total klimatkalkylering görs. Syftet med studien var att bidra med ökad kunskap om hur material- och vegetationsval vid projektering av landskap kan påverka växthusgasutsläpp orsakat av landskapsarkitektur i ett livscykelperspektiv. Mål med arbetet var att undersöka hur utsläpp/upptag i landskapsprojekt vid material- och vegetationsval skiljer sig, vilka val som kan göras för ett så lågt totalt koldioxidavtryck som möjligt för ett projekt samt fördelar med att se utsläpp/upptag i systemlösning/m², utan att tumma på estetiken. Arbetet har omfattat en litteraturstudie som utförts parallellt med klimatkalkylering av tre referensprojekt; en förskolegård, ett gaturum och en stadsdelspark, i verktyget CO2 Kalkyl av AFRY. Därefter gjordes typologikalkyleringen med systemlösningar, CO2e-kalkylering för landskapsmaterial och -vegetation inkluderat överbyggnader per kvadratmeter, som applicerades på en exempelplan med sju områdesspecifika val. Två av områdena illustrerades för att demonstrera gestaltningsvariationer. Slutligen framtogs 22 riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval. Litteraturgenomgången visade att utsläppsminskningar och negativa utsläpp är nödvändiga för att nå klimatmålen. Negativa uppsläpp kan uppnås genom en förstärkning av naturligt kollagrande processer samt lagring av biogen koldioxid. Då kolsänkor i landskapsprojekt kan planeras med vegetation och biokol är landskapsarkitekter i direkt relation till att motverka global temperaturhöjning. Utöver kvaliteter från vegetation bör material med lång hållbarhet och lägre utsläpp väljas framför låga kostnader. Växthusgasutsläpp kan minskas genom val av skötselmetoder samt planering för flexibilitet och minskad materialanvändning. Dagens styrmedel för att nå klimatmål och avtal kan anses bristfälliga. Tekniska möjligheter som en omställning kräver är kända men hinder finns för val av innovativa material i projektstruktur, låga ekonomiska incitament, okunskap och bristande erfarenhetsåterföring. Resultat i studien visade vid test av CO2 Kalkyl, AFRY, att totalt växthusgasutsläpp/upptag från enstadsdelspark var (-)62,3 kg CO2e/m², en förskolegård (-)11,4 kg CO2e/m² samt ett gaturum 22,5 kg CO2e/m². Därmed kan anläggningsprojekt som planeras med en stor andel vegetationsyta totalt generera ett nettonollutsläpp eller ett upptag. Antal träd och landskapsplantor står även i direkt relation till totalt kalkyleringsresultat med högt upptag, räknat i koldioxidekvivalenter. Typologikalkyleringen visade att de mest koldioxidsnåla materialvalen för typologierna gång- och sittyta var träflis, stenmjöl, asfalt och svensk råkilad gatsten inkluderat överbyggnader/m². För vegetationsytor var träd (fullvuxet 10–15m) i busk- eller gräsyta mest upptagande och råkilad svensk gatsten mest koldioxidsnålt för körytor. Genom att se systemlösningar per kvadratmeter kan material och vegetation appliceras på en planritning och visa utsläppsmängd för planen utan utförlig klimatkalkylering. Typologierna och riktlinjerna presenterar utsläpp/upptag inkluderat överbyggnader och argument för koldioxidsnåla material- och vegetationsval som kan värderas utan stor förkunskap. Studien visade även att det är av vikt om material och vegetation värderas var för sig eller i systemlösning för en rättvis bedömning av utsläppsdata. Slutligen, hållbar utformning bör planeras med hänsyn till behov och minskad klimatpåverkan utan att tumma på estetik, hälsa, rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning, natur- och kulturmiljö. Examensarbetet visade att koldioxidsnåla materialval i hög grad kan göras vid landskapsprojektering. Med hjälp av vegetationens koldioxidlagrande effekter och ytmaterial i systemlösning med lågt utsläpp kan sektorn bidra med projekt som upptar mer växthusgaser än vad som släpps ut.