A elitização da universidade pública brasileira é a preocupação central desta investigação. Com os programas de inclusão social, tem-se possibilitado maior representatividade de alunos em condições socioeconômicas desfavoráveis nestas instituições. Na Universidade de São Paulo USP, locus escolhido para esta pesquisa, o Programa de Inclusão Social INCLUSP, desde 2007, tem favorecido a entrada de alunos que cursaram todo o ensino médio em escolas públicas, majoritariamente constituída por alunos em condições menos favorecidas da sociedade brasileira. Teve-se como objetivo trazer elementos que possibilitassem pensar a docência universitária no sentido de favorecer trajetórias acadêmicas de sucesso destes alunos, entendidas como possibilidade de formação profissional, científica e política, função que atribuímos à universidade pública, que se entende concretizar-se na promoção do ensino profissional indissociado da pesquisa e da extensão. Para tanto, realizou-se a coleta de dados por meio de dois questionários abertos, respondidos por escrito pelos sujeitos, em momentos diversos. Com o primeiro questionário buscou-se identificar dificuldades de alunos ingressantes que cursaram todo o ensino médio comum em escolas públicas. Na segunda etapa, intentou-se perceber a permanência ou não das dificuldades apontadas no ano seguinte ao ingresso e a forma como os sujeitos lidavam com estas dificuldades. A coleta de dados ocorreu em três cursos da USP que apresentaram maiores índices de evasão de alunos que cursaram o ensino médio comum público, entendida como uma forma de exclusão. Foram identificadas como principais dificuldades acadêmicas, que se constituem em entraves a uma trajetória de sucesso: a exiguidade do tempo e sua má gestão; a opção por uma abordagem superficial de aprendizagem; a quantidade e complexidade dos conteúdos; o desânimo frente a situações de insucesso; dificuldades de convivência acadêmica. A partir do estudo foi possível apontar como demandas à docência a necessidade de reflexões sobre a função social da universidade e sobre a baixa representatividade de alunos em condições socioeconômicas desfavoráveis, especialmente, nos cursos mais prestigiados; identificar e refletir sobre as dificuldades dos ingressantes, tendo-se em conta a diversidade entre os cursos e entre os sujeitos-alunos; considerar aspectos relativos à gestão do tempo como conteúdos de ensino, versando sobre o como e o que estudar e aprender considerando que estes se encontram em processo de afiliação e de construção de novas formas de se relacionar com o saber; de repensar sobre as funções das atividades avaliativas, a organização do currículo e de atividades de aprendizagem e, a importância do professor criar possibilidades ou atividades que favoreçam a convivência acadêmica, contribuindo para integração e afiliação do ingressante. Tais demandas indicariam a necessidade de uma formação contínua de professores universitários, especialmente pela exigência de pouca ou nenhuma formação pedagógica para a docência neste nível de ensino, no sentido da formação de docentes reflexivos no âmbito do conceito de desenvolvimento profissional docente, favorecendo a constituição de bases pedagógicas para que o professor tenha referências mais amplas para sustentar o trabalho de ensinar. / The concentration of Brazilian public universities on the elite is the central concern of this research. Inclusion programs have provided the possibility of a greater representation of students in unfavorable socioeconomic conditions in these institutions. At the University of São Paulo USP, chosen locus for this research, the inclusion program INCLUSP, has, since 2007, favored the admission of students who studied their entire high school in public schools, which, in Brazil, are majorly composed of students in societys less favorable conditions. An objective of this research is to provide elements that promote university teaching in the sense of favoring a successful academic career for these students, which is understood as the possibility of professional, scientific and political education, role which we attribute to public universities and is perceived to be realized by the promulgation of professional teaching coalesced with research and extension. For that purpose, data was collected through two open questionnaires, which were answered in writing by the subjects of this research at different moments. The first questionnaire looked to identify the main difficulties that freshmen students who attended public high schools have in their first year at the university. The second stage sought to establish whether the difficulties brought up during the first stage lasted through the year following the subjects admission or not, and how they had dealt with these difficulties. The data collection occurred in three courses of the University of São Paulo which presented lower retention of students who attended public high schools, which is interpreted as a form of exclusion. The main academic difficulties that were identified, which constitute barriers to a successful trajectory, were: the exiguity of time and its bad management; the choice of a superficial approach to schooling; the quantity and complexity of contents; the frustration when confronted with unsuccessful situations; and difficulties with academic daily life. From the study it was possible to extract as demands of the teachers the necessities: of reflecting about the social function of the university and the low representation of students in unfavorable socioeconomic conditions, especially in more prestigious courses; of identifying and reflecting about difficulties freshmen students have, keeping in mind the differences between courses and subjects-students; of considering aspects of time management as teaching contents, emphasizing how and what to study and learn considering that the students are in a process of affiliation and construction of new forms of relating to knowledge; of rethinking about: the function of evaluative activities, how the curriculum and the learning activities are organized and the importance of the professor creating possibilities and activities that favor the academic daily life, contributing to the affiliation and integration of the newcomer. Such demands indicate the need of continuous development of university professors, especially due to the low requirement of pedagogical formation of teachers in this level of teaching, as to create reflective teachers, favoring the construction of pedagogical bases so that the professor has more ample references to support the work of teaching.

O movimento Lean vem crescendo significativamente no Brasil e no mundo. Os métodos enxutos para o desenvolvimento e a fabricação de produtos, do preenchimento do pedido à entrega, gerenciamento do fluxo de suprimentos, suporte a clientes e administração de toda a empresa agora são bem conhecidos e amplamente aceitos como conceito. Tal sucesso despertou o interesse das organizações em implantar o sistema de produção oriundo da Toyota. Entretanto, o que se observa é que poucas atingem resultados tão expressivos quanto os da montadora japonesa. A grande maioria não consegue garantir a sustentabilidade da manufatura enxuta em si, tanto em termos de como manter o impulso inicial, uma vez que os eventos Kaizen \"pilotos\" estão completos, quanto em como os membros da organização podem realmente desenvolver as suas capacidades de implantação do Lean. O que foi identificado é que, impulsionados pelo desempenho superior alcançado pelos produtores \"enxutos\" sobre os resultados obtidos com os modelos tradicionais do sistema de produção em massa, os fabricantes ocidentais reproduziram suas técnicas de chão de fábrica, ou seja, as partes estruturais do Lean, mas muitas vezes encontraram dificuldades para introduzir a cultura organizacional e a mentalidade pertinente a este sistema. Este trabalho propõe um conjunto de melhores práticas para a sustentação de eventos Kaizen nas implantações de Produção Enxuta buscando eliminar as lacunas identificadas entre outras propostas desse tipo e as necessidades encontradas em ambientes de Produção Enxuta reais. O conjunto de melhores práticas é baseado no levantamento bibliográfico da literatura técnica sobre o tema e na realização de pesquisa junto a uma empresa multinacional, localizada no Estado de São Paulo, reconhecidamente bem-sucedida na implantação e na sustentabilidade da Produção Enxuta em suas operações. Assim, o resultado encontrado foi o de identificação, aprimoramento e, em alguns casos, elaboração de práticas/ferramentas que facilitem a obtenção da sustentabilidade de eventos Kaizen nas implantações de Produção Enxuta. / The Lean movement has grown significantly in Brazil and worldwide. Lean methods to the development and manufacturing of products, since the order fulfillment until its delivery, through the supply chain management, the customer services and all the business administration activities are now well known and widely accepted as concepts. Such success has garnered interest from organizations in implementing the production system developed in Toyota. However, what is observed is that few achieve results as expressive as those of the Japanese automaker. The vast majority can not guarantee the sustainability of lean manufacturing itself, both in terms of keeping up the initial movement since the \"pilots\" Kaizen events are complete, as in, how members of the organization can really develop their skills of implementing Lean. What has been identified is that driven by the superior performance achieved by the lean producers over the results obtained with traditional models of the mass production system, Western manufacturers reproduced their shop floor techniques, in other words, the structural parts of Lean, but often found it difficult to introduce the organizational culture and mentality which are relevant to this system. This dissertation proposes a set of best practices for supporting Kaizen events in the implementation of Lean Production seeking to eliminate the identified gaps between other proposals found in literature and the requirements identified in real shop floor environments. The set of best practices is based on the review of technical literature on the subject and in a field research with a multinational company, located in the State of São Paulo, recognized for the successful implementation and sustainability of lean production in their operations. Thus, the result was the identification, enhancement and, in some cases, development of practices/tools to facilitate the achievement of sustainability of Kaizen events in implementations of Lean Production.

O principal objetivo deste trabalho foi a verificação de como a utilização de um Sistema de Medição de Gestão contribui para o aprimoramento do Sistema de Gestão de um Laboratório de Ensaios de equipamentos médicos através da determinação, implementação e avaliação de um modelo otimizado de Sistema de Medição. O modelo proposto foi elaborado a partir do levantamento de todos os indicadores possíveis contidos nas prescrições da Norma ABNT NBR ISO/IEC 17025:2005, determinando-se também diretrizes para interpretação dos requisitos visando a melhoria contínua do Sistema de Gestão e selecionando-se os indicadores mais importantes a partir da voz do cliente, obtida através da análise de incidentes críticos relatados por eles. O modelo foi validado em um Laboratório de Ensaios de equipamentos médicos acreditado pelo INMETRO e é composto por indicadores que atendem os requisitos da Norma ABNT NBR ISO/IEC 17025:2005, selecionados de acordo com o estudo dos processos do Laboratório e alinhados com as necessidades dos clientes. Os elementos do Sistema de Medição devem auxiliar a alta administração de um Laboratório de Ensaios de equipamentos médicos a tomar decisões estratégicas de administração e de organização visando a melhoria de desempenho em todas as atividades realizadas, adotando e atendendo as prescrições da Norma ABNT NBR ISO/IEC 17025:2005, sendo esta uma importante contribuição desta proposta de trabalho, pois apenas o texto desta Norma não permite uma definição clara de como obter a melhoria contínua dos seus processos, e a determinação de diretrizes adicionais, a exemplo do que a Norma ABNT ISO 9004 faz com as prescrições da Norma ABNT ISO 9001, facilitará a implementação de um Sistema de Medição em Sistema de Gestão. Os resultados da validação do modelo de Sistema de Medição permitem concluir que sua implementação contribui para o aprimoramento do Sistema de Gestão de Laboratórios de Ensaios de equipamentos médicos. A adoção de um Sistema de Medição de Gestão pode permitir que os Laboratórios obtenham maior controle e aprimoramento de seus processos, assim como ocorreu no Laboratório em que o modelo foi validado. / The main purpose of this work was the determination, implementation and evaluation of an optimized model of Measurement System for continuous improvement of a Management System for Testing Laboratory of medical equipment. The proposed model was developed from a survey of all possible indicators contained in the requirements of Standard ABNT NBR ISO/IEC 17025, also determining guidelines for interpretation of the requirements for continuous improvement of the management system and selecting the most important indicators from the customer\'s choice obtained from the analysis of critical incidents given by them. The model was validated in a Testing Laboratory of medical equipment accredited by INMETRO and is composed of indicators that meet the requirements of Standard ABNT NBR ISO / IEC 17025, selected according to the analysis of processes of the Testing Laboratory and aligned with the customers needs. These elements should help the managers of a Testing Laboratory of medical equipment to make strategic planning to improve performance in all activities, adopting and meeting the requirements of Standard ABNT NBR ISO/IEC 17025 which is one of the main contribution of this proposed work, as all Testing Laboratories are only concerned to meet the requirements of Standard ISO/IEC 17025 and only the text of this standard does not allow a clear definition of how to improve continuous process and the determination of additional guidelines, similar to what the standard ISO 9004 makes with the requirements of standard ISO 9001, will help the implementation of a Measurement System. The adoption of a Measurement System can allow Laboratories to gain greater control of their processes.

Actuellement, les pratiques de Lean Management représentent un avantage compétitif pour la majorité des entreprises qui cherchent à améliorer leur performance dans un marché mondial très agressif. Le processus de mise en œuvre du Lean est très complexe ; il s'agit de se transformer en une nouvelle philosophie et de gérer l'entreprise - un changement de comportement. Ce document passe en revue la documentation relative aux pratiques de Lean Management et à l'incapacité de certaines entreprises à maintenir les résultats dans le temps, en particulier sur le décalage entre les objectifs du Lean et leurs efforts de mise en œuvre pour éliminer le gaspillage par l'amélioration des processus. La littérature a relevé plusieurs problèmes de gestion concernant ce problème, mais les principales raisons en sont, d'une part, une rupture des interfaces entre les aspects socio-techniques et, d'autre part, un besoin d'engagement réel de la part de la direction générale. Par conséquent, l'objectif de cet étude est de synthétiser et d'analyser ces difficultés Lean sur la base d'une pensée systémique dynamique et de proposer en plus, comme alternative à une proposition classique (linéarité) pour résoudre ces problèmes Leans, deux hypothèses : la contribution de la productivité qui réduit ces écarts, de manière plus globale ; en plus, sur l'approche de l'amélioration continue, qui permet de mesurer les"changements comportementaux" et encourage également la participation ; elle pose également le problème des performances chez des employés autonomes qui ont été documentés dans la documentation Lean / Currently, Lean Management Practices represents a competitive advantage for most companiestrying to raise their performance in a very aggressive global market. Lean’s implementationprocess is very complex; it means to transform into a new philosophy and managing the business- a behaviour change. This paper reviews the literature in relation to Lean managerial practicesand the incapacity for some companies to sustain the results over time; specifically about themisalignment among the Lean’s purposes with their implementation efforts to waste eliminationthrough the improvement of processes. The literature found several management issues regardingthis problem but the main reasons are firstly a breakdown interfaces between socio-technicalaspects and secondly, a need for real commitment from the top management. Consequently, thetarget of this paper is to synthesize and analyze those Lean difficulties based on dynamic systemthinking and, also, to propose two assumptions as an alternative to a conventional proposal(linearity) to solve this Leans’ problems: the contribution of productivity management whichnarrows these gaps, in a more holistic manner; in addition, based on the continuous improvementapproach as a metric to assess Lean’s "behaviour change" and also to encourage commitment; italso engages the performance dilemma throughout empowered workers that have beendocumented in the Lean literature

<p>Tidigare forskning har påvisat att ett företags produktionsförmåga påverkar förmågan att utveckla nya produkter. Faktum är att de företag som är duktiga på att producera ofta även är duktiga på att utveckla nya produkter, då flertalet produktionsaktiviteter såsom prototypframställan är viktiga i utvecklingsprocessen. Detta, i kombination med att mer än 70 % av en produkts kostnad bestäms under utvecklingsfasen, innebär att det är av yttersta vikt att samspelet mellan utveckling och produktion hanteras effektivt.</p><p>En begräsning med tidigare forskning är antingen att den tenderar att endast titta på interaktion under utvecklingsfasen eller på hur företag kan förbättra produktionsförmågan. Därför är avhandlingens syfte att vidga analysen av interaktion mellan utveckling och produktion genom att studera interaktion under såväl utvecklings- som produktionsfasen. Detta görs genom att studera hur interaktionen påverkas av viktiga kontextuella faktorer såsom organisatoriskt och geografiskt avstånd samt uppgiftens karakteristika. För att uppnå syftet studerades flertalet företag genom intervjuer, vilket utmynnade i fyra papper samt en kappa som sammanfattar och drar slutsatser utifrån dessa papper. De två första papperen fokuserar på interaktion under produktionsfasen, medan de två sista papperen behandlar interaktion under produktutvecklingsfasen.</p><p>Syftet med Papper 1 är att klargöra möjligheter och begränsningar med olika ansatser för produktionsförbättringar. Totalt studerades sju företag: två som saknade ett systematiskt förbättringsarbete och fem som jobbade systematiskt. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan olika ansatser. De företag som lyckats bäst är de som har ett systematiskt arbetssätt, men även bland dessa företag finns det vissa skillnader. Företag där framförallt produktionstekniker är ansvariga för förbättringsarbetet har förvisso lyckats att implementera förändringar, men avsaknaden av förankring hos operatörerna har inneburit visst motstånd. Framförallt kan detta vara en nackdel i föränderliga miljöer där operatörerna kan ge stora bidrag med sin spetskompetens. Generellt sett tycktes det vara svårt att involvera operatörerna. Bredare ansatser där såväl produktionstekniker som operatörer bedrev förändringsarbetet var således svårare att införa men de som hade lyckats fick god utväxling. En faktor som tycks vara viktig för att införa en sådan bred ansats var att ledningen stödjer arbetet.</p><p>Papper 2 fokuserar på tre av de sju fallföretagen från Papper 1 för att se hur produktionsförbättringarna kan användas för att förändra och förbättra produkten. Mer specifikt syftar detta papper till att undersöka hur interaktion under produktionsfasen påverkas av samverkan mellan förbättringsansats och geografiskt avstånd mellan utveckling och produktion. Resultaten visar att systematiska förbättringsansatser ger fler möjligheter till produktförbättringar än vad osystematiska ansatser gör. Tillvaratagandet av dessa möjligheter påverkas negativt av ett längre geografiskt avstånd mellan avdelningarna, då det ofta är nödvändigt för konstruktörer och produktionspersonal att diskutera ansikte mot ansikte för att utröna vilka möjligheter som finns och hur de kan förverkligas. Det kan således konstateras att kombinationen systematisk ansats och närhet skapar de mest gynnsamma förutsättningarna för att produktionsförbättringar skall leda till produktförbättringar.</p><p>Istället för att studera interaktion under produktionsfasen vänder Papper 3 på myntet och studerar interaktion under utvecklingsfasen. Syftet med papperet är att undersöka hur interaktion under utvecklingsfasen påverkas av det geografiska och organisatoriska avståndet mellan utveckling och produktion. Totalt studerades två företag, ett företag utan egen produktion och ett med. Resultaten visar på att utvecklingsavdelningen behöver besitta relativt avancerad produktionskompetens för att kunna utveckla nya produkter effektivt. Utvecklarna behöver med andra ord jobba målmedvetet för att bibehålla och utveckla denna kompetens, vilket underlättas om de två avdelningarna är placerade i närheten av varandra. En nackdel med närhet tycks dock vara att interaktion domineras av informationsutbyte ansikte-mot-ansikte trots att mer kostnadseffektiva media såsom e-post ibland kan nyttjas.</p><p>Syftet med Papper 4 är att bredda den föregående studien genom att studera en större mångfald av företag och produktutveckling (dvs. produktutveckling baserat på föränderlig såväl som mer mogen teknologi). Mer specifikt är syftet att se hur interaktion mellan utveckling och produktion påverkas av samverkan mellan geografiskt/organisatoriskt avstånd och uppgiftens karakteristika. Totalt studerades sju företag där fyra av dem baserar sina produkter på mogen teknologi (tre med egen produktion och två utan) och två företag utvecklar högteknologiska produkter (ett med egen produktion och ett utan). Resultaten visar att olika kombinationer av avstånd och uppgift skapar olika utmaningar som måste hanteras med hjälp av olika interaktionslösningar:</p><p>(1) i en turbulent miljö utan egen produktion är utmaningen att säkerställa att utvecklarna har tillgång till relevant produktionskompetens.</p><p>(2) i en stabil(are) miljö utan egen produktion kan utvecklarna enklare förstå produktionsprocessen. Utmaningen ligger snarare i att få feedback från leverantörerna så att produkten kan tillverkas till lägre kostnad.</p><p>(3) i en turbulent miljö med egen produktion har utvecklarna hög kompetens. Utmaningen är att utnyttja spetskompetensen inom produktionsenheten.</p><p>(4) i en stabil(are) miljö med egen produktion är utmaningen att formalisera interaktionen till en högre grad. Det tycktes som att dessa företag nyttjar ansikte-mot-ansikte interaktion fastän billigare media såsom e-post kunde nyttjats.</p><p>De fyra papperen studerar således såväl utvecklings- som produktionsfasen. Genom att vidga analysen av interaktion och studera båda faserna visas på vikten av att styra och hantera interaktion under båda faserna. Det konstateras att effektiv styrning av interaktion under utvecklingsfasen leder till effektivare produktion medan den under produktionsfasen ger möjligheter till produktförbättringar. Således bör vi inte se projektavslut som slutet för interaktion mellan utveckling och produktion. Det är troligtvis inte ens början på slutet utan möjligen slutet på början.</p> / <p>Previous research has highlighted the fact that at least 70% of a product’s cost is committed during the design stage of new product development projects. Thus, how firms manage interaction between design and manufacturing really matters. Although many studies have demonstrated that manufacturing capabilities affect product development performance, there is little research investigating how firms can improve manufacturing and use these improvements to modify and improve product designs. Thus, the purpose of this thesis is to extend the analysis of design-manufacturing interaction by studying interaction during both the new product development and manufacturing phases, taking into account important contextual variables such as geographical and organizational distance, and task characteristics.</p><p>To fulfil this purpose, two questions are posed that relate to the manufacturing phase, and two that relate to the new product development phase:</p><p>1. What are the implications of different continuous improvement approaches for manufacturing performance?</p><p>2. How do these approaches affect design-manufacturing interaction during the manufacturing phase, when various levels of geographical distance are taken into account?</p><p>3. How is design-manufacturing interaction during new product development influenced by different sourcing strategies?</p><p>4. How is design-manufacturing interaction during new product development influenced by different sourcing strategies, when the task characteristics of the product are also taken into account?</p><p>By studying multiple cases and conducting semi-structured interviews, this thesis makes two distinct contributions. First, the findings illustrate that successful interaction during the manufacturing phase is influenced both by the selected approach to manufacturing development, and the geographical distance between design and production departments. While the approach affects the number of improvements, the distance affects the nature of the interaction. In essence, a combination of systematic approach and proximity between design and manufacturing seems to be the most effective combination.</p><p>Second, the findings illustrate that different combinations of sourcing strategy and task characteristics result in different challenges, which require different kinds of interaction. When reviewing how firms manage these challenges the findings both support and challenge the contingency theory. On the one hand, the paper supports the theory in terms of promoting organic procedures in unstable environments and mechanistic procedures in stable environments. On the other hand, it challenges contingency theory advocates for downplaying firms’ ability to shape their future. In fact, this research has shown that companies generally have many different feasible options. The implication is that it may be more important for managers to be aware of how to manage the pros and cons of these options than to choose a particular organizational structure.</p><p>By taking an extended view on analysis of interaction, the thesis demonstrates that interaction matters during both the new product development and manufacturing phases. Thus, while effective management of interaction during the new product development phase could lead to improved manufacturability, interaction during the manufacturing phase could lead to improved product designs.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic 2006:72.

This dissertation aims to contribute to the discourse on the future of manufacturing in Sweden. It is argued that the real threat does not come from lower wages in Eastern Europe and Asia. Rather it comes from an inability to make the most of existing manufacturing systems. The joint contribution of the underlying studies that this dissertation is based on provides compelling support for corroborating this line of thought. More important, however, is that in addition to showing that there is room for improvement, a lot of input is provided on how to act creatively for enhanced performance. The discussion on how to act mainly focuses on three research issues. First, enhancing continuous improvement capability. The continuous improvement abilities considered most important for Swedish manufacturers to develop are pointed out. That is, the ability to adopt a systematic and strategic approach to continuous improvements, the ability to lead the way towards continuous improvements, and finally the ability to involve customers and suppliers in continuous improvements. Furthermore, the likely positive performance impact of accomplishing this is clarified. Second, adopting the principles of lean manufacturing. Rather than reinforcing Taylorism, it is shown that lean manufacturing seems to contribute to the creation of sustainable work systems in Sweden. However, a broad process of change awaits the many companies that might aspire to transform their operations in this direction. In order to reap the full potential of this strategy, the work organisation, as well as management accounting and remuneration systems, must change, not only manufacturing processes. Third and finally, making more effective outsourcing decisions. It is shown that any positive effects of outsourcing manufacturing are more likely to be realized if concurrent initiatives are taken to develop the capability of the manufacturing function. The analysis also indicates a potential for taking a more strategic approach to outsourcing, i.e., outsourcing in order to increase focus on core manufacturing activities and take advantage of the supplier’s higher innovation capability. Moreover, a potential for selecting suppliers more appropriately is also indicated, such as by trying to achieve greater economies of scale. The chosen methodological approach has been to combine two large-scale surveys of representative samples of Swedish engineering industry companies with two multiple case studies. The surveys measured continuous improvement behaviours, lean manufacturing and outsourcing, and provides descriptive statistics as well as tests of theoretical assumptions. The case studies provide a deeper understanding of researched issues. One was designed to illustrate how the Balanced Scorecard may enhance the continuous improvement capability level, and the other, to hearing some voices of the empirical field. / QC 20100525

Volvo Aero utvecklar, konstruerar, tillverkar och utför underhåll av motorer och tillhörande komponenter för civila och militära flygplan. Visionen är att leverera världsledande transportlösningar genom ständig förbättring och långsiktig utveckling av verksamheten, vilket för det dagliga arbetet innebär systematisk problemlösning genom metodiken praktisk problemlösning, vars ursprung är Toyota. Syftet med studien var att undersöka huruvida Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning var enkel, systematisk och vägledande, vilket ur Toyotas perspektiv ger förutsättning för effektiv problemlösning. Inledningsvis beskrevs Toyotas inställning och beteende till problemlösning utifrån The Toyota Way, som sedan följdes upp med en litteraturstudie gällande praktisk problemlösning. Vidare genomfördes en pilotstudie där Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning applicerades på ett organisatoriskt problem. Därefter utvärderades pilotstudien och förbättringsområden identifierades där metodiken var svår, otydlig och otillräckligt vägledande. Slutligen föreslogs följande förbättringar gällande Volvo Aeros tillämpning av praktisk problemlösning, vilka var vetenskapligt förankrade till Toyota. Definiering och analysering av symtomen ger förståelse för problemets orsaker. Kvantifiering av nuvarande tillstånd och det förväntades åskådliggör problemets omfattning. Framgår grundorsaken tydligt är sannolikt motåtgärden uppenbar. En god tillämpning av Plan-Do-Check-Act (PDCA) utgör ett effektivt och kraftfullt maskineri för ständig förbättring. Förbättringarna som föreslogs syftade till att förenkla Volvo Aeros metodik och ge användaren ökad trygghet och vägledning, vilket ger förutsättning för effektiv problemlösning som möjliggör daglig tillämpning och främjar ständig förbättring. / Volvo Aero develops, designs, manufactures and performs maintenance of engine and related components for civil and military aircrafts. The vision is to deliver world-leading transport solutions through continuous improvement and long term business deployment, which for the daily work means systematic problem solving through the methodology practical problem solving, whose origin is Toyota. The purpose of this thesis was to examine whether Volvo Aero’s approach of practical problem solving was simple, systematic and guided, which from Toyota’s point of view creates sound conditions for effective problem solving. Initially, Toyota’s attitude and behaviour towards problem solving was described from the point of view of The Toyota Way. Thereafter, a literature study on practical problem solving was completed. Furthermore, a pilot study was carried out where Volvo Aero’s approach to practical problem solving was applied to an organisational problem. The pilot study was evaluated and areas for improvements were identified where the methodology was difficult, indistinct and inadequate guided. Finally, improvements were proposed regarding Volvo Aero’s approach to practical problem solving, which was scientifically anchored to Toyota. Defining and analysing the symptoms brings understanding for the causes of the problem Quantifying the present condition and the expected illustrates the magnitude of the problem Appears the root cause to be clear is probably the countermeasure obvious A considerable approach using Plan-Do-Check-Act (PDCA) provides an effective and strong tool for continuous improvement The improvements were proposed with purpose to simplify Volvo Aero’s methodology and to support and guide the user, which creates sound conditions for effective problem solving and provides opportunities for daily use that foster continuous improvement.

Bakgrund: Ständiga förbättringar och organisatoriskt lärande syftar båda till att förbättra och utveckla organisationers processer. Inom ämnesområdet ständiga förbättringar är fokus många gånger på systematiska metoder medan det i organisatoriskt lärande fokuseras mer på den holistiska bilden av organisationen. Även om de båda forskningsområden skiljer sig åt på många sätt så går det att utröna likheter gällande vad som är påverkande faktorer i utfallet gällande de båda strategierna. Detta väckte vårt intresse och vi ville undersöka detta faktum vidare. Syfte: Studiens syfte är att förstå vilka påverkansfaktorer som finns gällande ständigt förbättringsarbete som strategi i verksamheter och organisatoriskt lärande samt var det finns gemensamma nämnare däremellan. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer och observationer som inhämtats på Saab Dynamics samt en litteraturgenomgång av existerande forskning och teorier. Resultat: Resultatet från denna studie har resulterat i två modeller: en teoretiskt framtagen som kartlägger de gemensamma nämnarna gällande påverkansfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå samt en omarbetad modell med fokus på de faktorer vi funnit empiriskt. Påverkande faktorer är bland annat policykommunikation, ledningsnärvaro, gruppdynamik och förståelse. En förutsättning och kritisk variabel i detta är tid. / Background: Continuous improvement and organisational learning both aim to improve and develop an organisation’s processes. Within the field of continuous improvement the focus is often on systematic methods whilst in organisational learning the focus is mainly holistic when looking at an organisation. Although both research areas differ in many ways there are clear similarities concerning what are influential factors inducing the output regarding both strategies. This aroused our interest and we wanted to explore this fact further. Aim: This study aims to understand the influential factors that exist regarding continuous improvement as a strategy in businesses and organisational learning, as well as discovering where there are common denominators. Method: The study has a qualitative approach and is based on interviews and observations collected at Saab Dynamics as well as a literature review of existing research and theories. Result: The result from this study is shown in two models: a theory developed model that maps the common denominators regarding influential factors on the organisational-, group- and individual level as well as a revised model with focus on the factors we have found empirically. Influential factors include policy communication, managerial presence, group dynamics and understanding. A condition and a critical variable in this is time.

Performance Measurement is necessary in order to support the implementation of a Continuous Improvement approach within a company. Performance Measurement has been a subject of increasing interest for researchers and practitioners. The questions addressed in the literature especially evolved from “what” to measure to “how” to measure. The present thesis follows this evolution by exploring how companies can successfully implement Performance Measurement. The thesis follows a parallel research design including a literature review and a case study. From one side, a literature review aims at explaining the main theories behind Performance Measurement, such as the concept of Performance Measurement System, as well as giving some recommendation for its implementation. On the other side, an empirical case study, conducted in a construction industry company, presents a practical implementation of Performance Measurement including some of the indicators dashboards built in several factories and departments of the company. The results of this case study are also supported by several interviews conducted at different steps of the implementation with the different actors involved. Then a theoretical verification is conducted by comparing the theory from the literature review with the empirical results from the case study. It especially allows to verify some recommendations as well as to identify a few gaps. The results of this study can be seen as a set of verified recommendations in order to successfully implement Performance Measurement within a company. These recommendations come from the comparison between theory and practice and they are divided in three main parts: the Key Performance Indicators identification, the Performance Measurement System design, and the practical implementation of Performance Measurement. Regarding this last part, five key success factors (e.g. perceived benefits of performance measurement, top management commitment) and five barriers (e.g. time and effort required, human behaviour) have been verified. Moreover, some Performance Measurement issues are discussed, such as the reduction of the complexity, the potential gaps between local approaches and global consistency, as well as the concept of organisational learning. Finally, the thesis identifies three kinds of trade-offs (e.g. accuracy of the data and cost of collection) that need to be considered when implementing Performance Measurement.

Tidigare forskning har påvisat att ett företags produktionsförmåga påverkar förmågan att utveckla nya produkter. Faktum är att de företag som är duktiga på att producera ofta även är duktiga på att utveckla nya produkter, då flertalet produktionsaktiviteter såsom prototypframställan är viktiga i utvecklingsprocessen. Detta, i kombination med att mer än 70 % av en produkts kostnad bestäms under utvecklingsfasen, innebär att det är av yttersta vikt att samspelet mellan utveckling och produktion hanteras effektivt. En begräsning med tidigare forskning är antingen att den tenderar att endast titta på interaktion under utvecklingsfasen eller på hur företag kan förbättra produktionsförmågan. Därför är avhandlingens syfte att vidga analysen av interaktion mellan utveckling och produktion genom att studera interaktion under såväl utvecklings- som produktionsfasen. Detta görs genom att studera hur interaktionen påverkas av viktiga kontextuella faktorer såsom organisatoriskt och geografiskt avstånd samt uppgiftens karakteristika. För att uppnå syftet studerades flertalet företag genom intervjuer, vilket utmynnade i fyra papper samt en kappa som sammanfattar och drar slutsatser utifrån dessa papper. De två första papperen fokuserar på interaktion under produktionsfasen, medan de två sista papperen behandlar interaktion under produktutvecklingsfasen. Syftet med Papper 1 är att klargöra möjligheter och begränsningar med olika ansatser för produktionsförbättringar. Totalt studerades sju företag: två som saknade ett systematiskt förbättringsarbete och fem som jobbade systematiskt. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan olika ansatser. De företag som lyckats bäst är de som har ett systematiskt arbetssätt, men även bland dessa företag finns det vissa skillnader. Företag där framförallt produktionstekniker är ansvariga för förbättringsarbetet har förvisso lyckats att implementera förändringar, men avsaknaden av förankring hos operatörerna har inneburit visst motstånd. Framförallt kan detta vara en nackdel i föränderliga miljöer där operatörerna kan ge stora bidrag med sin spetskompetens. Generellt sett tycktes det vara svårt att involvera operatörerna. Bredare ansatser där såväl produktionstekniker som operatörer bedrev förändringsarbetet var således svårare att införa men de som hade lyckats fick god utväxling. En faktor som tycks vara viktig för att införa en sådan bred ansats var att ledningen stödjer arbetet. Papper 2 fokuserar på tre av de sju fallföretagen från Papper 1 för att se hur produktionsförbättringarna kan användas för att förändra och förbättra produkten. Mer specifikt syftar detta papper till att undersöka hur interaktion under produktionsfasen påverkas av samverkan mellan förbättringsansats och geografiskt avstånd mellan utveckling och produktion. Resultaten visar att systematiska förbättringsansatser ger fler möjligheter till produktförbättringar än vad osystematiska ansatser gör. Tillvaratagandet av dessa möjligheter påverkas negativt av ett längre geografiskt avstånd mellan avdelningarna, då det ofta är nödvändigt för konstruktörer och produktionspersonal att diskutera ansikte mot ansikte för att utröna vilka möjligheter som finns och hur de kan förverkligas. Det kan således konstateras att kombinationen systematisk ansats och närhet skapar de mest gynnsamma förutsättningarna för att produktionsförbättringar skall leda till produktförbättringar. Istället för att studera interaktion under produktionsfasen vänder Papper 3 på myntet och studerar interaktion under utvecklingsfasen. Syftet med papperet är att undersöka hur interaktion under utvecklingsfasen påverkas av det geografiska och organisatoriska avståndet mellan utveckling och produktion. Totalt studerades två företag, ett företag utan egen produktion och ett med. Resultaten visar på att utvecklingsavdelningen behöver besitta relativt avancerad produktionskompetens för att kunna utveckla nya produkter effektivt. Utvecklarna behöver med andra ord jobba målmedvetet för att bibehålla och utveckla denna kompetens, vilket underlättas om de två avdelningarna är placerade i närheten av varandra. En nackdel med närhet tycks dock vara att interaktion domineras av informationsutbyte ansikte-mot-ansikte trots att mer kostnadseffektiva media såsom e-post ibland kan nyttjas. Syftet med Papper 4 är att bredda den föregående studien genom att studera en större mångfald av företag och produktutveckling (dvs. produktutveckling baserat på föränderlig såväl som mer mogen teknologi). Mer specifikt är syftet att se hur interaktion mellan utveckling och produktion påverkas av samverkan mellan geografiskt/organisatoriskt avstånd och uppgiftens karakteristika. Totalt studerades sju företag där fyra av dem baserar sina produkter på mogen teknologi (tre med egen produktion och två utan) och två företag utvecklar högteknologiska produkter (ett med egen produktion och ett utan). Resultaten visar att olika kombinationer av avstånd och uppgift skapar olika utmaningar som måste hanteras med hjälp av olika interaktionslösningar: (1) i en turbulent miljö utan egen produktion är utmaningen att säkerställa att utvecklarna har tillgång till relevant produktionskompetens. (2) i en stabil(are) miljö utan egen produktion kan utvecklarna enklare förstå produktionsprocessen. Utmaningen ligger snarare i att få feedback från leverantörerna så att produkten kan tillverkas till lägre kostnad. (3) i en turbulent miljö med egen produktion har utvecklarna hög kompetens. Utmaningen är att utnyttja spetskompetensen inom produktionsenheten. (4) i en stabil(are) miljö med egen produktion är utmaningen att formalisera interaktionen till en högre grad. Det tycktes som att dessa företag nyttjar ansikte-mot-ansikte interaktion fastän billigare media såsom e-post kunde nyttjats. De fyra papperen studerar således såväl utvecklings- som produktionsfasen. Genom att vidga analysen av interaktion och studera båda faserna visas på vikten av att styra och hantera interaktion under båda faserna. Det konstateras att effektiv styrning av interaktion under utvecklingsfasen leder till effektivare produktion medan den under produktionsfasen ger möjligheter till produktförbättringar. Således bör vi inte se projektavslut som slutet för interaktion mellan utveckling och produktion. Det är troligtvis inte ens början på slutet utan möjligen slutet på början. / Previous research has highlighted the fact that at least 70% of a product’s cost is committed during the design stage of new product development projects. Thus, how firms manage interaction between design and manufacturing really matters. Although many studies have demonstrated that manufacturing capabilities affect product development performance, there is little research investigating how firms can improve manufacturing and use these improvements to modify and improve product designs. Thus, the purpose of this thesis is to extend the analysis of design-manufacturing interaction by studying interaction during both the new product development and manufacturing phases, taking into account important contextual variables such as geographical and organizational distance, and task characteristics. To fulfil this purpose, two questions are posed that relate to the manufacturing phase, and two that relate to the new product development phase: 1. What are the implications of different continuous improvement approaches for manufacturing performance? 2. How do these approaches affect design-manufacturing interaction during the manufacturing phase, when various levels of geographical distance are taken into account? 3. How is design-manufacturing interaction during new product development influenced by different sourcing strategies? 4. How is design-manufacturing interaction during new product development influenced by different sourcing strategies, when the task characteristics of the product are also taken into account? By studying multiple cases and conducting semi-structured interviews, this thesis makes two distinct contributions. First, the findings illustrate that successful interaction during the manufacturing phase is influenced both by the selected approach to manufacturing development, and the geographical distance between design and production departments. While the approach affects the number of improvements, the distance affects the nature of the interaction. In essence, a combination of systematic approach and proximity between design and manufacturing seems to be the most effective combination. Second, the findings illustrate that different combinations of sourcing strategy and task characteristics result in different challenges, which require different kinds of interaction. When reviewing how firms manage these challenges the findings both support and challenge the contingency theory. On the one hand, the paper supports the theory in terms of promoting organic procedures in unstable environments and mechanistic procedures in stable environments. On the other hand, it challenges contingency theory advocates for downplaying firms’ ability to shape their future. In fact, this research has shown that companies generally have many different feasible options. The implication is that it may be more important for managers to be aware of how to manage the pros and cons of these options than to choose a particular organizational structure. By taking an extended view on analysis of interaction, the thesis demonstrates that interaction matters during both the new product development and manufacturing phases. Thus, while effective management of interaction during the new product development phase could lead to improved manufacturability, interaction during the manufacturing phase could lead to improved product designs. / Report code: LiU-Tek-Lic 2006:72.