Offentliga sjukvårdsverksamheter möter idag svårigheter i sitt miljöarbete. De har begränsade resurser i både monetära termer och i form av personal. Organisationen kan påverka verksamheten att arbeta med miljöfrågor och nå sina miljömål genom att använda styrverktyg. Denna studie har för avsikt att undersöka vilka styrverktyg den offentliga organisationen Region Östergötland använder på verksamhetsnivå i sin sjukvårdsverksamhet för att nå de uppsatta miljömålen. Studien besvarar vilka miljömål och styrverktyg som organisationen har samt vilka utmaningar och möjligheter som styrverktygen innebär för verksamheten. Forskningsmetoden som använts i studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Utfallet av studien är att Region Östergötland använder flertalet styrverktyg för att nå miljömålen. Det finns två övergripande miljömål, satta av regionfullmäktige, samt delmål som ska bidra till måluppfyllelsen. Både formella och informella styrverktyg har framhävts av vikt ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet ISO 14001, offentlig upphandling och kunskapshöjande åtgärder är några exempel. Utmaningar och möjligheter som finns för att styra mot miljömålen finns likaledes. Exempelvis är ett bestående engagemang från anställda, chefer och politiken av vikt för att miljöarbete ska existera och prioriteras. Därutöver understryks att miljöarbetet inte ytterligare får belasta verksamheten utan måste integreras i det ordinarie arbetet, att målkongruens måste finnas samt att den offentliga upphandlingen är central för att nå miljömålen. Studien har tillfört insikt i problematiken gällande vilka styrverktyg som kan användas för att uppnå miljömålen i offentlig sjukvårdsverksamhet. Studien belyser svårigheter och möjligheter med styrverktygen som identifierats som behöver beaktande för att nå miljömålen. / Today, public healthcare services in Sweden face difficulties in their environmental work. Their operations have limited resources in both monetary terms and in terms of staff. An organization can influence their activities so that they include environmental aspects, and thereby achieve the organization's environmental goals. This by using management tools. The thesis investigates which tools the public organization, Region Östergötland, uses in their healthcare-operation to reach their environmental goals. The study answers what environmental goals Region Östergötland has and what management tools the organization uses. The thesis also illustrates the challenges and capabilities these management tools entail. The research method used in the thesis is qualitative with an abductive approach. The outcome of the study is that Region Östergötland uses a number of control tools to achieve the environmental goals. There are two overall environmental goals, set by the municipality, as well as interim targets that will contribute to the achievement of the all-embracing environmental goals. The study finds that both formal and informal steering tools are used. The environmental management system ISO 14001, public procurement and knowledge-raising measures are some examples. Challenges and opportunities are also found in the study. The findings of the thesis emphasize that interest and engagement from employees, managers and politicians is important for environmental work to exist and be prioritized. Further, the environmental work must not mean additional tasks that burden the business further. The activities must thereby be integrated into the regular work. Additionally, there need to be goal congruence throughout the organization, where public procurement is a crucial part in achieving the environmental goals. The study provides insight to the difficulties of a public health care organization regarding which control tools that can be used, as well as highlighting difficulties. The thesis provides insight in what is needed to take into consideration for achieving environmental goals.

Diploma thesis introduces new quality management tools in a selected project--oriented company. In order to achieve this, analysis of current situation was done first, that is described in the theoretical part. Overall evaluation together with proposal of other possibilities to improve the manufacturing process was carried out after implementing the selected method.

Bakgrund: En organisation kan vara uppbyggd på många olika sätt varav decentralisering är ett av dem. Ekonomistyrverktyg som används inom en organisation är cybernetisk styrning, administrativ styrning och kulturstyrning. Även Lean benämns som ett starkt styrverktyg för en organisation. Tidigare forskning har visat att det är komplext att styra en stor, växande organisation. Det kan även utläsas att det inte finns tillräckligt med forskning om vilka styrverktyg som en organisation bör arbeta med.  Syfte: Syftet med studien är att studera och skapa en djupare förståelse över vilka styrverktyg inom ekonomistyrning som företag lyfter fram i en decentraliserad organisation. Det mynnar ut till vidare förståelse av hur de valda styrverktygen tillämpas. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats har använts i studien. Studiens forskningsdesign utgår från en enfallsstudie på Scania CV AB i Oskarshamn (Scania) som fallföretag. Vidare har empiriskt material samlats genom semistrukturerade intervjuer, erhållna dokument och Scanias hemsida. Slutsats: Scania använder flertalet styrverktyg på olika sätt. Dels arbetar de decentraliserat. På cybernetiska styrverktyg använder de främst planeringsrunda, budget, prognoser och KPI:er. Vidare använder de kulturella styrverktyg genom organisationskultur, organisatoriskt lärande, organisatoriskt engagemang och kommunikation. SPS och lean har även tillkommit som ett styrverktyg. Slutligen har det primära inte varit valet av ekonomiska styrverktyg i sig utan mer arbetssättet som de tillför. / Background: and problem: An organization can be structured in many different ways, of which decentralization is one of them, financial control tools used within an organization are cybernetic control, administrative control and cultural control. Lean is also referred to as a strong control tool for an organization. Previous research has shown that managing a large, growing organization is complex. What can also be seen is that there is not enough research on what control tools an organization should work with. Purpose: The purpose of the academic paper is to study and build a deeper understanding of what control tools within financial management that companies highlight in a decentralized organization. This leads to a further understanding of how the selected control tools are applied. Method: A qualitative research strategy with an abductive approach has been used in the study. The study's research design is based on a single case study at Scania CV AB in Oskarshamn (Scania) as a case company. Furthermore, empirical material has been gathered through semi-structured interviews, documents obtained, and Scania's website. Conclusion: Scania uses several different control tools in different ways. For one thing, they work decentralized. On cybernetic control tools, they mainly use planning round, budget, forecasts and KPIs. Furthermore, they use cultural control tools through organizational culture, organizational learning, organizational commitment and communication. SPS and lean have also been added as a management tool. Finally, the primary issue has not been the choice of financial management tools per se, but rather the way of working that they bring

Inledning Traditionell årlig budgetering har länge varit ett välanvänt och pålitligt styrmedel inom verksamhetsstyrning. Under de senaste fem åren har marknadsklimatet förändrats med ökade omvärldsrelaterade osäkerhetsfaktorer som konsekvens av krig och inflation. Förändringar gällande förutsättningarna på elmarknaden har också påverkat företagen inom elbranschen. Under flera decennier har kritik framförts i tidigare forskning mot den traditionella budgeteringen när det gäller dess lämplighet i osäkra föränderliga miljöer. Kritiken blir åter aktuell då det kan krävas kompletteringar av alternativa styrverktyg för att lyckas navigera verksamheten i osäkra marknadsmiljöer. Även de alternativa styrmedlen har sina utmaningar när det kommer till att framgångsrikt implementera och komplettera den traditionella budgeteringen. Det finns även förespråkare som hävdar att den traditionella budgeteringen helt bör ersättas med mer flexibla och dynamiska styrmedel. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur de senaste fem årens ökade osäkerhetsfaktorer har påverkat budgeteringens roll inom verksamhetsstyrningen. Specifikt hur företag som verkar på elmarknaden har anpassat eller kompletterat budgeteringen med flexibla styrverktyg. Metod Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod. Datainsamlingen har genomförts med en internetbaserad enkät. Företagen inom elbranschen har valts ut genom ett slumpmässigt urval. Studien har genomförts med en deduktiv ansats. Resultat och slutsats Företagen inom elbranschen har under de senaste fem åren i hög grad påverkats av ökade osäkerhetsfaktorer. Planering av verksamheten har försvårats och behovet av riskanalyser har ökat.Trots detta är den traditionella budgeteringen fortsatt av väsentlig vikt i styrmixen då majoriteten inte har gjort eller planerar att göra förändringar i sitt sätt att arbeta med traditionell budgetering.Övergivning av styrmedlet är inte enväldigt relaterat till dess brister, utan organisatoriska hinderkan vara överordnade vid eventuell implementering av nya styrmedel. Av de mest omtalade alternativa styrmedlen föredras de som kompletterar en av den traditionella budgeteringens främsta svagheter, att den snabbt blir inaktuell. / Introduction Traditional budgeting has long been a reliable and frequently used management control tool. War and inflation have caused a rise in external uncertainties resulting in the market climate changing over the last five years. Changes surrounding the electricity market have also impacted companies within the industry. Over several decades critique has been presented against the traditional budgeting regarding its suitability in uncertain and changing environments. Critique has been rekindled since companies now require alternative tools to be able to navigate their organisations in uncertain market environments. Even the alternative tools have their challenges regarding successful implementation and their ability to complement the traditional budgeting.There are also advocates who argue that more flexible and dynamic tools should replace traditional budgeting altogether. Aim The aim of our study is to investigate how the external uncertainties over the last five years have impacted the role of budgeting within management control. Specifically, how companies who operate in the electricity industry have adjusted or complemented budgeting with flexible tools. Method Our study has been carried out using a quantitative survey method. The data has been collected using an online survey. Companies within the electricity industry have been randomly selected to participate. This study has been completed using a deductive approach. Results and conclusion Companies within the electricity industry have been largely impacted by external uncertainties over the last five years. The planning of organisations has become more difficult and the need for risk analysis has increased. Budgeting has, despite increased difficulties, continued to be of substantial importance regarding control tools since the majority of the companies have not made,or plan to make, any changes in their ways of using traditional budgeting. We have found that abandonment of the traditional budgeting is not strictly related to its shortcomings, but instead the organisational obstacles may be the deciding factor in the possible implementation of new control tools. Amongst the most discussed alternative control tools are the ones that complement the biggest weakness of traditional budgeting, that it quickly becomes outdated, preferred.

<p>Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.</p><p>Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.</p><p>Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning.</p> / <p>Background: Many authors have criticised traditional methods of management control which has triggered the development of modern management control methods. We believe that an interesting aspect of traditional companies from the manufacturing sector is that traditional management control models spring from demands from these types of companies. We want to find out whether modern management control is fit-to-purpose solution for traditional manufacturing companies.</p><p>Purpose and methods: The purpose of this thesis is to describe and analyse the use of traditional and more modern operations management control methods, in traditional manufacturing companies. Empirical work is based on six qualitative interviews with representants from the three companies Cloetta Fazer, Milko and Skånemejerier.</p><p>Results: Traditional manufacturing companies do not face the same conditions compared with yesterday, and must in many areas change their management control.</p>

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag. Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier. Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning. / Background: Many authors have criticised traditional methods of management control which has triggered the development of modern management control methods. We believe that an interesting aspect of traditional companies from the manufacturing sector is that traditional management control models spring from demands from these types of companies. We want to find out whether modern management control is fit-to-purpose solution for traditional manufacturing companies. Purpose and methods: The purpose of this thesis is to describe and analyse the use of traditional and more modern operations management control methods, in traditional manufacturing companies. Empirical work is based on six qualitative interviews with representants from the three companies Cloetta Fazer, Milko and Skånemejerier. Results: Traditional manufacturing companies do not face the same conditions compared with yesterday, and must in many areas change their management control.

Cette thèse vise à combler une lacune de la connaissance sur les effets systémiques des outils de contrôle de gestion dans son acception de pilotage organisationnel. Elle se repose sur une étude ethnographique longue de plus de 3 ans, réalisée dans une direction de ligne d'une entreprise européenne de transport ferroviaire Eurorailway. Elle montre qu'une direction de ligne a utilisé successivement deux ensembles d'outils de pilotage pour gouverner, conduire et animer les entités internes contributrices à la production ferroviaire. D'abord un ensemble d'outils de la contractualisation dans une relation horizontale avec ses entités internes; ensuite un autre ensemble d'outils de pilotage par la hiérarchie dans une structure verticale. Leurs cohabitations, concurrences et affrontements ont généré des effets systémiques complexes sur les individus, les processus et pratiques organisationnels et in fine sur la performance: des effets de congruence bénéfiques dans certaines pratiques, absence d'effets dans d'autres pratiques et des effets néfastes par leurs interactions. Éclairée par la théorie de la pratique de Schatzki qui contourne l'opposition gênante entre le déterminisme fonctionnaliste et les critiques psycho-sociologiques, notre recherche montre que leurs effets réels ne peuvent se comprendre qu'en lien avec la pratique de gestion qui les mobilise. / This dissertation contributes to the limited body of knowledge on systemic consequences of management control tools, also to the limited body of research on management control as system by mobilizing management tools as an analyzer of organizational phenomena. Based on an ethnography case study in a large European railway company, this research finds that this organization utilizes successively two packages of management tools for the governance of internal entities involved in the production of services delivered ta passengers: the first one based on the levers of customer/supplier relationship, the second one by hierarchal levers. The systemic effects generated by these packages of management tools are complex, some are beneficial, other are neutral, and some are even harmful to the performance. By applying Schatzki's practice theory which circumvents the unhelpful opposition between the functionalist determinism and the sociological/psychological critical approaches, we argue that the systemic consequences of management tools can only be apprehended in the practice where they are used. Mobilizing management tools as an analyzer of organizational phenomena offers a new vista to study management control as a system.