Syftet med studien är att undersöka hur arbetet för fackförbunden i södra Sverige blivitpåverkat av Coronapandemin. Studiens syfte besvaras genom en kvantitativenkätundersökning på förtroendevalda med hel- eller deltiduppdrag samt anställda inomfackföreningsrörelsen, där åtta förbund ingår ifrån centralorganisationerna LO, TCO ochSaco. Studien undersöker upplevelsen av den interna samt externa kommunikationen,arbetsorganiseringen samt arbetsmiljön under pandemin. Utgångspunkten är attfackförbunden organiserar sig utifrån en mekanisk arbetsdelning. Avsikten är att undersökavilken riktning arbetsorganisering gått under pandemin. Vidare undersöks hurkommunikationen förändrats där digitalisering står i fokus. Studien utgår från en deduktivansats där vi testar vår tidigare forskning och teori mot det empiriska materialet för att skapaförståelseför förändringen. Undersökningen visar hur informanterna upplever en ökadarbetsbelastning samt sämre arbetsmiljö under pandemin, där de flesta informanter arbetarmestadels hemifrån. Kommunikationen i förbunden har påverkats negativt, där de digitalakommunikationsverktygen blivit mer centrala. Informanterna är positiva till fortsatt arbete pådistans, där kombinationen hemifrån och kontoret är det flest informanter vill inför framtidensorganisering. De är även positiva inför helt- eller delvis flexibla arbetstider i framtidensorganisering. / The purpose of this essay is to investigate how trade unions and their work in the south ofSweden been affected by the Coronapandemic. The focus of this study is the employees workand the organisational work, mainly the organizational structure. This will be examined with aquantitative method using internet-based surveys. Our starting point is individuals withemployment or assignation in these organisations where the structural consequences of thepandemic on an organizational level is of interest. We want to highlighten the external andinternal communication, the work organisation and the experience of the employees fromtheir work situation and work environment. We also want to target wheather the participantswork-effort been affected against the organisations goals and purposes. Our material is basedon former research that we in a deductive way analyse our empirical findings against. Theexamination shows that a the trade unions have a less mechanical structure due to thecoronapandemic. It also shows a higher workload, poorer ergonimics and a negative impacton their internal and external communication.

Bakgrund: Att leva med psykisk ohälsa är vanligt förekommande i hela världen och är ett tillstånd som kraftigt ökar. För att en människa ska kunna hantera kriser och svårigheter i livet krävs i grunden god psykisk hälsa, vilken kan påverkas om människans livssituation förändras. Coronaviruset orsakar en allvarlig situation, där social isolering kan påverka den psykiska hälsan.Syfte: Syftet är att beskriva Coronapandemins negativa påverkan på den psykiska hälsan hos vårdpersonal samt dess bakomliggande faktorer.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan år 2020–2021.Resultat: Coronapandemin och de åtgärder som vidtagits har kraftigt påverkat den psykiska folkhälsan i världen, inte minst hos vårdpersonal. Pandemin har hos vårdpersonalen bidragit till depression, ångest, stress, posttraumatiskt stressyndrom och sömnsvårigheter. Bidragande faktorer har varit hög arbetsbelastning, brist på skyddsutrustning, oro för smittspridning, kraftiga arbetsförändringar och påfrestningar utanför arbetet.Slutsats: Coronapandemins påfrestningar på hälso- och sjukvården har påverkat vårdpersonalens psykiska hälsa. Rädslan över att smitta familj, känslan av osäkerhet och hög arbetsbelastning har bidragit till depression, ångest, stress, posttraumatiskt stressyndrom och sömnstörningar. En god fysisk och psykisk hälsa hos vårdpersonal gynnar patientsäkerheten och för att tillhandahålla en säker vård under en pågående kris behöver vårdpersonalens välbefinnande främjas. Vårdpersonal med psykisk ohälsa behöver fångas upp tidigt och få möjlighet till återhämtning under och efter en kris som Coronapandemin. / Background: Mental illness is common throughout the world and is an increasing condition. In order for a person to be able to handle crises and difficulties in life, good mental health is basically required, which can be affected if the person's life situation changes. The Coronavirus causes a serious situation, where social isolation can affect mental health.Aim: To describe the Coronapandemic`s negative impact on the mental health of healthcare workers and its underlying factors.Methods: The thesis was conducted as a literature review based on 15 scientific articles published between 2020-2021.Results: The Coronapandemic and the measures taken have greatly affected the mental health of the world, not least among healthcare workers. The pandemic has contributed depression, anxiety, stress, post-traumatic stress disorder and difficulties sleeping. Contributing factors have been high workload, lack of protective equipment, concerns about the spread of infection, sharp changes in work and stress outside work.Conclusion: Coronapandemic stresses on healthcare have affected the mental health of healthcare workers. The fear of infecting a family, the feeling of insecurity and high workload have contributed depression, anxiety, stress, post-traumatic stress disorder and sleep disorders. Good physical and mental health of healthcare workers promotes patient safety and in order to provide safe care during an ongoing crisis, the well-being of healthcare professionals needs to be promoted. Healthcare workers with mental illness need to be caught early and given the opportunity to recover during and after a crisis such as the Coronapandemic.