Syfte: Syftet med arbetet är att söka förståelse för de utmaningar organisationer står inför vid CSR-implementering, och hur de utmaningarna kan mötas med förändringsagenter. Metod: Uppsatsen baseras kring en kvalitativ metod där tematisk analys appliceras. Via relevant teoretiskt material identifieras de tre övergripande temana Tolkning, Förändringsagent och Implementering, vilka agerar strukturell grund vid redovisning samt analys av insamlad empirisk data. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utförda på en svensk människorättsorganisation.     Resultat & slutsats: Uppsatsens resultat indikerar att skapandet av organisationsbreda förståelser av begreppet CSR underlättas då konceptet knyts till organisationens egen kontext. Uppsatsen visar hur den egna kontexten i form av faktorer som värdegrund, organisationsklimat och historik agerar vägledande drivkrafter då en specifik begreppstolkning ska formeras. Vidare belyses förändringsagentens roll i processen med speciell betoning kring informella förändringsagenters betydelse vid tolkning av CSR. Uppsatsen visar då hur engagerade personer inom organisationen med naturlig passion och kompetens effektivt kan förmedla en gemensam uppfattning om begreppets innebörd i den egna kontexten.   Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsens begränsning utgörs av valet av studieobjekt. Den studerade människorättsorganisationen omges av faktorer som kan anses vara unika i ett bredare organisationsperspektiv, varför generalisering av forskningsresultaten kan anses problematisk. Därför bör framtida forskning riktas mot att vidare utforska uppsatsens framkomna insikter i ett sammanhang av privata företag. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag består dels i en ökad förståelse kring betydelsen av informella förändringsagenter och hur organisationer som första steg i orienteringen mot CSR bör vända blicken mot den egna organisationen. Vidare framkommer att personer samt faktorer som redan existerar inom organisationen, exempelvis värdegrund, historik eller organisationsklimat, redan kan utgöra en solid grund mot förståelse av den egna kontexten vid tolkning av CSR. / Aim: The purpose of this thesis is to gain insight into the challenges that faces organisations when implementing CSR, and how those challenges can be met with change agents. Method: This thesis is based around a qualitative method wherein a thematic analysis is applied. Through relevant theoretic ground the three overall themes of Interpretation, Change agents and Implementation is identified, further acting as a structural basis for the account as well as analysis of the empirical data. The empirical information has in turn been collected through semistructured interviews conducted at a Swedish human rights organisation.   Result & Conclusions: The findings of this thesis indicate that the creation of an organisation-wide understanding of CSR is facilitated by attaching the concept to the individual context of the organisation. The context in the form of factors such as basic values, organisational climate and overall history is then acting as a guiding force towards forming a specific conceptual interpretation. The procedural role of the change agent is further highlighted, with an emphasis on the importance of raising awareness around informal change agents through the process of interpreting CSR. The findings then demonstrate how dedicated persons within the organisation through natural passion and competence, effectively can convey unified understandings of the concept within the own context. Suggestions for future research: The limitations of the thesis consist of the chosen study example. The human rights organisation studied is surrounded by factors that can be viewed as rather unique in a wider organisational perspective. Generalising the results can therefore prove to be problematic. Future research should in that sense be aimed towards exploring the insights of this thesis in the context of private corporations. Contribution of the thesis: The contribution of this thesis consist in part of the increased understanding around the importance of informal change agents and how organisations as a first step in the orientation to CSR should direct focus towards the own organisation. The thesis further suggests that several factors already existing within the organisation, such as basic values, history and organisational climate, can provide a solid framework upon building heightened understandings of the own context in terms of interpreting CSR.

Denna studie ämnar undersöka arbetsmotivation inom detaljhandeln. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som kan tänkas ha en upplevd påverkan på medarbetarnas arbetsmotivation. Vidare är studiens syfte att undersöka om de valda företagens CSR-aktiviteter kan upplevas påverka medarbetarnas arbetsmotivation. Studien är av kvalitativ karaktär och intar ett hermeneutiskt perspektiv. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare inom detaljhandeln varav tre arbetar på H&M och tre på The Body Shop. Teoriavsnittet belyser Herzbergs tvåfaktorsteori samt Self-Determination Theory. Teorierna ligger till grund för insamlingen av empiri samt för tolkningen av resultatet och den efterföljande analysen. Resultatet av studien visar att medarbetarna till stor del motiveras av samma faktorer såsom erkännande, personlig utveckling och avancemang, återkoppling samt samhörighet. Trots detta så kom man fram till att faktorer såsom lön och arbetsmiljö också är viktigt för medarbetarna men att det råder tvivel kring huruvida dessa kan anses som motivationsskapande ur ett långsiktigt perspektiv eller endast verkar som tillfredsställande under en kortare period. Slutsatsen man kan dra av studiens resultat är att vad som motiverar butiksmedarbetare i stor utsträckning stämmer överens med Herzbergs tvåfaktorsteori samt Self-Determination Theory. Även om det råder viss grad av ifrågasättande gällande Herzbergs uppdelning av hygien-respektive motivationsfaktorerna så kan en sammantagen slutsats dras gällande att det är de interna faktorerna som i huvudsak verkar som motiverande för samtliga medarbetare. En ytterligare slutsats som studien frambringat är att ett företags CSR-aktiviteter i liten utsträckning verkar som motiverande för medarbetarna. / This study aims to investigate the motivation to work in retail. The purpose of the study is to identify factors that may have a perceived impact in the employees' work motivation. Furthermore, the study investigates if the selected companies' CSR activities may have an impact on employee motivation. The study is of a qualitative character and assumes a hermeneutic perspective. The study was carried out by semi-structured interviews with six employees in the retail sector, three of them work in H&M and three in The Body Shop. The theory section highlights Herzbergs’ dual factor theory, and Ryan & Decis’ Self-Determination Theory. These theories work as basis for collecting the empirical data and for interpretation of the results and subsequent analysis. The results of the study show that employees are largely motivated by the same factors such as recognition, personal and career development, feedback and relatedness. Despite this, it was concluded that factors such as salary and working environment is also important for the employees but there is doubt as to whether these can be considered as motivation creation in the long term or satisfactory for a short period. The conclusion to be drawn from the study's findings is that what motivates employees in the retail industry largely correspond to Herzberg two factor theory and Ryan & Decis’ Self-Determination Theory. Although there is some degree of questioning regarding Herzberg's division of hygiene and motivation factors an overall conclusion can be drawn that it is valid that the internal factors are what essentially operate as motivating for all employees. Another interesting conclusion that the study has generated is that a company's CSR activities to a small extent seems as motivating for employees.

Den här studien visar resultatet av vår studie på hur att arbeta på företag som säljer ekologiska produkter påverkar anställdas motivation och identifiering med företaget. Vidare utreder den vilken roll kunskap om ekologisk hållbarhet spelar i relation till motivation och identifikation. Eftersom vi var intresserade av anställdas åsikter och känslor valdes en kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till detta var att tidigare studier generellt haft en kvantitativ design, huvudsakligen genom surveyundersökningar. Till följd av detta kommer vår studies data från sju intervjuer med försäljare från olika branscher och företag som samtliga säljer ekologiska varor, med målet att ge en större förståelse för hur det påverkar den anställda att sälja ekologiska varor. För att systematiskt utreda vårt ämne sattes tre frågor om motivation, identifikation respektivekunskap, alla i förhållande till ekologisk hållbarhet. Dessa utgör också en röd tråd i teori, empiri och analys och diskussion. För att förstå dessa beskrivs och diskuteras ett flertalbegrepp, vilka inkluderar CSR, TBL, EoC, the 5Cs of Happiness och tvåfaktorteorin. Diskussionen kring dessa stöds av tidigare studier, vilka samtliga bidragit till att forma vår intervjuguide och senare till att analysera datan. Intervjuguiden och all data finnsdokumenterad för framtida stöd och forskning. Studiens resultat visar att ekologisk hållbarhet kan vara en effektiv metod för att motiveraanställda och ge dem en känsla av meningsfullhet. Vidare fungerar ekologisk hållbarhet som en stark identifikationsfaktor som knyter de anställda till företaget och gör dem mer lojala, lyckliga och bättre presterande, vilka samtliga är komponenter för organisatorisk utveckling och framgång. För att stärka den motivation och identifikation som dessa anställda känner är kunskap central - ju mer en anställd förstår innebörden av och värderar ekologisk hållbarhet och det hållbarhetsarbete företaget gör, desto högre blir dennes motivation och identifikation med företaget. Studien bidrar till området genom att mer ingående ge belägg för hur omfattande effekten av att arbeta med ekologisk hållbarhet kan vara. Den ger en djupare förståelse för arbetare på företag som säljer ekologiska varor och kommer förhoppningsvis att inspirera till studier på större skala. / This thesis shows the result of our study on how working with companies that sell organic products affects the workers’ motivation and identification with the company. Additionally it examines the role of knowledge about organic produce in relation to motivation and identification. Since we were interested in the opinions and feelings of workers, a qualitative study method was chosen in the form of semi-structured interviews. The reason behind this was that previous studies in general have a quantitative approach, mainly deducted through survey studies. Following this, the data of this study comes from seven interviews with salesmen from various companies and trades that all sell organic products, with the aim to provide a greater understanding for how selling organic products affects the worker. In order to systematically investigate our topic, three research questions were set about motivation, identification respectively knowledge, all in relation to selling organic products. These also construct the themes used in theory, empirical data and analysis and discussion. To understand these, several concepts are described and discussed including CSR, TBL, EoC, the5Cs of Happiness and the Two Factor Theory. The discussion around these are supported by previous studies which all contributed to shaping our interview guide and later on helped analyse the result. The interview guide and all other data are documented for future support and replications. The results of the study shows that selling organic products can be an effective method to motivate workers and give them a sense of purpose. Additionally it functions as a strong identification factor that binds the workers to the company and make them loyal and happier while they present better, all of which are important components of organizational development and success. To strengthen the motivation and identification these workers experience, knowledge is key - the more a worker understands and values organic products and the sustainability work the company does, the higher the motivation and identification with the company. The study contributes to the field by going more in depth and providing evidence for how comprehensive the effect of selling organic instead of conventional products can be. It provides a deeper understanding for people who work at companies that sell organic products and will hopefully inspire to conduct studies on a larger scale. This thesis is written in Swedish.

Syfte: Syftet är att förklara sambanden mellan anställdas uppfattning av olika dimensioner av Corporate Social Responsibility (CSR) och deras Organisatoriska Identifiering (OID), samt hur antal anställda år i organisationen inverkar på sambanden.   Metod: En modererad hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att analysera sambanden mellan variablerna. Data samlades in via en enkät och urvalet bestod av 109 stycken anställda inom banker i Sverige.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att det existerar ett statistiskt signifikant samband mellan anställdas uppfattning av intern respektive extern CSR och OID. Antal anställda år är dock inte en statistiskt signifikant moderator mellan dessa samband. Däremot agerar antal anställda år som en prediktor till OID.   Examensarbetets bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om hur CSR påverkar anställda. Tidigare forskning som visar att en positiv uppfattning om CSR leder till en ökad organisatorisk identifiering bekräftas. Resultaten utvecklar den tidigare forskningen om hur olika dimensioner av CSR påverkar OID och visar att både intern och extern CSR har ett positivt samband med OID. Vi klargör också att antal anställda år inte modererar sambanden mellan CSR och OID och utreder därmed något tidigare forskning visat motstridiga resultat om. Teoretiskt bidrar uppsatsen också med att visa att antal anställda år är en prediktor till OID. Praktiska bidrag är resultat som visar att organisationer bör kommunicera både intern och extern CSR till deras anställda, oavsett antal anställda år.   Förslag till fortsatt forskning: Resultaten i uppsatsen bekräftar delvis tidigare forskning men visar också på motstridiga resultat vilket talar för att det behövs ytterligare forskning inom området. Detta i form av att inkludera andra moderator/mediator variabler och även andra oberoende variabler. Framtida forskning bör också använda ett sannolikhetsurval där respondenterna har lika stor chans att bli valda och att inkludera andra branscher i populationen. / Aim: The aim of this thesis is to explain the relationships between employees' perception of different dimensions of Corporate Social Responsibility (CSR) and their Organizational Identification (OID), as well as how employees job tenure affects the relationships.   Method: A moderated hierarchical multiple regression analysis was used to analyze the relationships between the variables. Data was collected via a survey and the sample consisted of 109 bank employees in Sweden.   Result & Conclusions: The result shows that there exists a statistically significant relationship between employees' perception of internal and external CSR and OID. Furthermore, the job tenure is not a statistically significant moderator between these relationships. However, tenure acts as a predictor of OID.   Contribution of the thesis: The thesis contributes to an increased knowledge of how CSR affects employees. Theoretically, the thesis supports previous research showing that employees' perception of CSR has a positive relationship with OID. Further theoretical advancements are that both internal and external CSR has a positive relationship with OID. We also clarify that employees’ tenure does not moderate the relationships between CSR dimensions and OID but rather that tenure is a predictor of OID. Practically, the thesis contributes with results that show that organizations should communicate both internal and external CSR to their employees, regardless of the tenure.   Suggestions for future research: The results of the thesis partly confirm previous research, but also show conflicting results, which suggests that further research is needed in the field. This involves including other moderator/mediator variables and also other independent variables. Further research should also use a probability sample where the respondents have the same chance of being selected and should also include other industries and sectors.

Titel: Områdesbilden och de icke-finansiella värdetalens inverkan på investeringsbedömningenhos privata fastighetsbolag Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, 15HP Författare: Robin Gustavsson & Anton Ståhl Handledare: Per-Ola Ulvenblad Examinator: Eva Berggren Datum: 2019-05-21 Frågeställning: Skiljer sig investeringsbedömningen mellan privata fastighetsbolag som valtatt investera i socialt utsatta områden och de som avstått att investera i nämnda områden? Syfte: Det primära syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och i så fall hurinvesterings-bedömningen skiljer sig mellan privata fastighetsbolag som valt att investera isocialt utsatta områden och de som avstått att investera i nämnda områden.Utöver det primära syftet vill vi bidra med en sammansvetsning av teorierna kring ickefinansiella och finansiella värden genom att binda samman befintliga teorier och analysera hur det appliceras i praktiken. Metod: Detta är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Studien har selekterat två typer avfastighetsbolag, de som har ett bestånd i socialt utsatta områden samt de som inte har de. Det har även selekterats tre relevanta icke-finansiella värdetal kopplat till social hållbarhet. Studiensempiri består av fyra intervjuer med respondenter från fyra olika privata hyresvärdar. Enrespondent är VD, en är områdesansvarig samt två fastighetschefer. Slutsats: Studien visar på att investeringens storlek är den styrande faktorn i huruvida den ickefinansiellabedömningen har någon inverkan på investeringsbeslutet. Ett ökat icke-finansielltvärdetal kan leda till en ökad finansiell intäkt med tiden. Det går dock varken att garantera ellerberäkna med någon säkerhet hur stor den intäkten kommer att vara. Således är den potentiellaförlusten för stor vid omfattande investeringar för att baseras på en icke-finansiell bedömningutan måste av säkerhetsskäl avgöras med en finansiell bedömning. Företag kan dock selekterabort investeringar med finansiell täckning om den icke-finansiella bedömning av fastigheten äri strid med företagets varumärke. Mindre investeringar kan baseras på en icke-finansiellbedömning utan ett förväntat positivt kalkylresultat. Detta då företagen kan riskera att förlora mer av sitt icke-finansiella värde om den inte blir genomförd än vad investeringen i sig kostar. / Title: The image of a housing area and the non-financial values influence on investmentassessment in private real-estate companies. Type of document: Bachelor’s thesis, major field: Business Administration, 15HP Authors: Anton Ståhl & Robin Gustavsson Supervisor: Per-Ola Ulvenblad Examiner: Eva Berggren Date: 2019-05-21 Research question: Is there any difference in investment assessment between private realestatecompanies that invested in social exposed areas and those who refrained from it? Purpose: The primary purpose of this thesis is to describe and analyse if, and then how, theinvestment assessment differs between real-estate companies that invested in socially exposedareas and they who refrained from it.We will, beyond the primary purpose, also create a combination between the theories in nonfinancialand financial investment by combining them and analysing them use in practice. Method: This is a qualitative study with an abductive approach. The study has selected twotypes of real-estate companies: those who invested in socially exposed areas and they whohaven’t. We have also selected three types of non-financial values connected to socialresponsibilities. The thesis is based on four interviews with respondents from different types ofreal-estate companies. The respondents are one CEO, two property managers and one boss overthe real-estate area. Results: The study shows that the size of the investment is the depending factor in which thenon-financial assessment has any influence in the investment decision. A rising non-financialvalue could lead to a financial revenue over time but is hard to measure or guarantee how bigthe financial revenue could be. Thus, is the potential loss too big for non-financial factors to bedepending in big investments. The companies can, however, reject a financially goodinvestment if the non-financial assessment conflicts with the company’s strategy or trademark.Smaller investment can therefore be based on an non-financial assessment without as positivefinancial calculation. This is because the risk of losing non-financial value is higher than theprice of the investment and the potential win.

Textilindustrin som den ser ut idag är ohållbar, den leder till negativ miljöpåverkan och storasociala problem runt om i världen. Det här till följd av ett ohållbart agerande genom helavärdekedjan, från råvara till kund. Människan konsumerar utöver jordens tillgångar,klädkedjorna driver på trender och pressar priser, allt för en ökad klädkonsumtion. Det finnsforskning som tyder på att konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna, detställs idag högre krav på klädkedjornas transparens och förbättring, dock leder det inte tillförändrat köpbeteende. Man talar om det ansvarsfulla företaget, företaget som genom arbetemed CSR tar hänsyn till miljöfrågor så väl som sociala och ekonomiska frågor för att byggaen hållbar organisation och bidra till en hållbar utveckling som inte äventyrar kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det råder en kommunikationsproblematikmellan intressenter och klädkedjor då intressenterna inte får den information deönskar för att kunna göra hållbara val. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskaklädkedjor kommunicerar sitt CSR-arbete till intressenter och vad som påverkarkommunikationens effektivitet. Tre fallföretag: Gina Tricot, Lindex och MQ har analyseratsgenom observationer på webbplatser och i butiker. Intervjuer har genomförts med CSRpersonligheterpå företagen. Studien indikerar att det finns problem för klädkedjorna att nå utmed CSR-kommunikationen till sina intressenter på ett effektivt sätt. För att konsumenternaska kunna göra hållbara val som matchar deras attityder krävs det att klädkedjorna ger merlättillgänglig och distinkt information. Det är värdefullt att ständigt föra en dialog medintressenterna, kommunicera motiven bakom CSR-engagemanget och de faktiska resultatenav arbetet samt att de på ett trovärdigt sätt lyckas leva upp till sina lovord. Då klädkedjornasaffärsidéer trots allt inte går ihop med en hållbar utveckling bör de heller inte överdrivakommunikationen, då finns risk för skepticism och minskad trovärdighet hos intressenterna.Gemensamt kan klädföretagen och medvetna en hållbar utveckling / Program: Textilekonomutbildningen

This thesis deals with Corporate Social Responsibility. The theoretical part focuses on familiarization with the concept of CSR and on approach to this concept at global, European and national - Czech - level. Presentation of particular CSR activities, their implementation in the company and the subsequent measurement and reporting are also included in this part. The practical part is orientated on the company Skupina CEZ. There is company's profile, analysis of the CSR strategy and research. The research objective is to determine how the Czech public is informed about the CSR activities of Skupina CEZ.

<p>Datum: 2009-06-02</p><p>Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp</p><p>Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag</p><p>Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.</p><p>Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  </p><p>Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag.</p> / <p>Date: 2009-06-02</p><p>Level: Master thesis in management accounting, 15 credits</p><p>Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies</p><p>Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?</p><p> Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005.</p><p>Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature.</p><p>Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.</p>

<p><strong>Corporate Social Responsibility</strong></p><p>This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries.</p><p><strong>The industries of intrest</strong></p><p>The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods.</p><p><strong>Selected Companies </strong></p><p>All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry.</p><p><strong>The way of investigation </strong></p><p>The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility.</p><p> </p> / <p><strong>Inledning </strong></p><p>I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility.</p><p><strong>Syfte och Problemformulering </strong></p><p>Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008.</p><p><strong>Metod </strong></p><p>Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag.</p><p><strong>Bakgrund </strong></p><p><strong>Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner </strong></p><p>CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan.</p><p><strong>Analys </strong></p><p>Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt.</p><p><strong>Slutsatser </strong></p><p>Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.</p>

Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet. Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring. Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part. / Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly. Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion. Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis. Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party. Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.