Integration av hållbar utveckling i företags strategier har lett till att bolagens styrning idag ställs inför nya typer av problem och möjligheter. Den ökade miljömedvetenheten bland kund och konsument skapar nya möjligheter för företag att omprofilera sig eller att förstärka ett redan existerande hållbara arbetssätt. Viktiga begrepp inom ett företags hållbara utveckling är Corporate Social Responsibility (CSR), uppförandekoder och grön marknadsföring. Studien behandlar hur ett marknadsledande företag, inom sitt segment, agerar i den hållbara utvecklingen mot sina huvudintressenter. I kartläggningen av hur ett marknadsledande företag miljöprofilerar sig har en analysmodell tagits fram med hjälp av befintlig accepterad teori. Modellens syfte är att skapa konsekvens och struktur då ett det marknadsledande företaget huvudsakliga miljöprojekt undersöks. För att lösa det givna problemet har en kvalitativ forskningsmetod används. Tre stycken respondenter, anställda på SCA med anknytning till miljöarbete, har intervjuats i frågor berörande deras hållbara arbete. Vad som tydligt framgår av studien är att det är viktigt att inte bara ha en nischad produkt, utan en nischad proaktiv miljöstrategi. Det viktiga är inte att ha ett grönt varumärke utan att varumärket laddas med en legitimitet i den direkta kommunikation som existerar mellan leverantör, kund och slutkonsument, som i denna studie är huvudintressenter för marknadsledaren. Kommunikationer mellan intressenterna sker med grön marknadsföring och en över tiden miljöanpassad uppförandekod. / The integration of sustainable development in corporate strategy has led to a radical change within the corporate governance system of today. Companies are facing a wide spectrum of new problems, but also opportunities. Increasing environmental consciousness amongst customers and consumers has created possibilities for companies to reposition or reinforce an already sustainable way of work. Essential concepts for a thriving sustainable development are Corporate Social Responsibility (CSR), codes of conduct and Green Marketing. This study brings forth the actions and reactions of a leading enterprise towards developing a sustainable future, for its primary stakeholders. During the course of mapping how a market leader develops an environmental profile, an analytical model has been created with the help of already existing and accepted theoretical frameworks. The purpose of this model is to create structure and consistency throughout the mapping of the market leading company’s primary environmental endeavours. To solve the problem at hand, a qualitative method of research has been applied. Three respondents active in various fields, all with environmental connections, at Svenska Cellulosa AB (SCA) have been interviewed in questions concerning their work towards sustainability within the company. What stands out in the conclusions is the importance of creating a certain niche in which to launch a proactive environmental strategy. A truly green brand is not what matters the most. What does matter is the fact that it is loaded with certain legitimacy in the direct communication arising between supplier, client and customer, these three being the main stakeholders within the study of this market leader. Communication towards stakeholders goes through a filter of green marketing but also an, over time, environmentally adapted code of conduct.

Denna studie fokuserar på företagsstorleks inverkan på sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Corporate Financial Performance (CFP). Huvudsyftet är att mäta om effekten av CSR på CFP skiljer sig mellan små och stora företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Perioden som studeras är åren 2006-2009 samt år 2011. För att utröna om företagsstorlek har inverkan på sambandet tillämpas modererande regressionsanalys som går ut på att fastställa huruvida någon interaktionseffekt förekommer eller ej. Vi kontrollerar även för variablerna bransch och tid. Efter exkluderingar och bortfall består urvalet av 286 företag listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap under den studerade tidsperioden. Resultaten visar att företagsstorlek påverkar sambandet mellan CSR och CFP, även om det är oklart på vilket sätt. Olika mått på CFP påvisar skilda riktningar av interaktionseffekten. / This study focuses on the interaction effect of firm-size on the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Corporate Financial Performance (CFP). The main purpose is to determine if the effect of CSR on CFP differ between small and large firms listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm. The studied period is the years between 2006 and 2009 plus 2011. In order to investigate if firm-size moderates the relationship between CSR and CFP, we apply moderated regression analysis which is used to determine whether or not an interaction effect is present. We also control for other variables such as industry and time. We consider a final sample of 286 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap during the observed time period. The results show that firm-size does have an interaction effect on the relationship between CSR and CFP, even though it is not clear in which way. Diverse measurements of CFP yield different direction of the interaction effect.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content?  The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate. Based on a social constructionist perspective a discourse analysis derived from the discourse theory of Laclau and Mouffe was selected to meet this certain aim.  The result of the discourse analysis showed that three different discourses figure in the CSR-reports of the Swedish energy sector. These were a responsibility discourse, an economic discourse and a discourse on development. The discourses found were not mutually exclusive rather than complementing each other to enclose the whole concept of CSR as depicted in the reports examined. As a final point this study confirms the idea of CSR as a socially constructed phenomenon. / Tillståndet för vårt klimat blir alltmer kritiskt. Energibranschen och andra industrier står för stor miljöpåverkan och allt fler röster höjs för att företagen ska ta sitt ansvar gentemot miljö och samhälle. Företag engagerar sig i corporate social responsibility (CSR), på svenska företags samhällsansvar, och talar gärna om sina ansvarsfulla satsningar i årliga rapporter. Men vad säger de egentligen i rapporterna och vad är det för syn på CSR de förmedlar?  Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som förekommer i svenska energibolags CSR-rapporter, och hur dessa diskurser fungerar. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valdes en diskursanalys utvecklad från Laclau och Mouffes diskursteori som undersökningsmetod.  Resultatet visade att CSR-rapporter i den svenska energibranschen innehåller tre övergripande diskurser: en ansvarsdiskurs, en ekonomisk diskurs och en utvecklingsdiskurs. De övergripande diskurserna var inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterade varandra för att tillsammans omfatta hela CSR-begreppet som det förmedlades i de undersökta rapporterna. Studien bekräftar slutligen idén om CSR som ett social konstruerat fenomen.

Bakgrund: Företag världen över har börjat fokusera mer på ansvarstagande och att arbeta för ett mer hållbart samhälle samtidigt som de inser att det kan skapa lönsamhet. Ansvaret som implementeras i företagsverksamheten kallas för Corporate Social Responsibility och har blivit ett sätt att skapa innovation, värde och konkurrensmedel. Det är inte längre frågan om företag ska arbeta med CSR utan hur.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetares samt kunders image av företaget Holtab AB har påverkats av det genomförda CSR projektet. Vi vill även undersöka hur företagets profilering av CSR projekt kan förbättras.  Metod: Uppsatsen är en fallstudie av företaget Holtab AB. Vi har utgått från den kvalitativa metoden då vår empiri består av 15 intervjuer från 23 respondenters uttalanden samt information från CSR utbildning vilket har skapat förutsättningar för en tolkande analys. Slutsatser: Vi har kommit fram till att majoriteten av medarbetarnas image av Holtab inte har påverkats av det genomförda projektarbetet ”El i Jyamrung” samtidigt som några av kundernas image har påverkats av projektet. En bidragande orsak till varför samtliga medarbetares och kunders image inte har påverkats av företaget är på grund av en bristande intern- och extern kommunikation av projektet. / Companies worldwide have begun to focus more on Corporate Social Responsibility, which has become a way of creating innovation, value and a competitive advantage. It is no longer a question if your company should work with CSR, it is a question of how. The aim of this study is to create an understanding of how employees and customers image of the company Holtab AB has been affected through their CSR project “El i Jyamrung”. We also want to discuss how the profiling of CSR project can be improved. The study is based on a qualitative case study of the company Holtab AB where the creation of the empirical data is collected from 15 interviews based on 23 individuals’ statements and from a three-day course of Corporate Social responsibility. Our empirical data collection has created conditions for an interpretive analysis. We have come to an understanding that the majority of the employees’ image of the company has not been affected by the CSR project, “El I Jyamrung”, but where some of the customers’ image has been affected by it. A contributing factor for this is due to the lack of internal and external communication of the project itself.

Den ekonomiska globaliseringen och ökade världshandeln har lett till att multinationella företag till viss del fått ta sig an den roll som stater tidigare har haft och många företag har börjat använda sig av corporate social responsibility (CSR) som ett verktyg för detta. Frågan är om utvecklingen har gjort att andra aktörer, såsom fackföreningar, som tidigare varit en självklar aktör på den politiska arenan och en given del av den svenska företagssfären, nu kommit i skymundan. Det leder vidare till frågan om vad fackföreningar i så fall har för roll idag. Det föreligger ett gap i forskningen vad gäller fackföreningarnas roll i CSR-diskursen samt levnadslöner i utvecklingsvärlden, som kan ses som en del av CSR-konceptet. Ambitionen är att denna kvalitativa flerfallsstudie ska kunna bidra till den kunskapsbrist som tycks finnas gällande svenska fackföreningar och deras syn och roll vad gäller CSR och specifikt levnadslöner. Resultatet av studien visar att svenska fackföreningar överlag är skeptiska till CSR och att ett införande av levnadslöner är komplext. Vidare visar resultatet att det som står i vägen för levnadslöner är en svag stat och en ovilja bland företag och länder att införa konceptet. Studien avslutas med en diskussion om fackförbundens framtida roll som intressent till företagen samt vilka implikationer som föreligger i ett potentiellt införande av levnadslöner. / Economic globalization and increased world trade have resulted in multinational corporations (MNCs) having to take on the role that states previously possessed and as a response many companies have started to use Corporate Social Responsibility (CSR) as a means to manage the task. The question is whether this development has put other players in the global arena aside, such as labor unions, which historically have been a given stakeholder group in the political arena as well as in the field of Swedish business. This further leads to the question of what the role of labor unions is today. There is a gap in the research regarding the role of labor unions in the CSR-discourse as well as living wages in the developing world, which can be seen as a part of the CSR-concept. Based on a qualitative study of how Swedish unions perceive CSR and in particular living wages, we aim to fill this gap. The result of the study shows that unions are skeptical towards CSR and that an implementation of living wages is complex. In addition, part of the obstacles that stands in the way of an implementation of living wages is a weak state and an unwillingness among corporations and countries to adopt the concept. The study concludes with a discussion about the future role of labor unions as a stakeholder of corporations as well as the implications that exist in a potential adoption of living wages.

Abstract - A business to change the world - An analysis of norms Textbooks for International Economics, in Upper-secondary Schools, Sweden 1994-2008   In this paper textbooks, for International Economics in Upper Secondary Schools in Sweden1994-2008, are analyzed with regard to norms related to taking moral responsibility for environment and society. A method for making discourse analysis, previously illustrated by Östman (2008), is used to deconstruct the knowledge content regarding norms about taking responsibility in relation to different social roles.   The first question is: what different norms about taking responsibility can be found, in relation to different social roles? Different social roles that can be found in the studied material are: business-people, consumers, politicians/civil servants and citizens. Norms of taking responsibility in relation to the environment and society are studied in this paper in relation to these different roles.   The second question is whether a discursive change in the material can be found. One case of discursive change can be found which is related to the role of a business. This discursive change implies that the scope of taking responsibility is slightly moved towards a norm that opens for a possibility of taking moral responsibility.   Thirdly, the different norms are discussed in relation to different functions of education (Biesta 2008 & Säfström 2005) and Education for Sustainable Development (ESD). An argument is that a subjectifying function of education is vital for en education that wants to make change, which is assumed as a central component of ESD.   One argument, as a result of this study, is that a “window of opportunity” can be found when using this method of discourse analysis to discover the scope of different norms for different roles to take responsibility for environment and society.

Bakgrund: Förutsättningar för företag förändras ständigt. Samtidigt har kunder och anställda fått nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka värderingar som företaget arbetar efter. Företagen förväntas i allt högre grad ta ett aktivt samhällsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat på några ekonomiska resultat. Samhällsansvaret bör därför ses ur ett långsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affärsidé. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att företag ska kunna överföra långsiktigt samhällsansvar till sin affärsidé? Syfte: Att analysera och utvärdera sambandet mellan interna strategier och överensstämmelsen mellan ledning och anställda med avseende på samhällsansvar. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning utifrån en deduktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes vid val av företag samt informanter. Teorier: Relevanta teoriområden i uppsatsen är Corporate Social Responsilibity, Affärsidé, Kunskapsutveckling, Kommunikation, Värdeskapande och Involvering. Empiri: Empirin består av primärdata som samlats in genom djupintervjuer med fallföretagen. Resultat och Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns brister i IKEA:s interna strategier och som följd även en icke överensstämmande bild av samhällsansvaret hos ledning och anställda. I fallet med Nudie fanns det välutformade interna strategier och även en stark överensstämmelse. Strategierna som låg till grund för en stark överensstämmelse är kunskapsutveckling, dubbelriktad kommunikation, höginvolverade medarbetare och att företaget arbetar processtyrt för att fånga upp förändringar i omvärlden. / Background: Conditions for companies are constantly changing. At the same time customers and employees have taken on new significant roles in how companies are designed and what values they strive towards. Companies are expected to assume an active social responsibility, but thus far investments have been too short-term and have not delivered results in economic terms. For this reason social responsibility should be seen through a long-term perspective and be firmly established in the business idea. Problem: Which factors are important for companies to be able to incorporate a long-term social responsibility into their business idea? Purpose: To analyze and evaluate the connection between internal strategies and the consensus between management and employees regarding social responsibility. Method: The thesis is based on a qualitative survey and a deductive approach. A strategic selection was made in the choice of companies and informants. Theories: Relevant theories in this paper are Corporate Social Responsibility, Business Idea, Development of Knowledge, Communication, Value Adding and Involvement. Empiric: The empirics consist of primary data collected through depth interviews with the selected companies. Result and Conclusion: Our conclusion is that IKEA's internal strategies are flawed, and consequentially there is a lack of consensus between management and employees. With Nudie there were well-formulated internal strategies and also a high degree of consensus. The strategies that lay the foundation for consensus are development of knowledge, two-way communication, highly involved employees and the company's use of process control to monitor changes in the surrounding world.

Frågeställningar: Vad bör en CSR-strategi innehålla för en resebyrå? Underfråga: Hur bör en resebyrå kommunicera sin CSR-strategi till sina leverantörer? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka aspekter och komponenter som bör ligga till grund för en resebyrås CSR-strategi. Målet är att dessa grunder ska mynna ut i rekommendationer för resebyråer för hur de ska formulera sin CSR-strategi. Syftet är även att undersöka och analysera hur resebyrån, som mellanhand, på bästa sätt ska kommunicera denna strategi till sina leverantörer. Vi ämnar hjälpa och guida resebyråer med att kommunicera dessa rekommendationer till sina leverantörer för att på så sätt göra resebranschen till en industri som på ett mer ansvarsfullt sätt tar hänsyn till ovan nämnda aspekter och komponenter. Metod: Denna kvalitativa uppsats har utförts med en induktiv ansats. Studien har byggts på data insamlad från semistrukturerade telefonintervjuer, sekundärkällor från relevanta organisationer samt litteraturstudier från framstående författare i ämnena CSR och CSR-kommunikation. Resultat: Studien har visat att CSR bör delas in i aspekter och komponenter som senare mynnar ut i aktiviteter för företag inom resebranschen att vidta. Dessa bör sedan kommuniceras till leverantörer med hjälp av kommunikation i form av dialoger, avtal och uppföljning. / Research questions: What should be included in a CSR-strategy for a travel agency? Sub question: How should a travel agency communicate this CSR-strategy to its suppliers? Purpose: This study aims to analyze what aspects and components that should be included in a travel agency’s CSR-strategy. The goal with the study is to create recommendations for travel agencies so that they can formulate their CSR-strategy. The aim is also to examine and analyze how the travel agency, as an intermediator, in best possible way can communicate this strategy to its suppliers to make the tourism industry more responsible. The study also aims to help and guide companies in the tourism industry to communicate their CSR-strategy. Methods: This qualitative research is inductive. The study has been built on data from semi-structured phone interviews, secondary data from relevant organizations and literature studies from well-known authors in the subjects of CSR and CSRcommunication. Results: The study has shown that CSR should be divided in to aspects and components, which in turn will lead to activities for companies in the tourism industry to take part of. These aspects, components and activities should then be communicated by agreements, dialogues and follow-ups.

Die vorliegende Untersuchung behandelt die Fragestellung, welche grundlegenden Konzepte die Wahrnehmung von gesellschaftlicher Verantwortungsübernahme von Unternehmen (Corporate Social Responsibility) und deren Kommunikation beeinflussen. Am Beispiel der Energiebranche sowie einem qualitativen Forschungsansatz folgend, wurden mittels Experteninterviews, Inhalts- und Frameanalysen und Leitfadeninterviews die drei Konzepte ‚CSR als Freiwilligkeit’, ‚CSR als Verpflichtung’ und ‚CSR als Zweckorientierung’ identifiziert und deren Beziehungen untereinander herausgearbeitet. Durch die entsprechenden Zuschreibungen der drei Konzepte entstehen sowohl positive als auch negative Beziehungspfade, wobei erstere die ethische (Selbst-)Verpflichtung und die sinnstiftende Zweckorientierung hervorheben, während letztere den öffentlichen Druck auf Unternehmen und eine wahrgenommene Instrumentalisierung kommunikativer Maßnahmen thematisieren. Das daraus resultierende Wahrnehmungsmodell erklärt die Widersprüchlichkeiten und Gemeinsamkeiten der Konzepte und stellt einen Erklärungsansatz für die grundlegende Skepsis gegenüber CSR-Aktivitäten und insbesondere den entsprechenden Kommunikationskampagnen vor. / The presented analysis deals with the perception of strategic CSR-activities and CSR-communication campaigns. Using a qualitative approach and exploring the field of the energy sector in Germany, data was gathered from expert interviews (communication officers & CSR-experts), content and frame analysis (media resonance, blogosphere, online chats, website analysis) and guided interviews. Conclusively, three concepts were identified: CSR as a voluntary act (perceived self-commitment based on corporate ethics), CSR as an obligation (engagement based on public pressure) and CSR as an instrument (sense-making engagement, instrumentalization for reputational goals). The compiled model illustrates linkages and relationships between these concepts and offers an explanatory approach for the fundamental skepticism towards strategic CSR-activities and related communication campaigns.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera: Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln. Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image. Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet. I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats: Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility? Vi har valt att göra en kvalitativ studie då vi ville analysera vad företagare, experter och konsumenter inom e-handeln har för erfarenheter och åsikter kring arbetet med CSR. Studien har präglats av en abduktiv ansats där vi har haft ett växelspel mellan teori och empiri. Primärdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail. Vidare har vi även genomfört två fokusgrupper. Genom vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att det engagemang som finns för CSR inom e-handeln varierar beroende på den bransch företagen befinner sig i. E- handelsföretagen tar ett större socialt ansvar, än ett miljömässigt, då de bidrar till olika sociala projekt i samhället som gynnar företagens intressen och därmed bidrar till goodwill och positiv PR. Problem inom e-handeln, som vi kan notera, är främst de returpolicys som finns i Sverige, missförstånd mellan konsumenter och företagen gällande certifieringar samt brist i e-handelsföretagens CSR-kommunikation mot konsumenterna. Vidare skulle positionering genom CSR kunna stärka företagets varumärkesimage och därmed fungera som ett konkurrensmedel, dock måste företagen uppnå en viss trovärdighet för att möjliggöra detta. / The purpose of this study is to provide a deeper understanding regarding the work of Corporate Social Responsibility (CSR) within e-commerce by analyzing: The commitment towards CSR and the responsibility companies take within e-commerce. How communication of CSR is used by companies to positioning themselves and strengthen their image. What consumers think of CSR within e-commerce and what effects it has on the companies. In addition to the purpose, we have formed the following research question: What characterizes the e-commerce companies work with Corporate Social Responsibility? This study is based on a qualitative research methodology since we wanted to analyze how businessmen, experts and consumers within e-commerce experience and think about CSR. The study has been characterized by an abductive approach where we had an interplay between theory and empirical data. The primary data were collected through four personal, semi-structured interviews and one structured interview by email. Furthermore, we have also conducted two focus groups. Throughout our research process, we have been able to distinguish that the commitment towards CSR within e-commerce varies depending on the industry. E-commerce companies are taking a greater social responsibility than an environmental, as they contribute to various social projects in the community that favor corporate interests and hence contributes to the goodwill and positive PR. Problems in e-commerce, as we note, is mainly the return policies in Sweden, misunderstandings between consumers and companies concerning certifications, and a absence of CSR-communication from e- commerce companies towards consumers. Furthermore, the positioning through CSR can be used to strengthen the company's brand image and thereby act as a competitive advantage. However, companies must achieve a certain credibility to make this possible.