Syfte: Företag har idag en skyldighet att verka för ett hållbart samhälle utifrån enskilda organisatoriska förutsättningar. Utifrån det har vi studerat hur små och medelstora företag i Gävleborg arbetar med socialt ansvarstagande utifrån förutsättningar de har. Studien är genomförd i syfte att utöka den befintliga forskningen för vad små och medelstora företag kan bidra med till socialt ansvarstagande.         Syftet med studien är att skapa förståelse för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ett internt och externt organisatoriskt perspektiv.  Metod: Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. För att samla in data har vi utfört semi-strukturerade intervjuer som sedan bearbetades i analysverktyget Nvivo. Empirimaterialet presenteras i ett enskilt kapitel. Analys & slutsats: Analysen i studien tyder på att arbetet med socialt ansvarstagande är viktigt oavsett vilken storlek, bransch eller ekonomisk möjlighet företaget har. Skillnader i resultatet uppstod mellan det interna och externa sociala ansvarstagandet då det externa upplevdes som svårare av intervjupersonerna.  Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att studien bör ligga till grund för forskning i större omfattning, förslagsvis med fler små och medelstora företag. Vidare forskning kan även genomföras med fler intervjupersoner samt i andra positioner än intervjupersonerna som deltagit denna studie vilket vi tror kan bidra till andra insikter. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget utgör ett kvalitativt perspektiv i syfte att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande. Det praktiska bidraget är en översikt på hur små och medelstora företag kan arbeta med socialt ansvarstagande utifrån organisatoriska förutsättningar. / Aim: Today companies are required to work for a sustainable society based on individual organizational conditions. Based on that, we have studied how small and medium-sized enterprises in Gavleborg are working with social responsibility on the basis of the conditions they possess. The study was conducted in order to expand the existing research for what small and medium-sized enterprises can contribute to social responsibility. The purpose of the study is to create an understanding of how small and mediumsized companies work with social responsibility from an internal and external organizational perspective. Method: We have used a qualitative research method. To collect data, we conducted semi-structured interviews and then processed them in the analysis tool Nvivo. The empirical material is presented in a private chapter. Analysis & Conclusions: The analysis of the study suggest that the work of social responsibility is important regardless of the size, industry and economic possibilities the company possesses. Differences in the results arose between the internal and external social responsibility as the external was perceived as more difficult in the interviews. Suggestions for future research: We suggest that the study should be the basis for research on a larger scale, preferably with more small and medium-sized enterprises. Further research may be conducted with more respondents and in other positions than those who were interviewed in this study, which we believe can contribute to other insights. Contribution of the thesis: The theoretical contribution represents a qualitative perspective to increase the understanding of how small and medium-sized companies work with social responsibility. The practical contribution is an overview of how small and medium-sized enterprises can work with social responsibility on the basis of organizational conditions.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något sammanband mellan hållbarhetsarbete och lönsamheten hos de företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm.    Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvantitativ metod använts. En tvärsnittsdesign har varit grunden för de statistiska undersökningarna. Den empiriska data som har samlats in är av sekundär art där hållbarhetsarbetet har operationaliserats med hjälp av Folksam index för året 2013. Måtten på företagens lönsamhet består av nyckeltalen avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och vinstmarginal. Dessa mått är inhämtade från företagens årsredovisningar från räkenskapsåret 2015. Vidare har den insamlade data analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och linjära regressioner. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar hur ett positivt samband finns mellan samtliga nyckeltal som berör den finansiella lönsamheten i företagen och dess redovisade hållbarhetsdata. Avkastningen på eget kapital har ett svagt positivt samband med en signifikansnivå på 0,05. Avkastning på sysselsatt kapital har ett svagt positivt samband där signifikansnivån 0,1 analyserades. Vinstmarginalen har det starkaste sambandet med en förklaringsgrad på 52,1 procent och en signifikansnivå på 0,01. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en studie under en längre period, men även att jämföra hållbarhetsarbete inom Europa. Den nya lagen som träder i kraft under 2017 är även en intressant ståndpunkt. Detta för att se hur det kan påverka sambandet mellan hållbarhetsarbete och lönsamhet.   Uppsatsens bidrag: Denna studies praktiska bidrag visar hur sambandet mellan noterade företag hållbarhetsarbete och lönsamhet ser ut. År 2013 var de ungefär 226 företag som redovisade sitt hållbarhetsarbete vilket även utformar studiens population. Det teoretiska bidraget i denna studie är att se vilket samband hållbarhetsarbete och lönsamhet verkligen har och studien berör tre olika mått på företagens finansiella prestation. Samt om det förekom ett positivt, negativt eller neutralt samband mellan den beroende och oberoende variabeln. / Aim: The aim of this study is to investigate whether there is a relationship between sustainability performance and profitability of the companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Method: In order to achieve the aim of the study a quantitative method used. A cross-sectional design has been the basis of the analyses. The empirical data that have been collected from the secondary nature in which sustainability work has been operationalized with the help of Folksam Index for the year 2013. The dimensions of financial performance consist the keywords, return on equity, return on capital employed and profit margin. These measurements are obtained from annual reports from the year of 2015. Furthermore, the collected data were analyzed using descriptive statistics, Pearson correlation test and linear regressions. Results & Conclusions: Our results demonstrate how a positive correlation exists between all the key figures relating to the financial profitability of businesses and its reported sustainability data. Return on equity has a weak positive correlation with a significance level of 0.05. After the analyze return on capital employed has a weak positive correlation with significance level of 0.1. The profit margin has the strongest relationship with an explanation rate of 52.1 percent and a significant correlation at a significance level of 0.01. Suggestions for future research: A proposal for further research is to make a study for a longer period, but also to compare the different European countries CSR. The new law that takes effect in 2017 is also an interesting position to see how it affects the relationship between CSR and corporate profitability during a specific timeline. Contribution of the thesis: This study practical contribution shows how the relationship between listed companies' sustainability performance and profitability looks. In 2013 it was approximately 226 companies that reported its sustainability work and these companies are the population in this study. The theoretical contribution of this study was to see what connection work on sustainability and profitability, indeed, and the study involves three different measures of corporate financial performances. If there was a positive, negative or neutral relationship between the dependent and independent variable.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elbolag förhåller sig till arbetet mellan CSR och företagets finansiella mål. Dessa två mål tenderar att dra åt olika håll och det har av denna anledning varit av intresse att undersöka. Det sker även en jämförelse mellan börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Studiens huvudsakliga undersökningsmetod har bestått av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpades en kvantitativ metod i form av datainsamling från publicerade rapporter för bland annat framtagandet av nyckeltalet DuPont. Den teoretiska referensramen består av forskning med utgångspunkt i CSR och finansiell lönsamhet, bland annat Carrolls pyramid och intressentteorin. Empiriinsamlingen resulterade i att CSR är ett sätt för företag att uppnå lönsamhet. CSR blir såvida ett medel för företag att uppnå sina finansiella mål. Börsnoterade bolag tenderar att visa ett mer kortsiktigt förhållningssätt än icke börsnoterade bolag. Till sist resulterade empiriinsamlingen i att det inte upplevs vara någon motsträvighet mellan dessa två mål. / The purpose of this study has been to investigate how electricity companies relate to the work between CSR and the company's financial goals. These two goals tend to move in different directions and for this reason it has been of interest to investigate. There has also been made a comparison between listed and non-listed companies. The main research method of the study has consisted of a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Subsequently, a quantitative method was applied in the form of data gathering from published reports for, among other things, the production of the keyratio DuPont. The theoretical frame of reference consists of research based on CSR and financial profitability, including Carroll's pyramid and stakeholder theory. The empirical gathering resulted in CSR being a way for companies to achieve profitability. CSR becomes a way for companies to achieve their financial goals. Listed companies tend to show a more short-term approach than non-listed companies. Finally, the empirical gathering resulted in the fact that there is no contradiction between these two goals.

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används. / One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

Syfte: Utifrån idégrunderna från CSR är syftet att utveckla en samlad modell om de mest utmärkande utmaningarna med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor, med fokus på implementering, granskning och kommunikation. Metod: Studien baseras på vetenskapsteori från hermeneutiken och socialkonstruktivismen. Forskningslitteratur har analyserats och olika aspekter har brutits ut till en teoretisk referensram. Studien utfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer är ett specifikt metodval. Det empiriska materialet har genomgått en urvals- och insamlingsprocess. Vidare har materialet bearbetats och tematiserats i samspel med teorin. En abduktiv och iterativ process påverkade forskningsprocessen genom en växelverkan mellan teori och empiri. För att säkerställa studiens kvalité präglades utförandet av kvalitetskriterier. Metoden resulterade i en strukturering och kategorisering av utmaningar i företags styrning. Resultat & slutsats: Studiens resultat ges i en strukturerad och kategoriserad samlad modell över utmaningar. Detta genom en förankrad empirisk begreppsram som sammanställts med teoretiskt ramverk om utmaningar med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor. Examensarbetets bidrag: Ett teoretiskt bidrag ges genom konceptualisering och en samlad teoretisk modell. Större kännedom om olika utmaningar presenteras för att underlätta hantering eller föreslå åtgärder för företag att styra hållbart. Detta görs genom nya strukturerade kategorier och en förankrad begreppsram från empirin. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat föreslås att fortsatt forskning utvecklar modeller med samma utgångspunkter och grunder. Förhoppningsvis kan det uppnås genom förbättrad strukturering av implementering, granskning och kommunikation med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor, samt genom nya eller befintliga utmaningar. / Aim: Based on concepts from CSR, the purpose is to develop a comprehensive model of the most distinctive challenges of ecological responsibility in supply chains, with a focus on implementation, auditing and communication. Method: The study is based on hermeneutic theory and social constructivism. The analysis of the scientific research has resulted in a theoretical frame of reference, where different key aspects are pointed out. The chosen method was a qualitative approach with semi-structured interviews. The empiric data has undergone an adaptation process and been systematized in relation to the theory. An abductive and iterative process influenced the research and working process through an interaction between the theory and the empirical data. To ensure the quality throughout the study, quality criteria were used. The method gave a structuring and categorization of challenges for corporate governance. Result & conclusions: The study's results are given in a model of challenges, through an established conceptual framework from empirical data. The theoretical framework presented challenges with ecological responsibility in supply chains. Contribution of the thesis: The study contributes theoretically with a conceptualization and a combined theoretical model. A greater knowledge of challenges is given to facilitate methods for sustainable management through new structured categories and conceptual framework from empirical data. Suggestions for future research: The study suggests that future research focus on developing models with the same starting points and bases. Through an improved structuring of implementation, auditing and communication with ecological responsibility in supply chains, and through new or existing challenges, this can hopefully be achieved.

Submitted by Sandra Pereira (srpereira@ufrrj.br) on 2016-10-13T14:26:16Z No. of bitstreams: 1 2016 - Leonardo Moreira Ferreira.pdf: 7415679 bytes, checksum: 7acdf7c6bcde56b07eea3021f9a9adb5 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-10-13T14:26:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016 - Leonardo Moreira Ferreira.pdf: 7415679 bytes, checksum: 7acdf7c6bcde56b07eea3021f9a9adb5 (MD5) Previous issue date: 2015-12-16 / From the second half of the twentieth century grew studies on the finiteness of natural resources, as well as social events with the intention of minimizing the impact of economic growth on the environment and living conditions of the population. In this context, Banco do Brasil signed an agreement with the Brazilian Federal Government to establish its Agenda 21 and become a catalyst 7 of Agenda 21 business in the country. From this commitment, came the Environmental Development Strategy, set in its Social Responsibility policy. This descriptive research, based on the qualitative paradigm, aimed to analyze the discourse of Banco do Brasil, in order to identify the discourse orders arising from its Business Strategy for Sustainable Regional Development, represented by the Business Plan located in State of Rio de Janeiro. For analysis of the survey data, the approach Analysis Critical Discourse was used. This approach takes advantage of Textual, Discursive Practice and Social Practice dimensions. To achieve the objectives were analyzed the materials used by the company in the courses and training, presential and self instructional, given to the employees for its Corporate University and that are directly related to the theme Sustainable Regional Development. In order to base the thought of the researcher in the sense of the range of research objectives, it was made a literature review of the Thematic Social Responsibility and Sustainable Regional Development, and the evolution of its concepts, beyond the theme Discourse Analysis, considering the priority approach proposed by Norman Fairclough, known as Critical Discourse Analysis. Through the analysis of the collected data, it was possible to identify seventeen discursive objects. These discursive objects were later grouped by thematic approach in three categories - discursive formations. From the identification of discursive objects and discursive formations arising from them through a detailed analysis of the interdiscursividades - convergence, divergence and silence inserted in the analyzed context, the identification of four discursive orders was possible. Finally, as no research, especially those developed under the qualitative paradigm, is free of assumptions and limitations of the researcher, this study does not close the question in relation to the topics covered. Considering the importance of the subject, it is suggested that it make further deepening of scientific thought on the issues, and verification of the effects of this discourse from institutional courses on the staff and partners of that business strategy. / A partir da segunda metade do s?culo XX cresceram os estudos sobre a finitude dos recursos naturais, assim como as manifesta??es sociais, com a inten??o de minimizar os impactos do crescimento econ?mico sobre o meio ambiente e as condi??es de vida da popula??o mundial. Nesse contexto, o Banco do Brasil firmou compromisso com Governo Federal Brasileiro de estabelecer sua Agenda 21 e se tornar um catalisador das Agendas 21 empresariais no pa?s. Desse compromisso surgiu a Estrat?gia de Desenvolvimento Socioambiental, inserida em sua pol?tica de Responsabilidade Socioambiental. O presente estudo, de car?ter descritivo, fundamentado no paradigma qualitativo, teve como objetivo analisar o discurso do Banco do Brasil, com o intuito de identificar as ordens de discurso decorrentes de sua Estrat?gia Negocial em Desenvolvimento Regional Sustent?vel, representada pelos Planos de Neg?cios localizados no Estado do Rio de Janeiro. Para an?lise dos dados da pesquisa, foi utilizada a abordagem de An?lise Cr?tica de Discurso. Essa abordagem se vale das dimens?es Textual, Pr?tica Discursiva e Pr?tica Social do discurso. Para o atingimento dos objetivos foram analisados os materiais utilizados pela empresa nos cursos e treinamentos presenciais e auto instrucionais, ministrados aos funcion?rios por sua Universidade Corporativa e que t?m rela??o direta com o tema Desenvolvimento Regional Sustent?vel. Com o intuito de embasar o pensamento do pesquisador, no sentido do alcance dos objetivos da pesquisa, foi feita uma revis?o bibliogr?fica das tem?ticas Responsabilidade Socioambiental e Desenvolvimento Regional Sustent?vel, e a evolu??o de seus conceitos, al?m do tema An?lise de Discurso, contemplando prioritariamente a abordagem proposta por Norman Fairclough, conhecida como An?lise Cr?tica do Discurso. Atrav?s das an?lises dos dados coletados, p?de-se identificar dezessete objetos discursivos. Esses objetos discursivos foram posteriormente agrupados pela aproxima??o tem?tica, em tr?s categorias - forma??es discursivas. A partir da identifica??o dos objetos discursivos e das forma??es discursivas decorrentes deles, atrav?s de uma detida an?lise das interdiscursividades - converg?ncias, diverg?ncias e sil?ncios inseridos no 6 contexto analisado, foi poss?vel a identifica??o de quatro ordens discursivas. Por fim, como nenhuma pesquisa, sobretudo as desenvolvidas sob o paradigma qualitativo, est? livre de pressupostos e limita??es do pesquisador, o presente estudo n?o fecha a quest?o com rela??o aos temas abordados. Considerando a relev?ncia do assunto, sugere-se que se fa?a um maior aprofundamento do pensamento cient?fico sobre as tem?ticas e da verifica??o dos efeitos desse discurso proveniente dos cursos institucionais sobre os funcion?rios e parceiros da referida estrat?gia negocial.

Background: In a world that is constantly changing, where demands for working in a sustainable way regarding the environment and society are increasing, companies have no choice but to take these aspects into account. Companies can take responsibility through the three dimensions of sustainability: the economic, social and environmental dimensions, which is also referred to as Corporate Social Responsibility. Sustainability is therefore an inevitable topic of discussion. To cope with the challenges that is facing the world, UN member states agreed on Agenda 2030 on 25-27 of September 2015. This agenda includes 17 global goals for sustainable development. The implementation of this agenda in companies is, according to us, a relevant issue for companies as we claim that the business sector has a central role in the implementation of the agenda. In this study, we therefore want to describe and understand how companies in Sweden implement the Sustainable Development Goals.  Aim: The purpose of this study is to describe and understand how Swedish companies implement the Sustainable Development Goals in Agenda 2030.  Methodology: This is a qualitative case study using a hermeneutics perspective of interpretation. The empirical data consist of six semi-structured interviews with sustainability managers of each company. The study revolves around the empirical data and is therefore to be considered to have an iterative approach.  Conclusion: The study has shown that the sustainability work of all the companies in this study is characterized by the three sustainability dimensions. Furthermore, the companies have selected the goals that are in line with their current sustainability work and hence no significant implementation process has been experienced by the respondents representing the companies. However, the result shows that the sustainable development goals have served as a direction indicator and that a common language has been created regarding to the sustainability work. / Bakgrund: I en värld som ständigt förändras där krav på att arbeta på ett hållbart sätt gällande miljö, människa och samhälle konstant ökar har företag inget annat val än att ta hänsyn till dessa aspekter. Företag kan ta ansvar genom de tre hållbarhetsdimensionerna: det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret, vilket även benämns som Corporate Social Responsibility. Hållbarhet är idag en aktuell och relevant fråga och för att ta itu med de utmaningar som världen står inför, enades FN:s medlemsstater den 25–27 september 2015 om Agenda 2030. Denna agenda innefattar 17 globala mål för hållbar utveckling. Implementeringen av denna Agendan i företag är, enligt oss, en samhällsaktuell fråga för företag då vi anser att näringslivet har en central roll i genomförandet av Agenda 2030. I denna studie vill vi därför beskriva och förstå hur företag i Sverige implementerar de globala målen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur svenska företag implementerar de globala målen i Agenda 2030. Metod: Studien har haft en kvalitativ karaktär och ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare har studien genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med hållbarhetsansvariga på sex företag. Studien har en iterativ ansats. Slutsats: Studien har påvisat att samtliga fallföretags hållbarhetsarbete karaktäriseras av de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vidare har företagen valt ut de mål som stämmer överens med deras nuvarande hållbarhetsarbete och därav har ingen betydande implementeringsprocess upplevts av samtliga respondenter på företagen. Däremot visar resultatet att de globala målen har fungerat som en riktningsvisare samt att det har skapats ett gemensamt språk vad gäller hållbarhetsarbete.

Som en följd av flyktingvågen 2015 inleddes en satsning som syftade till att underlätta integrationsprocessen samtidigt som det skulle effektivisera matchningen mellan kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ett av de projekt som initierades inriktades på att förmedla praktikplatser till nyanlända akademiker med kompetens inom vissa bristområden.   Studien har inriktats på arbetsgivarmotiv för att delta i praktikaktiviteter för nyanlända akademiker samt resultatet av dessa. Syftet har varit att konceptualisera arbetsgivarmotiv till och resultat av arbetspraktiken. Undersökningen har genomförts med en metodkombination av sekundärdata från arbetsgivarundersökningar samt egen insamlad empiri från intervjuer med arbetsgivarrepresentanter. Resultat presenteras under flera steg där motiven förklaras utifrån en teoretiserad motivmodell för att sedan användas för att tolka arbetsgivarmotiv ur både ett retoriskt och ett mer erfarenhetsbaserat perspektiv. Motivens relation till det ursprungliga arbetsmarknadspolitiska syftet har undersökts och slutligen har ett önskvärt resultat av arbetspraktiken identifierats och förklarats. / As a result of the refugee wave of 2015 an effort was initiated to facilitate the integration process and at the same time improve the matching efficiency of competence and demand at the labour market. One of the initiated projects focused on mediating internships for newcomer academics with competence from certain shortage areas. The study focused on employer motives for participating in internship activities targeting newcomer academics and their outcomes. The purpose was to conceptualize employer motives for and outcomes of internships. The study was carried out with a combination of methods of secondary data from employer polls and own collected empirics from interviews with employer representants. The result was presented in multiple steps where the motives was explained from a theorized model of motives to be used for analysing employer motives from a rhetorical and more experience-based perspective. The motives relation with the initial labour market policy purpose was examined and finally a desirable outcome was identified and explained.

<p>Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.</p><p>In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used.</p><p>The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse.</p><p>Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?</p>

<p>Integration av hållbar utveckling i företags strategier har lett till att bolagens styrning idag ställs inför nya typer av problem och möjligheter. Den ökade miljömedvetenheten bland kund och konsument skapar nya möjligheter för företag att omprofilera sig eller att förstärka ett redan existerande hållbara arbetssätt. Viktiga begrepp inom ett företags hållbara utveckling är Corporate Social Responsibility (CSR), uppförandekoder och grön marknadsföring.</p><p>Studien behandlar hur ett marknadsledande företag, inom sitt segment, agerar i den hållbara utvecklingen mot sina huvudintressenter. I kartläggningen av hur ett marknadsledande företag miljöprofilerar sig har en analysmodell tagits fram med hjälp av befintlig accepterad teori. Modellens syfte är att skapa konsekvens och struktur då ett det marknadsledande företaget huvudsakliga miljöprojekt undersöks.</p><p>För att lösa det givna problemet har en kvalitativ forskningsmetod används. Tre stycken respondenter, anställda på SCA med anknytning till miljöarbete, har intervjuats i frågor berörande deras hållbara arbete.</p><p>Vad som tydligt framgår av studien är att det är viktigt att inte bara ha en nischad produkt, utan en nischad proaktiv miljöstrategi. Det viktiga är inte att ha ett grönt varumärke utan att varumärket laddas med en legitimitet i den direkta kommunikation som existerar mellan leverantör, kund och slutkonsument, som i denna studie är huvudintressenter för marknadsledaren. Kommunikationer mellan intressenterna sker med grön marknadsföring och en över tiden miljöanpassad uppförandekod.</p> / <p>The integration of sustainable development in corporate strategy has led to a radical change within the corporate governance system of today. Companies are facing a wide spectrum of new problems, but also opportunities.</p><p>Increasing environmental consciousness amongst customers and consumers has created possibilities for companies to reposition or reinforce an already sustainable way of work. Essential concepts for a thriving sustainable development are Corporate Social Responsibility (CSR), codes of conduct and Green Marketing.</p><p>This study brings forth the actions and reactions of a leading enterprise towards developing a sustainable future, for its primary stakeholders.</p><p>During the course of mapping how a market leader develops an environmental profile, an analytical model has been created with the help of already existing and accepted theoretical frameworks. The purpose of this model is to create structure and consistency throughout the mapping of the market leading company’s primary environmental endeavours.</p><p>To solve the problem at hand, a qualitative method of research has been applied. Three respondents active in various fields, all with environmental connections, at Svenska Cellulosa AB (SCA) have been interviewed in questions concerning their work towards sustainability within the company.</p><p>What stands out in the conclusions is the importance of creating a certain niche in which to launch a proactive environmental strategy. A truly green brand is not what matters the most. What does matter is the fact that it is loaded with certain legitimacy in the direct communication arising between supplier, client and customer, these three being the main stakeholders within the study of this market leader.</p><p>Communication towards stakeholders goes through a filter of green marketing but also an, over time, environmentally adapted code of conduct.</p>