Over the last decade, buying in-game content with real money has become a more common practice among players in order to unlock exclusive content in video games. Prior research has mainly focused on those functional digital items that provide an advantage to the buyer. This thesis aims to determine the underlying factors that influence video game players to purchase purely aesthetic virtual items.Prior studies on the field of video games, gaming business models and purchasing behaviour were reviewed and a theoretical framework focused on behavioural sciences, psychology and customer culture related theories was designed to interpret the results of a quantitative study. The popular FPS (First Person Shooter), Counter Strike Global Offensive was the selected game to carry out the study. A web-based questionnaire was distributed in various specialized online forums, providing a total of 1006 respondents. A linear regression was the selected method to test the formulated model. Results showed a strong influence of emotional and symbolic perceived values in the purchase intention of aesthetic virtual items, while gaming experience and enjoyment had a minor impact.

Counter-Strike has established itself as one of the most popular computer gaming phenomenon the last decade with a major online community and loyal fan base. Within the world of e-sports it has also become one of the most lucrative games to compete in. In order to keep up with the competition it has always been important to use the best hardware available for the task. This thesis is about these tools that gamers use to play - gaming gear - and how pro gamers train to increase their chances of winning. We investigate various factors that might be important in their choice of gaming gear when they play, and how they train to use these artifacts more efficiently to get maximum performance. We have interviewed eight pro gamers about their thoughts on gaming gear, and the results show that aim and the choice of mice are the most important ingredients to a successful round. / Counter-Strike har etablerat sig som ett av det mest populära datorspelsfenomenet det senaste decenniet med en stor onlinecommunity och lojal fanbase. Inom e-sportvärlden har det också blivit bland det mest lukrativa spelet att tävla i. För att kunna hålla jämna steg med konkurrensen har det som spelare alltid vart viktigt att använda bästa möjliga hårdvara. Denna uppsats handlar om dessa verktyg spelare använder – gaming gear – och hur pro gamers tränar för att öka deras vinstchanser. Vi undersöker faktorer som kan vara viktiga för deras val av gaming gear, och hur de tränar för att använda dessa artefakter bättre. Vi har intervjuat åtta pro gamers om deras tankar kring detta, och resultaten visar att aim och deras val av möss är det viktigaste för en lyckad runda.

Syftet med studien var att belysa den sociala interaktionen inom e-sport. Detta gjordes genom att granska lagbaserad e-sport utifrån Goffmans dramaturgiska interaktionsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer tillämpades då detta skapade förutsättningar för att få djupgående svar på syftet och de forskningsfrågor som formulerats för studien. Resultatet visar att e-sport är ett sätt för människor att uppvisa sina backstage beteenden vilket gör att e-sport fungerar som ett sätt för människor att lära känna varandra. Lagsammanhanget blir viktigt inom e-sport eftersom mötet med främmande människor över internet ofta kännetecknas av ett ovänligt klimat, i synnerhet för kvinnor. Avslutningsvis kan e-sport fungera som ett verktyg för människor att utveckla personliga egenskaper även utanför spelet, men det är upp till individen att själv skapa förutsättningar för detta.

Denna studie ämnar att ge svar på frågan hur stor påverkan har vapenljud på en spelares prestation i Counter Strike 2? För att få svar på denna fråga utfördes en undersökning bestående av två delar, ett praktiskt speltest och en kvalitativ intervju. Sex personer deltog i denna undersökning där de fick spela två matcher i spelet Counter Strike 2 (2023). Den ena matchen var i originalversionen av spelet och den andra matchen var i en artefakt av spelet där vapenljuden hade tagits bort. Deltagarna spelade totalt tio rundor varje match, fem på T-sidan (terroristerna) och fem på CT-sidan (anti-terrorister). Efter matcherna fick deltagarna svara på ett antal frågor med syfte att få en djupare inblick i hur deltagarna uppfattade sin egen prestation och hur avsaknaden av vapenljud påverkade deras spelande. Resultatet visade att deltagarna presterade ungefär 23% bättre med vapenljuden då deltagarna tyckte att fienderna var lättare att lokalisera.

Esport har under de senaste åren vuxit enormt snabbt och kommit att bli ett globalt fenomen. Samtidigt visar de framtida prognoserna att marknaden för esport kommer växa ytterligare, vilket har gjort det attraktivt för varumärken att sponsra lag, event och organisationer. Trots detta kommer det rapporter som menar på att sponsorer fortfarande är tveksamma till att investera inom esporten då det råder en osäkerhet kring hur effektivt det faktiskt är. Syftet med denna studie är att undersöka hur effektivt sponsorskap är inom esport. Studien har ämnat att undersöka detta från ett konsumentperspektiv i syfte att ge större verktyg till företagen för att hjälpa dem att göra medvetna val vid sponsring inom esport. Utifrån syftet har huvudfrågeställningen fastställts:  Är sponsring inom esport en effektiv marknadsföringsstrategi när sponsorer vill öka sitt varumärkeskapital? Metoden har utgått från en kvantitativ forskningsdesign där empirin består av fyra olika enkätundersökningar, två nollmätningar och två eftermätningar. Totalt ingick 442 respondenter varav 192 var svenska och 250 var internationella. Respondenterna var avgränsade till att endast inkludera esportkonsumenter som hade för avsikt att titta på och/eller tittade på Dreamhack Open Winter 2018, ett evenemang inom esport som hålls varje år i Jönköping, Sverige. Utifrån resultatet har studien tagit fram slutsatser som är kopplade till frågeställningarna som utformats. Eftermätningen visade att samtliga sponsorers varumärkeskapital ökade efter eventet, vilken visar på att esport kan vara en effektiv marknadsföringsstrategi för varumärken som vill öka sitt varumärkeskapital genom sponsring. Dock har det identifierats att olika varumärken, av olika storlekar sponsrar för olika syften. Fortsättningsvis visar studien att köpintentioner endast ökade för de sponsorer som hade en hög grad av upplevd kvalité samt lojalitet, det finns således ett samband mellan dem. Avslutningsvis visar studien att det fanns en skillnad mellan svenska och internationella esportkonsumenter i deras uppfattningar av sponsorer och att detta kan bero på att svenska respondenter håller starkare och mer gynnsamma associationer gentemot en svensk arrangör som Dreamhack. / Esports have grown rapidly over the last couple of years and have now become a global phenomenon. At the same time forecasts show that the market for esports will continue to grow, which in turn has made it attractive for brands to sponsor teams, events and organizations. Despite all of this there are concerns from several reports which suggest that there are still sponsors who are hesitant to invest in esports because there is an underlying uncertainty regarding how effective it really is. The purpose of the study is to examine how effective sponsorship within esports is. The study has intended to examine this from a consumer perspective for the purpose of providing more tools for companies to help them make conscious choices when sponsoring esports. Based on the purpose of the study, the main issue was established.  Are sponsorships within esports an effective marketing strategy when sponsors want to increase their brand equity? The method was based on a quantitative research design where the empirical data consists of four different surveys, two benchmark measurements and two measurements after the event. A total of 442 respondents participated in the study, 192 of them were Swedish and 250 of them were international. The respondents were limited to only include esports consumers who were either going to watch and/or watched Dreamhack Open Winter 2018, an event within esports that is held every year in Jönköping, Sweden. Based on the results, the study developed a set of empirical findings which were then connected to the issue that had been established. The measures after the event showed that the brand equity of all of the sponsors had increased. This indicates that esports can be an effective marketing strategy for brands that want to increase their brand equity through sponsorships. However, the results showed that brands of different sizes sponsor for different purposes. Further, the study found that purchase intentions only increased for the brands that had a high degree of perceived quality and loyalty, therefore it was concluded that there is a connection between them. In conclusion the study showed that there was a difference between Swedish and international esports consumers in their perception of sponsors. This could depend on the fact that Swedish respondents hold stronger and more favorable associations towards Swedish organizers such as Dreamhack.

Studien ämnade att undersöka om det fanns en skillnade avseende aggressivitet hos personer som spelade det våldsamma skjutspelet Counter Strike: Global Offensive och personer som spelade det icke-våldsamma fotbollspelet FIFA17. Självskattad aggressivitet mättes genom att använda Buss-Perry Aggression Questionnaire. Deltagarna rekryterades genom facebookgrupper dedikerade till vardera spel och fick besvara en enkät om spelvanor och aggressivitet. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad avseende ilska, där FIFA17-spelarna fick ett högre resultat. Det visades också att Counter Strike: Global Offensive-spelarna inte fick ett signifikant högre resultat än normpopulationen. Resultaten går emot mycket tidigare forskning som argumenterar för att upprepat spela våldsamma spel ger upphov till en ökad aggressivitet. Studien visar därmed att tidigare uppsatta teorier och modeller kanske inte är applicerbara på alla typer av spel, samt att det inte är våldet i ett spel som avgör huruvida spelarens aggressivitet förändras. / The study’s goal was to examine if there was a difference in aggression between subjects who played the violent shooter game Counter Strike: Global Offensive and subjects who played the nonviolent soccer game FIFA17. Self-reported aggression was measured with the Buss-Perry Aggression Questionnaire. The participants were recruited through Facebook groups dedicated to each game and answered a survey about gaming habits and aggression. The results showed that there was a significant difference in anger, where the FIFA17-players scored higher. It also showed that the Counter Strike: Global Offensive-players did not score higher than the norm values of the instrument. The results go against a lot of the earlier research, which has shown that repeatedly playing violent games leads to an increase in aggression. Through this, the study shows that the established theories and models might not be applicable to all types of games, and that it might not be the violence in a game that is the determining factor whether the player’s aggression is changed.

<p>This essay covers computer gaming as seen from a perspective of gender theory. The main purpose of the essay is to examine women’s relationship to computer games, and more specifically women’s attitudes to the games they play. The theoretical basis for this essay is sprung from a hermeneutic perspective. The empirical basis for analysis consists of two in depth interviews and game analysis of the two computer games Counter Strike and Final Fantasy XI. The theories and previous research we have taken in consideration discuss topics like computer usage, gender studies, identity, identification, cyborg theory, subculture, fanculture and narration. This essay has shown that the two computer games contain multiple gender related and theory relevant connotations. The aspects of the games the informants consider important in the identification process mainly consist of game related communion and the interaction with other players. Both informants have presented several views on what they find important in the process of identification and what they chose to discard. </p>

This essay covers computer gaming as seen from a perspective of gender theory. The main purpose of the essay is to examine women’s relationship to computer games, and more specifically women’s attitudes to the games they play. The theoretical basis for this essay is sprung from a hermeneutic perspective. The empirical basis for analysis consists of two in depth interviews and game analysis of the two computer games Counter Strike and Final Fantasy XI. The theories and previous research we have taken in consideration discuss topics like computer usage, gender studies, identity, identification, cyborg theory, subculture, fanculture and narration. This essay has shown that the two computer games contain multiple gender related and theory relevant connotations. The aspects of the games the informants consider important in the identification process mainly consist of game related communion and the interaction with other players. Both informants have presented several views on what they find important in the process of identification and what they chose to discard.

6 personer deltog i en undersökning där ljuddesignen i Counter Strike: Global Offensive (2012) modifierades för att undersöka om deltagarnas prestation förändrades på grund av detta. En fördjupning i informativ ljuddesign i digitala spel utförs i rapporten med syfte att ge modifieringen stöd, då de ljud som förändrades var de mest informativa ljuden i spelet. Undersökningens frågeställning är ”Hur påverkar förändrad ljuddesign spelarprestation i CS:GO?”. Deltagarna spelade 5 rundor mot datorstyrda bottar i en icke modifierad samt en modifierad version av spelet. Därefter svarade de på en enkät där svaren sedan diskuterades i individuella intervjuer. Resultatet av studien visade på att den förändrade ljuddesignen påverkade deltagarnas prestation men att det var den initiala reaktionen till det nya ljuden som hindrade dem från att prestera som vanligt. Testets utformning behöver likna en normaliserad spelsession av Counter Strike: Global Offensive (2012) för att korrekt mäta huruvida spelarprestationen påverkas av ljuddesignen. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet. </p>

Context. People in recent times are getting engaged more often in playing video games. Few play for enjoyment, few play for stress relaxation and so on. Generally, the degree of involvement of a player with the game is described as game immersion. People when immersed into playing a game doesn't realize that they are getting dissociated with the outside world and are losing track of time. Objectives. In this research, the main objective is to explore the relationship between the game immersion and game experience using the five factors of game immersion. In addition, the study also involves exploring different methods that can be used to measure game immersion. Methods. In this research, initially literature review has been conducted to explore the meaning of game immersion and also different methods that can be used to measure it and next user studies in the form an experiment was conducted to measure game immersion. After the experiment was conducted regression analysis was performed on the data obtained from the results to describe the relation between game immersion and game experience. Results. After the experiment participants were asked to answer the IEQ questionnaire and the answers obtained from the questionnaire are analyzed using regression analysis. An inverse linear regression was observed between game immersion and game experience. Conclusions. After analyzing the data, from the observed inverse linear regression, it is concluded that game immersion levels decrease with the increase in the game experience.