Den rådande Covid-19-pandemin har haft en stark negativ påverkan på efterfrågan världen över vilket kommit att påverka de svenska företagen i allra högsta grad. Efterfrågetappet som pandemin inneburit har lett till en stor ekonomisk oro för företagen och dess intressenter. Pandemin har dock visat sig påverka företag och branscher olika mycket vilket kan komma att avspegla sig i den frivilliga informationen som företagen lämnar i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att undersöka om olika mått på finansiell ställning kan påverka graden av upplysning om Covid-19. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskas 100 vd-ord som 25 slumpmässigt valda svenska börsnoterade företag inom fem olika branscher lämnat i sina kvartalsrapporter för 2020. Studiens empiriska material lyckas förklara en del av variationen i upplysning om Covid-19. / The current Covid-19-pandemic has had a strong negative impact on demand worldwide, which has affected Swedish companies to a high degree. The loss of demand caused by the pandemic has led to great financial concern for companies and their stakeholders. However, the pandemic has been shown to affect companies and industries to varying degrees, which may be reflected in the voluntary disclosures that companies provide in their financial reports. This study aims to investigate whether different measures of financial performance can affect the degree of disclosure about the Covid-19-pandemic. By using a quantitative content analysis for reviewing 100 CEO letters that 25 Swedish randomly selected listed companies from five different industries have submitted in their quarterly reports for 2020. The empirical result of the study succeeds to explain some of the variation in disclosures about Covid-19.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vars framfart klassades som en pandemi av WHO i mars 2020. Sjukdomen som följer på viruset, covid-19, har i Sverige klassats som samhällsfarlig sjukdom vilket inneburit att myndigheterna kunnat vidta extraordinära skyddsåtgärder. I april 2020 infördes i Sverige särskilda rekommendationer riktade till äldre som innebar en uppmuntran till frivillig karantän. Med vetskap från tidigare studier om att många uppgett att denna karantän resulterat i sämre psykiskt mående och stor oro frågar sig den här studien vilka faktorer som ligger till grund för denna oro. Studien använder sig av befintliga fritextsvar från en redan genomförd enkät. Genom att jämföra resultaten med en teori om psykologisk resiliens av John Reich framkommer att många av de äldre oroar sig på grund av bristande information, på grund av en känsla av förlorad kontroll och på grund av en stor saknad efter socialt umgänge. Vidare känner sig många hopslagna som en enda stor riskgrupp vilket gör att de har svårare att acceptera myndigheters beslut. Genom att segmentera den grupp som skall nås av risk- och kriskommunikation och genom att motivera myndigheternas beslut ökar man det psykologiska välbefinnandet i gruppen samtidigt som följsamheten troligen ökar. / At the end of 2019, a new coronavirus made its appearance and in March 2020 it was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). In Sweden, the disease following infection by the virus, COVID-19, has been classified as a danger to society which have allowed the authorities to apply extraordinary measures. In April 2020, the elderly was encouraged to stay in voluntary quarantine. Knowing from earlier studies that this quarantine has resulted in deteriorating psychological well-being and great anxiety, this paper seeks to understand what factors might be contributing to this anxiety. By studying existing text answers from previous studies and analysing them with regards to a theory of psychological resilience by John Reich, results indicate that increased anxiety stems from lack of information, loss of control and a great longing for social contact. Furthermore, many of the respondents feel wrongfully lumped together in a risk category which makes it harder for them to accept decisions made by the authorities. By segmenting the group that is target for risk and crisis communication, and by giving the grounds for decisions taken by the authorities, psychological well-being and compliance to recommendations would probably be increased.

The aim of this research project was to contribute to the knowledge about the teaching practices taking place during the COVID-19 pandemic, by investigating the use of information and communication technology (ICT) in online teaching by five EFL (English as a foreign language) teachers and their experiences of transforming from classroom teaching to online teaching during the pandemic. Furthermore, this study has also investigated how these teachers believe online teaching has affected their students’ English learning. The data was collected by using semi-structured interviews. The data were later analyzed by thematic analyses, and divided into themes, sub-themes and codes. It was concluded that teachers had both positive and negative experiences from teaching online. The fact that the education could be continued from home and that the teachers had improved their teaching practices was frequently expressed in positive opinions. However, the results from the study also revealed that the teachers had mostly negative experiences in terms of the actual process of teaching online, personal feelings, and the effects on students’ English learning. Issues such as technical difficulties, teaching online being time consuming and inhibited interactions are among the negative experiences regarding online teaching. In addition, suggestions have been made on how to improve distance education and how teaching online in the future requires teachers to be educated in how to implement effective ICT tools in their online teaching. / Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskap om den undervisning som har skett under COVID-19 pandemin, genom att undersöka användningen av IKT (informations och kommunikations teknik) i den onlineundervisning som bedrivits av fem EFL-lärare (English as a Foreign Language) och deras erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till onlineundervisning. Vidare har denna studie även undersökt hur dessa lärare tror att onlineundervisningen har påverkat elevernas lärande i ämnet engelska. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas svar analyserades senare med hjälp av tematiska analyser och delades in i teman, undertema och koder. Resultatet visade att lärarna hade både positiva och negativa erfarenheter av att undervisa online. Det faktum att eleverna kunde fortsätta sin utbildning hemifrån och att lärarna hade förbättrat sin egen undervisning uttryckets ofta i positiva åsikter. Resultat från studien visade däremot att lärarna hade mest negativa erfarenheter när det gällde den faktiska processen av att undervisa online, personliga känslor, och effekterna onlineundervisning har haft på elevernas lärande i ämnet engelska. Problematik så som tekniska svårigheter, att det var tidskrävande och att interaktionen mellan lärare och elever hämmades tillhör några av de negativa erfarenheter av onlineundervisning som lärarna vittnade om. Denna studie presenterar förslag på hur man kan förbättra distansutbildning och hur fortsatt undervisning online kräver att lärare utbildas i hur man implementerar effektiva IKT-verktyg i sin onlineundervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka scenkonstnärligt yrkesverksammas upplevelse av publikrestriktionerna till följd av Covid-19. För att besvara studiens frågeställning och belysa den individuella aktörens erfarenheter av fenomenet har en kvalitativ forskningsmetod använts. En semistrukturerad intervjuguide utformades utifrån frågeställningen och applicerades vid intervjutillfällena. I studien deltog fyra personer varav två var dansare och två teaterskådespelare. Frågeställningen löd; Hur upplever scenkonstnärligt yrkesverksamma restriktionerna beträffande publikbegränsning i sitt framträdande? Den insamlande data analyserades med tematisk analys och fyra teman fastställdes. Följaktligen; Publikens fysiska närvaro ger energi, att få tillbaka av publiken, andra vägar till prestation och det digitala rummet vidgas. Studiens resultat indikerar att en uteblivande publik haft en upplevd effekt på aktörens energi, nervositet, adrenalin och motivation. Vidare förefaller den direkta responsen av en närvarande publik kunna kopplas till yttre belöningar och motivationsfaktorer. Resultatet talade också för en ökad användning av digitala hjälpmedel i och med Covid-19 då fysiska träffar inte varit möjligt. Detta upplevs ha skapat nya utmaningar i fråga om medier och den kreativa processen. / The purpose of this study was to investigate how professionals within the performing arts experience the public ban as a result of Covid-19. To answer the researche question and shed light on the individual actor's experiences of the phenomenon, a qualitative research method has been applied. A semi-structured interview guide was designed based on the research question and used during the interviews. Four people participated in the study, two of whom were dancers and two theater actors. The question was; How do professionals within the performing arts experience the restrictions regarding audience limitation in their performance? The collected data were analyzed with thematic analysis and four themes were established. The audience's physical presence provides energy, Getting back from the audience, Other paths to performance and the digital space expands. The results of the study indicate that an absent audience had a perceived effect on the actor's energy, nervousness, adrenaline and motivation. Furthermore, the direct response of a present audience seems to be related to external rewards and motivational factors. The result also showed an increased use of digital aids since Covid-19 as physical meetings were not possible. This is perceived to have created new challenges in terms of media and the creative process.

Earlier research has identified challenges in leading global virtual teams (GVTs). However, when the Covid-19 pandemic hit the world globally, even GVTs had to shift to work from home instead of an office. Hence, the purpose of this thesis is to investigate how challenges of leading GVTs have been affected by the Covid-19 pandemic. Identified challenges, including before the pandemic and additional ones that were recognized during it, are introduced. The thesis implements semi-structured interviews with leaders of GVTs to get results in line with the purpose. The results indicate that existing challenges have changed depending on what industry the GVT works in and what restrictions members face due to the pandemic. Additionally, the new challenges that were experienced during the pandemic are distractions, work/life balance, and dealing with isolation. Further challenges are having the right equipment to work comfortably, recruiting and onboarding new staff / Tidigare undersökningar har identifierat utmaningar med att leda globala virtuella team (GVT). När Covid-19 pandemin drabbade världen över påverkade det till och med GVT, som därefter behövde arbeta hemifrån istället för på ett kontor. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur utmaningar med att leda GVTs har påverkats av Covid-19 pandemin. Utmaningar med att leda GVTs har identifierats i tidigare studier och inkluderar både innan pandemin och nya som har uppstått under den. För att undersöka detta genomförs semi- strukturerade intervjuer med ledare av GVTs. Resultaten indikerar att befintliga utmaningar har förändrats beroende på vilken bransch teamet arbetar i och vilka restriktioner medlemmarna står inför på grund av pandemin. Dessutom är de nya utmaningarna som uppkommit under pandemin distraktioner, balansen mellan arbete och fritid, och att hantera isolering. Ytterligare utmaningar är att de anställda har rätt utrustning för att arbeta bekvämt, rekrytering och att introducera nyanställda.

The present paper examines possible changes in temporal urban diversity caused by the COVID-19 pandemic in Stockholm and Uppsala metropolitan areas. In addition to general changes in diversity, potential differences of diversity levels at locations with varying socioeconomic characteristics are examined. The diversity levels are calculated based on mobile phone data and defined by the inflow and distribution of individuals to locations. The time frame involves eight study dates and extends from January to April 2020. The paper reaches the following conclusions. (1) Diversity levels display a general decline during the pandemic, with one exception - Easter Holidays. (2) Individuals residing in areas with high proportions of highly educated individuals or visible minorities experience a decrease in diversity whereas the opposite is true for areas with high proportions of low-income earners or senior citizens (3) The increase in diversity in the two last mentioned areas, which are located in remote parts of the metropolitan area, coincide with decreasing levels of diversity in the central parts of the metropolitan area. It is possible that changes in diversity levels in these areas can be explained by changes in general behavioural trends, e.g. incentives to avoid crowded city center areas.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has strongly impacted the global workplace. A great number of organizations which had never before allowed their employees to work from home now do so. Many co-located, traditional teams have changed their work setting to virtual, and have become virtual teams. The aim of this study was to examine how team members have perceived communication in teams after the transition from traditional to virtual teams. Individual interviews were chosen as a study method. The collected data has been analyzed with help of a thematic analysis framework. The study results have indicated that the transition has impacted communication and coordination in virtual teams. The interviewed team members have experienced communication barriers. The crucial factor indicated by the interviewed team members as influencing teamwork has been lack of physical meetings and face-to-face communication. The affected areas are socializing, information and knowledge sharing and coordination. Accordingly, the study results have confirmed that, despite the continuous improvements in virtual communication tools, there is still value in face-to-face communication. Moreover, the study has showed that productivity in virtual teams has improved, which might be a result of experienced individual and team autonomy. The interviewed team members of virtual teams have assessed their digital readiness in terms of using different digital tools and services as good, which has allowed them to perform their duties effectively. The study results have contributed to the existed body of research on virtual teams and indicated the areas of further investigations. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat den globala arbetsmarknaden. En stor del av organisationer som aldrig tidigare tillåtit sina anställda arbeta hemifrån tillåter det nu. Många tidigare samlokaliserade, traditionella team har fått ändra sitt arbetssätt och bli virtuella team. Studiens syfte var att undersöka hur projektmedlemmar upplevt kommunikation i team efter omställningen från traditionella till virtuella team. Individuella intervjuer har valts som metod för att genomföra studien. Insamlade material har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat av denna studie har påvisat att omställningen påverkat kommunikation och koordination i virtuella team. De intervjuade projektmedlemmarna har upplevt begränsningar i kommunikationen. Den avgörande faktorn som haft inflyttande över teamarbetet har visat sig vara avsaknad av fysiska möten och face-to-face kommunikation. De områden som berörs är social sammanhållning, informationsdelning och kunskapsdelning samt koordination. Därmed har resultatet visat att trots utvecklingen av digitala verktyg, ska vikten av face-to-face kommunikation inte underskattas. Studien har dessutom påvisat att produktivitet i virtuella team ökat, vilket kan vara ett resultat av projektmedlemmarnas upplevelse av individuell and team autonomi. De intervjuade projektmedlemmarna av virtuella team har bedömt sina kunskaper inom olika digitala verktyg som goda, vilket möjliggjort ett effektivt arbete. Resultatet av denna studie har bidragit till befintlig forskning om virtuella team och har identifierat områden som behöver undersökas närmare.

No description available.

No description available.

In addition to a global endurance test for the health system, the Corona pandemic triggered a tremendous social and economic crisis. Health professionals as well as politicians and business managers have to make decisions with considerable consequences under great time pressure. In this context, numerous international organizations - including Transparency International, GRECO and IACA - point out that the Corona crisis can be a breeding ground not only for conflicts of interest, but also for corruption. Even though quick decisions have to be made at present, it is clear that the strict prohibitions on corruption must be fully observed also in times of the Corona crisis. In order to avoid violations from the outset, existing compliance systems should continuously be updated and adapted to the current situation. This article begins with a description of possible forms of corruption in the health care sector that are particularly relevant in the current times of crisis. Finally, the article offers ideas for updates on the company's internal healthcare compliance system with regard to anti-corruption.