I samband med Covid-19 pandemin har antalet anställda som jobbar på distans ökat drastiskt. Den största ökningen har skett i arbeten som inte kräver fysiska arbetsplatser, där arbetet främst sker via digitala lösningar. Omväxlingen från att sitta på kontor till att jobba på distans, eller i de flesta fallen hemifrån, har föranlett många studier om hur de anställda påverkas i samband med detta. Den här studien fokuserar främst på att förklara förändringen i den inre motivationen i distansarbete, och att identifiera möjliga faktorer bakom detta. Studien utgår därför från job characteristics model för att förklara och identifiera olika karaktärsdrag i själva arbetet som har en påverkan på den inre motivationen hos anställda i distansarbetet. Vidare utgår studien från ett kvalitativt perspektiv, i form av intervjuer av 11 anställda som gått över till distansarbete. Den empiriska data visade att många anställda upplever en positiv förändring i sina dagliga vanor, vissa mindre undantag förekom. Den största fördelen med distansarbete var det mer flexibla arbetsschemat. Den största nackdelen var den sociala faktorn, där en minskad gemenskap bland kollegor var mest framträdande. I analysen kunde man dra paralleller mellan JCM-modellens dimension autonomi och den ökade grad av flexibilitet i arbetet, vilket enligt modellen bidrar till en ökad inre motivation i arbetet. Vidare kunde de övriga faktorerna, som exempelvis den sociala faktorn, tänkas påverka koordinering av arbetsuppgifter, främst inom teamarbete. Slutsatsen som kunde dras var att det i samband med distansarbete fanns en viss positiv förändring i den inre motivationen i arbetet, men att vidare studier krävs för att kunna generalisera slutsatsen. / This study will put focus on and try to explain the change in intrinsic motivation for teleworkers. For this the job characteristics model is used to explain and identify different characteristics in the work itself, that could impact the intrinsic motivation with the teleworking employees. The study will further be conducted through a qualitative perspective with interviews from these employees. Through the interviews, the empirical data showed that most of our respondents experienced a positive change in their daily routine. Where the biggest advantage with teleworker was the more flexible scheduling of the workdays. On the other hand, the negative side that was brought up by most of the respondents showed a decreased socialization between the employees. In the analysis where the empirical data was analyzed through the theoretical model, there was evidence that suggested that the increase of flexibility with telework, positively affected the model’s autonomy aspect, which then should increase the intrinsic motivation. There was also strong evidence in the empirical data for the social aspects which was not found as a part of the theoretical model itself.  As a conclusion it was found that there were some positive changes due to telework for the intrinsic motivation, but that the subject requires further studies to come to a generalizable conclusion.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Bakgrund: Den 16 januari år 2020 upptäcktes ett nytt coronavirus i den kinesiska staden Wuhan. Risken för att spridningen av smittan skulle nå Sverige bedömdes vid den tidpunkten som mycket låg. Med anledning av pandemin, har distansarbete under den senaste tiden haft en snabb tillväxt, vilket leder till förändringar av arbetsmetoder där framväxten av digital teknik underlättat utvecklingen av distansarbete. Digitaliseringen bidrar till att flertal anställda kan arbeta när och var de önskar. Distansarbete kännetecknas av den rumsliga och tidsmässiga flexibiliteten. Flera faktorer påverkar medarbetares gemenskap och samarbete och i föreliggande studie kommer fokus ägnas åt hur distansarbetet påverkar medarbetares gemenskap och samarbete. Syfte: Studiens syfte är att beskriva medarbetares uppfattning om distansarbete och specifikt distansarbetets påverkan på medarbetares gemenskap och samarbete under Covid-19 pandemin. I föreliggande studie undersöks offentlig verksamhet. Metod: Då studiens syfte är att ge en djupgående beskrivning av det valda problemområdet är studien baserad på en kvalitativ metod. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare tillhörande kommunal verksamhet. Slutsats: Studien visar att gemenskapen är fortsatt lika god av anledningen att medarbetarna hade en bra sammanhållning redan innan pandemin. Medarbetarna har bibehållit den goda gemenskapen och de upplever känslan av tillhörighet och trivsel då de med hjälp av digitala verktyg kan fortfarande träffa varandra. Kommunikationen har bibehållits trots att den numera sker virtuellt. Medarbetarna upplever att närkontakten och den sociala interaktionen har minskat, vilket kan leda till att de upplever social isolering, då den naturliga närheten till varandra var mer naturlig på arbetsplatsen. Samarbetet har bibehållits tack vare övergång till digital form, dock visar studien att samarbetet inte blivit bättre. Digitala arbetsplatsträffar har införts och sker i ungefär samma frekvens som innan, vilket innebär att arbetsplatsträffarna bevarats trots distansarbete. Medarbetarna fortsätter därmed att genomföra gemensamma aktiviteter trots distansarbete, vilket kan leda till att risken för att medarbetarna upplever social isolering minskar. / Background: On the 16th of January 2020, a new coronavirus was discovered in the Chinese city of Wuhan. At that time, the risk of the disease reaching Sweden was assessed as very low. Due to the pandemic, teleworking has experienced rapid growth, leading to changes in working methods where the emergence of digital technology has facilitated the development of teleworking. Digitization contributes to the fact that most employees can work anytime and anywhere they want. Teleworking is characterized by spatial and temporal flexibility. Several factors affect employees' community spirit and cooperation and in the present study the focus will be on how teleworking affects employees' community spirit and cooperation. Purpose: The purpose of this study is to describe the employees perception of telework and specifically the impact of telework on employees' community spirit and cooperation during the Covid-19 pandemic. In the present study, the public sector is examined. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. The study is based on qualitative interviews with employees belonging to municipal services. Conclusion: The study shows that the community spirit is still just as good for the reason that the employees had a good cohesion even before the pandemic. The employees have maintained good community spirit and they experience the feeling of belonging and well-being as they can still meet each other by using digital tools. The communication has maintained despite the fact that the employees now meet virtually. Employees experience a decrease of close contact and social interaction, which can lead to them experiencing social isolation, as the natural closeness to each other was more natural in the workplace. The cooperation has maintained through the transition to digital form, however, the study shows that the cooperation has not improved. Digital workplace meetings have been introduced and now take place at approximately the same frequency as before, which means that the workplace meetings have been preserved despite teleworking. By that means, they continue to carry out joint activities despite teleworking, which can lead to a reduction in the risk of employees experiencing social isolation.

The Corona pandemic and its need for social distancing and feelings of fear have affected consumers worldwide and their shopping practices when it comes to food and groceries. Previous research has shown that in normal conditions it is difficult to change shopping practices and consumers routines, but that major changes in the outside world led to new or changing practices. Changed food shopping practices are a consequence of the Corona pandemic and there is a gap in previous studies when it comes to crises in the form of pandemics as they are highly unusual. The purpose of this study is to understand how consumers have changed their food shopping as a result of the pandemic from a practice theoretical perspective. We want to give an insight into where, when and how the consumer buys groceries, but also try to understand what it is that drives the consumer to a certain form of food shopping in crises in the form of a pandemic. To study this, we have used a practice theoretical perspective and conceptualized food shopping as a social practice. The analysis was based on a qualitative method in the form of a combination of focus groups and individual interviews. The study involved 23 participants divided into four focus interviews, five individual interviews and one interview with two ICA suppliers/consultants. By applying a practice-theoretical perspective to food shopping practices, the study was able to provide an insight into how consumers have changed their food shopping as a result of the pandemic and what drives the consumers to do so. The study shows that food shopping practices have changed during the pandemic and that societal crises to this extent can change strongly implemented and routinized patterns. We found that hoarding was a consequence and can be motivated by fear and “the herd effect”. At the same time, it is a concept with negative and shameful associations. We also found an increase in e-commerce. This was justified by the fact that the consumer’s main motive for shopping online was due to the risk of infecting or becoming infected themselves. Another change in food shopping practices that we observed was shopping with protection. Lastly, we found a new form of shopping called collective shopping, which is a practice that occurs temporarily and may involve a transition back to the normal state. The results of the study aim to contribute to knowledge for marketers and other practitioners to prepare society for disruptions due to other pandemics in the future. / Coronapandemin och dess följder har lett till ett behov av social distansering och känslor av rädsla har påverkat konsumenter världen över och deras shoppingpraktiker när det kommer till dagligvaror. Tidigare forskning har visat att det i normala tillstånd är svårt att förändra shoppingpraktiker och konsumenters rutiner men att större förändringar i omvärlden kan bidra till nya eller förändrade praktiker. Förändrade matshoppingpraktiker är en följd av Coronapandemin och det finns ett gap i tidigare studier när det kommer till kriser i form av pandemier då de är högst ovanliga. Syftet med denna studie är att förstå hur konsumenter har förändrat sin matshopping till följd av pandemin utifrån ett praktiksteoretiskt perspektiv. Vi vill ge en inblick i var, när och hur konsumenten handlar dagligvaror, men också försöka förstå vad det är som är driver konsumenten till en viss form av matshopping i kriser i form av en pandemi. För att studera detta har vi använt oss av ett praktikteoretiskt perspektiv och konceptualiserat matshopping som en social praktik. Analysen baserades på en kvalitativ metod i form av en kombination av fokusgrupper och enskilda intervjuer. I studien deltog 23 deltagare uppdelade i fyra fokusintervjuer, fem enskilda intervjuer och en intervju med två ICA-leverantörer/konsulter. Genom att applicera ett praktikteoretiskt perspektiv på matshoppingpraktiker kunde studien ge en insikt i hur konsumenter har förändrat sin matshopping till följd av pandemin och vad som driver konsumenten till det. Studien visar att matshoppingpraktiker har förändrats under pandemins gång och att samhällskriser i denna omfattning kan förändra starkt implementerade och rutiniserade mönster. Vi fann att hamstring var en följd av pandemin och kan motiveras med bland annat rädsla och “the herd effect”. Samtidigt är det ett begrepp med negativa kopplingar och som tycks vara skambelagt. Vi fann även en ökning av e-handel. Detta motiverades med att konsumentens viktigaste motiv till att handla just online var att minska kontakt med andra människor på grund av risken för att smitta, eller själva bli smittade. Ytterligare en förändring i matshoppingpraktiker som vi uppmärksammade var att handla med skydd. Slutligen fann vi en ny form av shopping kallad för kollektiv shopping, vilket är en praktik som sker tillfälligt och kan därmed innebära en övergång tillbaka till det normala tillståndet. Studiens resultat ämnar bidra med kunskap för marknadsförare och andra utövare för att förbereda samhället inför störningar till följd av andra pandemier i framtiden.

Denna studie syftade till att analysera hur krisen med pandemin Covid-19 har hanterats inom fastighetsbolaget AMF Fastigheter samt att utvärdera hur väl krishanteringsplanen har implementerats under krisens gång. Studien var av kvalitativ form där intervjuer genomfördes med personer som är i ledande positioner på AMF Fastigheter. Resultaten visade på att AMF Fastigheter har gynnats av att ha följt en förutbestämd krishanteringsplan som innehåller information om vad som ska göras och kommuniceras under krisen. Däremot har viss improvisation skett under tidens gång på grund av att de ibland ställdes inför nya främmande situationer, varför det går att argumentera för att företag bör vara öppna för viss improvisation. Vidare visade även resultaten på att personliga karaktärsdrag och tidigare erfarenhet från kriser hos medarbetarna har varit värdefullt. Dock visade resultaten på att det ibland har varit för många medarbetare inblandade i beslutprocesser, samt att det ibland togs förhastade beslut som i vissa fall även behövde förtydligas. / This study aimed to analyze how the crisis with the pandemic Covid-19 has been handled within the real estate company AMF Fastigheter and to evaluate how well the crisis management plan has been implemented during the crisis. The study was of a qualitative form where interviews were conducted with people who are in leading positions at AMF Fastigheter. The results showed that AMF Fastigheter has benefited from following a predetermined crisis management plan that contains information on what is to be done and communicated during the crisis. On the other hand, some improvisation has taken place over time since they were sometimes faced with new foreign situations, which is why it can be argued that companies should be open to certain improvisation. Furthermore, the results also showed that personal characteristics and previous experience from crises among employees have been valuable. However, the results showed that there have sometimes been too many employees involved in decision-making processes, and that hasty decisions were sometimes made, which in some cases also needed to be clarified.

På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen. / Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.

Syftet med denna studie var att undersöka relationers betydelse för studenter på Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm under Covid-19 pandemin. Som metod har en kvantitativ enkätstudie använts för att undersöka huruvida studenternas nätverk och sociala kontakter haft för betydelse i hur de hanterar sin livssituation under pandemin. Frågor om deras upplevelse av stress, ensamhet och psykisk hälsa har ställts för att få svar på hur de påverkats av restriktionerna i samhället där distansstudier varit en stor omställning för studenter. Materialet har sedan bearbetats i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics (SPSS) och analyserats utifrån relationella socialpsykologiska teorier såsom Thomas J Scheffs teori om sociala band, symbolisk interaktionism och teorin om primära och sekundära grupper samt vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att majoriteten av studenterna har stabila nätverk där de prioriterar mer etablerade och meningsfulla relationer samt vänder sig till det primära nätverket när de är i behov av stöd vilket kan vara en orsak till att den psykiska hälsan blir hanterbar. Resultatet pekar även på att studenter som studerat under en längre tid tillsammans har starkare sociala band än de som precis börjat sin studieresa ihop. / The purpose of this study was to investigate the importance of relationships for students at Ersta Sköndal Bräcke University in Stockholm during the Covid-19 pandemic. A quantitative survey study has been used as a method to investigate whether the student’s network and social contacts were important to how they handle their life situation during the pandemic. Questions about their experience of stress, loneliness and mental health have been asked to get answers to how they have been affected by the restrictions in society where distance learning has been a major adjustment for students. The material has since been processed in the statistical program IBM SPSS Statistics (SPSS) and analyzed on the basis of relational social psychological theories such as Thomas J Scheff’s theory of Social ties, Symbolic interactionism and the theory of primary and secondary groups, as well as scientific articles. The result of the study shows that most students have stable networks where they prioritize more established and meaningful relationships and turn to the primary network when they need support which may be the reason why mental health becomes manageable. The result also indicates that students who have studied together for a longer period have stronger social ties to one another than those who have just begun their study journey together.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare arbetade med barns delaktighet i socialtjänstens barnavårdsutredningar samt hur covid-19-pandemin påverkade detta. Kvalitativa intervjuer hölls med åtta socialsekreterare om deras erfarenheter av utredande arbete med barn innan och under covid-19-pandemin. Socialsekreterarna visade stort en­gagemang för barns delaktighet, men det framkom att delaktigheten främst handlade om att inhämta information från barn om deras situation. Resultatet visade att pandemin har haft negativ påverkan på barns möjligheter till delaktighet. Socialsekreterarnas handlings­utrymme påverkades i varierande grad beroende på verksamhetens förhållningssätt till riktlinjer och restrik­tioner. Det framkom stora skillnader mellan hur socialsekreterare har träffat och inkluderat barn både innan och under covid-19-pandemin. Av resultatet att döma var arbetet med barns delaktighet en utmaning sedan tidigare, men det har ställts på sin spets under covid-19-pandemin. För barn kunde situationen liknas vid ett lotteri för i vilken utsträckning de gjordes delaktiga, utifrån den socialsekreterare de tilldelats. / The aim of this qualitative study was to examine how social workers at child welfare agencies implemented the principle of children's right to participation in child protection investigations and how the covid-19-pandemic has affected it. Eight social workers were interviewed on their experiences before and during the covid-19-pandemic. The social workers showed much interest in children’s participation, but findings showed they mostly thought of it as acquiring information from children. The study found that the covid-19-pandemic had a negative effect on the possibilities of participation. Experiences of how the covid-19-pandemic affected discretion and relative autonomy differed between the social workers. Notable differences emerged regarding how they met and included children in investigations both before and during the covid-19-pandemic. The challenges of implementing children’s right to participation seems to persist. The situa­tion appeared much like a lottery, where children’s level of participation greatly depended on which social worker they were assigned.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

Previous research indicates that journalistic roles change in times of crisis, from critically reviewing authorities to disseminating information. Why does this happen? And are these indications true within a Swedish context? The aim of this study is to investigate how journalistic roles in Swedish media has changed over time during the covid-19 pandemic and what factors that lies behind the change.[JB1]  To do this, a quantitative content analysis of Swedish news articles was used in combination with qualitative interviews with journalists. The content analysis found that the presence of critical roles (detached watchdog and critical change agent) decreased during the first months of the pandemic while the presence of informational and regime-friendly roles (populist disseminator and opportunist facilitator) increased. One year into the pandemic, the presence of critical roles resurged towards a normal level while the two informational and regime-friendly roles decreased. The qualitative interviews show that, whilst the perceived journalistic roles did not change during the pandemic, the ability to put those ideals to practice was affected by several external factors. These factors include: the dominance of corona-related news, the challenging nature of critically reviewing an ongoing crisis, a general lack of corona-related knowledge, changes in work practice and working environment, and a lack of previous experience from similar crises. The change in practiced journalistic roles was generally viewed by the respondents as unintended and problematic. This underlines the important difference between perceived and practiced journalistic roles.  [JB1]Reviderat.