Title: Management control in the trace of the pandemic - A qualitative study of Covid-19's impact on management control in knowledge-intensive business services Authors: Linette Amiryan and Jiota Eleftheriadou Supervisor: Svjetlana Pantic Dragisic Background: Covid-19 erupted in 2020 and struck the world on many levels. One of the consequences is that the employees had to start working from home. This can affect their motivation and performance in many different ways, both of which are essential parts of a company, especially in knowledge-intensive business services, where the employees are considered as their main assets. How do knowledge-intensive business services execute their management control in order to maintain the motivation and the performance? Purpose: The purpose of this paper is to examine and contribute with research on how management control, both from a performance and motivational perspective, has been adapted in knowledge –intensive business services as a result of the Covid-19 outbreak. Methodology: The study is conducted according to a qualitative method from a hermeneutic perspective. Purpose and research questions are answered based on a multiple case study of two IT companies. The empirical material has been obtained from interviews with their managers. Conclusion: The knowledge-intensive business services have greatly adapted their management control under Covid-19 in order to handle the new situation. This has mainly been reflected in a gradually increased control and tighter reconciliations. Furthermore, the organizational culture has provided great support for maintaining performance and motivation. Personnel control and personal responsibility have also been important elements for maintaining performance during Covid-19.

Covid-19 har medfört att viktiga samhällsfunktioner såsom gymnasieskolan blivit påverkad och behövt anpassa sin traditionella undervisning till distansundervisning. Anledningen till att denna studie behövs är för att det saknas forskning och kunskap kring hur gymnasielärare och skolledningen påverkats i sitt arbete av covid-19 i Sverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärarnas psykosociala arbetsmiljö vid distansundervisning under covid-19 samt skolledningens roll och betydelse för lärarnas arbetsmiljö. Frågeställningarna undersöker hur gymnasielärarna upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, vilka effekter den psykosociala arbetsmiljön haft i deras välmående samt vilken roll och betydelse skolledningen haft för gymnasielärarnas arbetsmiljö.  Det teoretiska ramverket studien analyseras utifrån är Rubenowitz fem krav för en god psykosocial arbetsmiljö, KASAM och Krav-Kontroll-Stödmodellen. Studiens material grundas på 15 intervjupersoners berättelser som analyserats med en Tematisk Analysmetod.  Resultaten visar att gymnasielärare upplever en positiv psykosocial arbetsmiljö baserat på den goda relationen med skolledningen. En viktig del av resultatet är det inflytande och autonomi som lärarna har i sitt dagliga arbete. Nackdelarna med lärarnas psykosociala arbetsmiljö är relaterad till den minskade sociala kontakten med både kollegor och studenter. En viktig iakttagelse i resultaten visar att lärarnas välbefinnande har påverkats negativt på grund av den minskade elevkontakten. Resultaten visar också att skolledningen har behövt vara tillgänglig, flexibel och stöttande till lärarna eftersom distansarbetet har påverkat deras sociala kontakt negativt. / Covid-19 has meant that important societal functions such as high schools have been affected and have needed to adapt from traditional teaching to distance education. The reason why this study is needed is the lack of research and knowledge about how Swedish high school teachers and the school management has been affected by covid-19. The purpose of this study is to investigate the high school teachers psychosocial work environment in distance education during covid-19 and the school management’s role and significance for the teachers work environment. The main questions in this study are to investigate how high school teachers have experienced their psychosocial work environment, which effects the psychosocial work environment has had on their wellbeing and which role the school management has had in the teachers work environment.  This study applies theories from Rubenowitz “five requirements for a good psychosocial work environment”, KASAM and Demand-Control-Support Model. The study is based on 15 interviews where the results have been analyzed using a Thematic Analysis Method.  The results show that the high school teachers experience a positive psychosocial work environment due to the good relationship with the school management. One important part of the result is the influence and autonomy the teachers have in their daily work. The disadvantages in the teacher’s psychosocial work environment are related to the reduced social contact with both colleagues and students. An important observation in the results show the teachers wellbeing have been affected negatively due to the reduced student contact. The results shows also that the school management have had to be available, flexible and have needed to provide support to the teachers since distance work has had a negative effect on their social contact.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en faktor som påverkar patientsäkerheten negativt inom hälso- och sjukvården. Personlig skyddsutrustning som till exempel skyddsmask 90, används av intensivvårdssjuksköterskor under covid-19 pandemin. Personlig skyddsutrustning såsom skyddsmask 90 har visat sig dämpa ljudnivån på verbal kommunikation, samtidigt som kommunikation genom ansiktsuttryck försvinner helt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid användning av skyddsmask 90 i vården av patienter med covid-19. Metod: Denna studie är en kvalitativ intervjustudie, där rekrytering av deltagare genomförts med ett ändamålsenligt urval. Analysen utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna: Att kommunikationen försvåras, att skapa förutsättningar för en bättre kommunikation, att upprätthålla patientsäkerheten, att anpassa sig till arbete i skyddsmask 90. Faktorer som försvårar kommunikationen är att ljudnivån vid samtal blir lägre än normalt. För intensivvårdssjuksköterskorna blir det svårare att lugna och trösta patienterna, då de har svårare att höra och förstå vad som sägs när personalen använder skyddsmask 90. Det som främjar kommunikationen är närhet till patienten, samt en tydlig och strukturerad kommunikation. Patientsäkerheten kan upprätthållas genom att använda vedertagna kommunikationsmodeller vid samtal såsom closed-loop och SBAR, men även genom att fråga för att vara säker på att rätt saker uppfattades. Efter en tillvänjningstid i skyddsmask 90 är det möjligt att upprätthålla en adekvat kommunikation. Slutsatser: För att säkerställa en god kommunikation kan användare av skyddsmask 90 använda sig av kommunikationsverktyg, prata nära, tydligt och endast om relevanta saker. Genom att säkerställa en god kommunikation upprätthålls även en god patientsäkerhet.

During the COVID-19 pandemic, many organizations and employees suddenly became increasingly reliant on digital technologies to safely continue work. In this master’s thesis, I tried to understand how such rapid change could be understood when compared to wider, more gradual processes of intensifying media reliance. This was a case study of a department within a Swedish municipality administration. Through employee interviews and a thematic analysis, and by drawing from mediatization theory and the figurational approach, I aimed to explore how a sudden increase in digital distance work had affected experiences of figurational togetherness, and how this related to wider processes of mediatization. More specifically, I assessed how practices of communication were perceived to have changed with digital distance work, and how the latter had affected aspects of power and the self.  In sum, there had been a formalization and individualization of ‘figurational togetherness’ – the social experience of being with others in one or more figurations. Communication was generally perceived to have become more formal, structured, and efficient, but also more detached than before. At the same time, digital distance work appeared to have facilitated self-empowerment and individuality. Such processes had a partial and sometimes contradictory relation to wider processes of mediatization. The findings of this study were conceptualized as a ‘loss of chaos’. Given a newly gained perspective on physical copresence, I argued that one could start to make out the attributes of its materiality. Physical space involved chance, messiness, and contingency, but also inspiration, information richness and subtle yet complex social dynamics. Such aspects of chaos did not always translate well into the digital realm, something that was attributed to the characteristics and capacities that current digital collaboration tools did and did not have. Ultimately, the argument was made that this calls for further inquiries into the materiality of digital office technologies and that of physical copresence itself.

Syftet med denna rapport var att undersöka individer från olika grupper och se hur deras uppfattningar, upplevelser och vardag under Covid-19 pandemin ser ut. Med hjälp av denna förståelse var målet att applicera beteendeteorier och riskteorier relevanta till pandemin i kombination med mentala modeller. Förhoppningen med kopplingen mellan individers upplevelse samt dessa teorier var att skapa en förståelse för vilka aspekter som kan påverka smittspridning. Frågeställningarna som besvarades var:  Skiljer det sig mellan grupper hur man förhåller sig till pandemin? Om folk går emot restriktioner eller rekommendationer, hur motiveras det? Hur anser folk att de har förändrat sitt liv om man jämför före och under pandemin? Kan sociala aspekter och uppfattad risk skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar smittspridning? Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys. Tre bredare teman identifierades, agerande, resonerande och förändring. Slutsatsen var att det fanns vissa skillnader mellan grupperna hur de förhåller sig till pandemin och att aktiviteter som går mot rekommendationer och restriktioner var mycket baserat på social kontext, upplevd risk och aktiviteter som deltagarna gjorde innan pandemin. Deltagarna upplevde även att de har gjort en förändring i sina liv. Social kontakt visade sig givande för att känna gemenskap, en känsla av att bidra och att få annan input. Slutligen fastställdes det att den sociala kontexten och betydelsen av den samt riskuppfattning bör vara i åtanke för att förstå smittspridning och därmed pandemin. / The aim of this report was to examine individuals from different groups to see how their experiences, beliefs and everyday life has been during the Covid-19 pandemic. Thereafter the aim was to evaluate the results with the help of behavioral and risk theories of relevance to the pandemic in combination with mental models. The idea with the connection between the individual experiences and these theories was to come to an understanding about which aspects affect the spread of the virus. The study was based on the following research questions: Is there a difference between groups how they have adapted to the pandemic? If people go against recommendations and restrictions, how do they motivate that? In what way do people feel they have made a change during the pandemic? Can social aspects and perceived risk create an understanding of which factors affect the spreading of the virus? The data was collected via semi structured interviews. The analysis was made with an interpretative phenomenological analysis. Three overarching themes were identified, how the participants act, how they reason, and how they have changed. The conclusion made from the study was that there were some differences between groups how they have adapted to the pandemic and that the motivations behind the activities which were against recommendations and restrictions were largely based on social context, perceived risk and activities the participants were doing before the pandemic. The participants also felt they had made changes to their lives. Social contact was shown to be important to feel a sense of belonging, a feeling of contributing and to get different input. Finally, the conclusion was drawn that social context and perceived risk should be considered to understand the spreading of the virus and thereby the pandemic.

Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on. / Background At the end of 2019 the spread of the SARS-CoV-2 virus began in China. Inorder to stall the spread of the virus, government agencies in Sweden havefaced a challenge with communica<ng informa<on in an effec<ve way. Oneway to reach a large number of people is through social media.Aim The study analyzed how three local government agencies had used Instagramto convey informa<on about the pandemic to their ci<zens. As well aswhat strategy has worked the best.Method Interviews were conducted in order to find out how the regions saw theirown work and goal with their use of Instagram. To accompany the interviews,an online form was used to pinpoint the target audience's aVtudetowards different types of Instagram posts. Together with a mul<modalanalysis of the posts, a triangula<on of the results was made.Results The strategies, target groups and goals with Instagram varied between theregional government agencies. Certain mul<modal strategies like culturalsymbols, analy<cal processes and textual metafunc<ons can have a posi<veimpact on the ci<zens aVtude towards the posts. It also showed the difficultywith designing informa<on for Instagram in a way that encourages citizensto read the post in its en<rety. This was especially prominent whenusing cultural symbols in a careless way or the message conveyed by theimage was perceived to be irrelevant. Finally, it showed that the local governmentsaim to follow the governmental wri<ng guidelines but don’t alwayssucceed.Conclusions The target audience and purpose of using Instagram varies between the regionalgovernment agencies and this is reflected in their mul<modal execu-<on of Instagram posts. Regional governments need to be aware that themessage of the image and the use of cultural symbols can have a nega<veimpact on the ci<zens' will to understand the content of the post.

Mäns våld mot kvinnor är idag ett omfattande samhällsproblem som nu börjar uppmärksammas mer inom media så väl som politik. Kvinnors utsatthet för våld är inte längre en privat sak utan ansvaret vilar på samhällets axlar. Svenska kvinnojourer är idag den enda möjligheten för skydd och organisationerna har lång erfarenhet med både stöd- och förebyggande arbete inom området våld i nära relation. Den rådande covid-19 pandemin har nu tagit sin plats på världskartan och har försvårat mycket av det viktiga arbete jourerna gör för utsatta kvinnor. Denna studie syftar på att undersöka upplevelser och erfarenheter personalen på svenska kvinnojourer har, av covid-19 pandemins påverkan på de våldsamma relationerna, samt deras möjlighet att erbjuda det livsviktiga stödet. Att försöka att skapa en bild av pandemins konsekvenser för kvinnorna som utsatts för detta våldsamma samhällsproblem var därtill också en huvudpoäng med studien. Den ökade isoleringen och den ökade frustrationen över situationen syns i studiens resultat att vara de största riskfaktorerna för intensifiering och ökningen av mäns kontrollerande och våldsamma beteende mot kvinnor. Därutöver har den sociala distanseringen försvårat kvinnojourernas arbete och därmed kontakten till de utsatta kvinnorna. Det förebyggande arbetet har mer eller mindre ställts in. Efterverkningarna av denna nya verklighet är fortfarande okänd men förväntas inte vara utan betydelse. / Men's violence against women is today a widespread societal problem, which is now beginning to receive more attention in the media as well as in politics. Women's exposure to violence is no longer a private matter, the responsibility now rests on the shoulders of the society. Swedish women shelters are today the only opportunity for protection, and the organizations have extensive experience and knowledge of both support and preventional work in the area of ​​intimate partner violence. The current covid-19 pandemic has now taken its place on the world map, and has made much of the important work the women shelters do for victimized women more difficult. This study aims to examine the experiences and perceptions of Swedish women shelters, on the impact of the covid-19 pandemic on violent relationships and their ability to offer vital support. The purpose of creating an image of the pandemic's consequences for the women who were exposed to this violent societal problem was also a main point of the study. The increased isolation, and the intensified frustration over the situation is shown in the study results as being the biggest risk factors for intensifying and increasing men's controlling and violent behavior towards women. In addition the social distancing has made the work of the women shelters and thus the contact with the victimized women more difficult. The preventive work has more or less been seized. The aftermath of this new reality is still unknown, but is not expected to be without significance.

Thus far the research on how schools have managed the sudden transition to distance education due to the COVID-19 pandemic has mainly focused on the experiences of teachers, and the voices of school librarians have gone unexplored. This study aims to explore the transition to distance education from the perspectives of secondary school librarians in Sweden. The study focuses on how this transition affected school librarians’ working practices and the factors that impacted their abilities to rebuild their usual activities and services in new formats. This study uses an infrastructural perspective to analyse the school library as a part of the wider school infrastructure, and considers the enforced transition to distance education as a kind of infrastructural ‘breakdown’. School libraries are treated as multifaceted infrastructures with material, structural and relational/cultural factors which all may contribute to their success. Through a thematic analysis of semi-structured interviews with 14 librarians at 12 secondary schools in Sweden, I identified four themes in the ways informants talked about the transition process:  1.     Most well-established practices, relationships and collaborations could be adapted.  2.     The library room had social functions that could not be fully rebuilt online. 3.     Systematic integration, strong relationships and a culture of library use contributed to successful transitions. 4.     Work to make libraries more accessible and visible became more important. This is a two years master's thesis in Library and Information Science. / Hittills har forskningen om hur skolor har hanterat den plötsliga övergången till distansundervisning på grund av COVID-19-pandemin fokuserat till största delen på lärares erfarenheter, och skolbibliotekariers röster har inte utforskats. Denna studie syftar till att utforska övergången till distansundervisning utifrån svenska skolbibliotekariers perspektiv. Studien fokuserar på hur denna process påverkade skolbibliotekariers arbetspraktiker, och de faktorer som påverkade deras förmåga att återskapa sina vanliga verksamheter i nya format.  Studien använder ett infrastrukturellt perspektiv för att analysera skolbiblioteket som en del av en bredare skolinfrastruktur, och betraktar den påtvingade övergången till distansundervisning som ett slags “infrastrukturellt sammanbrott”. Skolbibliotek behandlas som mångfasetterade infrastrukturer, med materiella, strukturella och relationella/kulturella faktorer som alla kan bidra till deras framgång. Genom tematisk analys av semi-strukturerade intervjuer med 14 bibliotekarier på 12 gymnasieskolor i Sverige identifierade jag fyra teman i hur informanterna pratade om övergångsprocessen:  1. De mest väletablerade praktikerna, relationerna och samarbetena kunde anpassas. 2. Biblioteksrummet hade sociala funktioner som inte helt kunde återskapas på nätet. 3. Systematisk integrering, starka relationer och en kultur av biblioteksanvändning bidrog till framgångsrika övergångar. 4. Arbetet för att göra biblioteken mer tillgängliga och synliga blev viktigare.

Fysisk aktivitet minskar risken för flertalet folksjukdomar och enligt WHO är fysisk inaktivitet den ledande orsaken till global dödlighet. Efter att WHO den 11 mars 2020 deklarerade att det nya coronaviruset var en pandemi följde flertalet åtgärder för att begränsa smittspridningen i Sverige med bland annat distansundervisning och begränsad organiserad idrott. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers (16–19 år) självskattade fysiska aktivitet under coronapandemin. Studien gjordes som en tvärsnittsstudie med en webbenkät riktad till gymnasieelever i region Stockholm. Analys gjordes genom chi-två test och multivariat regressionsanalys. 75 gymnasieelever besvarade enkäten. Omkring en tredjedel uppgav att de var medlem i en idrottsförening och tre av fyra uppgav att de brukade träna på egen hand innan pandemin. I genomsnitt uppgav gymnasieeleverna 209 aktivitetsminuter per vecka vilket innebär att de knappt når upp till hälften av den mängd fysiska aktivitet som WHO rekommenderar. Coronapandemin och dess restriktioner tycks ha påverkat gymnasieungdomar i Stockholm negativt. Över hälften uppger att de har minskat sitt idrottsdeltagande och sin fysiska aktivitetsgrad och anger inställd idrott samt brist på motivation och ork som orsak. Resultaten pekar på vikten av tidiga insatser för att främja ungdomars fysiska aktivitetsvanor. För framtida studier vore det intressant att följa de långvariga effekterna av coronarestriktionerna på ungdomarnas levnadsvanor. / Physical activity reduces the risk of most endemic diseases and according to the WHO, physical inactivity is the leading cause of global mortality. March 11, 2020 WHO declared that the new coronavirus was a pandemic and several measures followed to limit the spread of infection in Sweden, including distance education and limited organized sports. The purpose of the study was to investigate high school students' (16–19 years) self-rated physical activity during the corona pandemic. The study was done as a cross-sectional study with a web survey. The sample was high school students in Stockholm. The analysis was done using chi-square tests and multivariate regression analysis. 75 high school students answered the questionnaire. About a third stated that they were members of a sports association and three out of four stated that they used to exercise on their own before the pandemic. On average, high school students reported 209 activity minutes per week, which means that they barely reach half of the amount of physical activity that WHO recommends. The corona pandemic and its restrictions seem to have affected high school students in Stockholm negatively. More than half state that they have reduced their sports participation and physical activity level with reference to canceled sports and lack of motivation and energy. The results point towards the importance of early interventions to promote physical activity habits in adolescence. For future studies, it would be interesting to follow the long-term effects of corona restrictions regarding adolescence lifestyles.

Bakgrund: Tidigare pandemier har haft negativa konsekvenser för både människan och samhället. Pandemihanteringen behöver anpassas till den lokala kontexten och åtgärderna kräver förändringar av människornas beteenden. För att dessa ska kunna implementeras på ett fördelaktigt sätt krävs det information om människors upplevelser och uppfattningar i en pandemikontext. Syfte: Att studera erfarenheter gällande coronapandemin och dess konsekvenser hos människor som lever i en ö-värld. Metod: Studiens deltagare (n=21) rekryterades från Ålands Covidkohort (ÅCK). Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppintervjuer och dessa analyserades med hjälp av systematisk textkondensering.  Resultat: Tre kategorier identifierades genom analysen. Den första kategorin handlar om både positiva och negativa förändringar gällande arbete, studier, vardag och det sociala livet. I den andra kategorin tar deltagarna upp oron för både framtiden och anhöriga, samt den psykiska påverkan som pandemin har lett till. Den sista kategorin handlar om erfarenheter kring pandemihanteringen, förvirring och frustration kopplat till denna, tilliten till myndigheter samt en gemensam strävan att stoppa pandemin. Slutsats: Ålands egenskap av ö-värld har påverkat människornas erfarenheter av pandemin. Ön är positionerad mellan två länder och pandemin har påverkat förhållandet till dessa.Litenheten har bidragit till ett socialt tryck och en ansvarskänsla. Det är viktigt att ta hänsyn till den lokala kontexten samt vilken fas pandemin befinner sig i vid framtida studier. / Background: Previous pandemics have had negative effects on both people and society. Pandemic management needs to be adapted to the local context and the measures require a behavioral change. To implement these measures in a beneficial way, information about people's experiences and perceptions in a pandemic context are required. Aim: To study experiences regarding the corona pandemic and its consequences on people living on an island. Method: The study was conducted on Åland and participants (n = 21) were recruited from Åland's Covid cohort (ÅCK). Data were collected through four focus groups interviews, and these were analyzed using systematic text condensation. Results: Three categories were identified through the analysis. The first category deals with both positive and negative changes regarding occupation, everyday life and social life. In the second category, the participants address their worry, both for the future and their relatives, as well as the psychological impact due to the pandemic. The last category deals with experiences of pandemic management, the confusion and frustration associated with it, trust in authorities and a joint effort to stop the pandemic. Conclusion: The fact that Åland is an island has affected people's experiences of the pandemic. The island is situated between two countries its relationship to these has been affected due to the pandemic. The littleness has contributed to social pressure and a sense of responsibility. It is important to consider the local context and the phase of the pandemic when conducting future studies.