Personlig tränare är ett yrke som vuxit fram i Sverige de senaste 20 åren. Yrket har byggt på personliga möten i gymmet men har under de senaste åren blivit alltmer digitaliserat. Covid-19 pandemin gjorde att många personliga tränare arbetsplatser blev påverkade av restriktioner som gjorde att människor valt att inte gå till gym eller där människor samlas. Syftet med studien är att undersöka hur personliga tränare har upplevt sitt arbete under Covid-19 pandemin 2019–2022 och vad de menar är framtiden för yrket. I studien har sex personliga tränare från olika delar av branschen intervjuats. Informanterna med stor erfarenhet berättade att det blev en skillnad i tillströmning av nya klienter i början av pandemin. De informanterna med mindre erfarenhet märkte inte av pandemin på samma sätt. Från att yrket handlat om att klienterna ska träna säkert ur en skadesynpunkt blev det allt viktigare att informera om hygienrutinerna och säkerställa att träningen blev säker för klienterna ur ett smittskyddsperspektiv. Trots de förändringar som skedde under pandemin ser informanterna ljust på yrkets framtid och de menar att det personliga mötet kommer ha svårt att konkurreras ut av alternativ som vuxit fram under pandemin. / Personal training is a profession that has emerged in Sweden over the past 20 years. The personal trainer profession has been built on personal meetings in the gym but has become increasingly digitized in recent years. The Covid-19 pandemic meant that many workplaces were affected by restrictions that made people choose not to go to the gym or where people gather. The purpose of the study is to investigate how personal trainers have experienced their work during the Covid-19 pandemic 2019-2022 and what they believe about the future of the profession. In the study, six personal trainers from different parts of the industry have been interviewed. Informants with extensive experience told that there was a difference in the influx of new customers in the beginning of the pandemic. The informants with less experience did not notice the pandemic in the same way. From the profession being about the clients training safely from an injury perspective, it became increasingly important to inform about the hygiene routines and ensure that the training became safe for the clients from an infection control perspective. Despite the changes that took place during the pandemic, the informants look positively on the profession's future and believe that the personal meeting will be difficult to compete with alternatives that have emerged during the pandemic.

Inledning - Covid-19-pandemin påverkade världen kraftigt och därmed även SHL och klubbarna som ingår i ligan. Tidigare forskning påvisar att en välfungerande relationsmarknadsföring kan motverka effekterna av en kris för företag, och därmed ämnar studien att fylla de forskningsgap som vi har identifierat. Syfte - Det syfte som studien har är att undersöka den relationsmarknadsföring som skett i SHL-klubbarna under pandemin för att ge en övergripande bild samt hur klubbarna har valt att innovera relationsmarknadsföringen. Detta syfte har valts för att möjligtvis se om ekonomin i klubbarna påverkas av relationsmarknadsföring. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen består av fem olika teman som sedan följer med i studien i olika former. Dessa fem teman är: pandemins påverkan på företagen, relationsmarknadsföring, innovativ relationsmarknadsföring i kriser, coopetition samt varumärkesbyggande. Metod - För att på bästa vis möjliggöra och genomföra studien valdes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och tematisk analys. Studien gjordes med svar från fem av totalt fjorton klubbar där intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Resultat - Resultatet påvisar en stark och främjande bild kring användandet av relationsmarknadsföring i pandemin. Detta växer sig starkare när klubbarna har innoverat detta i olika former, vilket har varit till stor hjälp för att stärka relationerna och säkra överlevnaden ekonomiskt. Samarbeten överlag har visat sig vara populärt från klubbarnas sida där även varumärket har stärkts på vissa håll. Bidrag - Studien ger ett bidrag kring ökad förståelse samt vikten av att från SHL-klubbarnas sida ha bra relationer till såväl partners som fans i kriser, samt det viktiga med att vara innovativ i kriser och hur detta möjliggör en förbättrad överlevnad. Studien belyser även hur varumärken kan växa i kriser även om problemen är vitala. / Introduction - The covid-19-pandemic considerably affected the world, and with that also the SHL and the clubs included in the league. Previous research demonstrates that a well-functioning relationship marketing process can counteract the effects of a crisis for companies, and therefore this study aims to fill the research gaps which we have identified. Purpose - The purpose of this study is to examine the relationship marketing process that happened in the SHL clubs during the pandemic in order to give an overall picture and to see how the clubs chose to innovate their relationship marketing. This purpose was chosen in order to possibly see if the clubs’ economic status was affected by relationship marketing. Theoretical framework - The theoretical framework consists of five different themes which follow along the study in various forms. The five themes are: the pandemic’s impact on companies, relationship marketing, innovative relationship marketing in crisis, coopetition and brand building. Method - In order to enable and go through with the study in the best possible way a qualitative method, an abductive approach and a thematic analysis was chosen. The study was done with responses from five of fourteen clubs with the interviews being of a semi-structured nature. Results - The results demonstrate a strong and supporting picture regarding the use of relationship marketing during the pandemic. This sentiment also grows stronger when the clubs have innovated this process in different forms, which also have been to great aid in order to strengthen the relationships and secure the survival economically. Collaborations overall have shown to be popular from the clubs’ sides where the brand even has strengthened in some places. Contribution - The study gives a contribution regarding increased understanding and the importance of having good relationships towards partners and fans in crisis for the SHL clubs. There is also weight on being innovative in crises and how this enables survival in a better way. In addition to this the study also illustrates how brands can grow in crises even if the problems are vital.

Det finns begrensad forskning kring äldre individers upplevelse av deras fysiska aktivitet under covid-19 pandemin. Arbetets syfte var därför att undersöka och beskriva upplevelsen av den fysiska aktiviteten hos äldre individer under covid-19 pandemin. I studien användes kvalitativ metod med individuella intervjuer där deltagarna var bosatta i två olika tätorter i Västra Götalands län (Sverige). Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades, vilket resulterade i en huvudkategori och två underkategorier. Huvudkategorin: "Fysisk aktivitet - värdefullt och genomförbart under pandemin" visade att fysisk aktivitet genom promenader varit betydande för deltagarna samt att de hade kunnat fortsätta med sina promenader under pandemin. De två underkategorierna: "Hälsofrämjande promenader i social gemenskap" och "Funktionell träning och inarbetade rutiner" visade att promenader var hälsopromotivt och att inarbetade vanor kring fysisk aktivitet var en nyckelfaktor för att hålla i gång under pandemin. / There is limited research on older individuals`experience of their physical activity during the covid-19 pandemic. The aim of this study was therefore to investigate and describe the experience of the physical activity of older individuals during the covid-19 pandemic. The study used a qualitative method with individual interviews where the participants lived in two different urban areas in Västra Götaland County (Sweden). The interviews were transcribed, coded and analyzed, resulting in one main category and two subcategories. The main category: "Physical activity - valuable and feasible during the pandemic" showed that physical activity through walks was significant for the participants and that they could have continued with their walks during the pandemic. The two subcategories: "Health-promoting walks in social community" and "Functional training and established routines" showed that walking was health-promoting and that establishing habits around physical activity were a key factor to maintain movement during the pandemic.

Uppsatsarbetet syftade till att undersöka hur konsumenters handelsbeteenden förändrats till följd av Covid-19 pandemin samt ta reda på vilka konsekvenser detta medför i svenska stadskärnor. Studien tar avstamp i e-handelns expansion före och under pandemin och har sin utgångspunkt i Värmlands län. Studiens frågeställningar lyder: Hur har konsumenters handelsbeteenden, med fokus på e-handeln, förändrats under Covid-19 pandemin? Vilka konsekvenser medför förändringarna på svenska stadskärnors innehåll och utbud? Studien har undersökt vad tidigare forskning redovisat när det gäller förändrade handelsbeteenden. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med både privatpersoner och personer med yrkeskompetens inom stadsutveckling och näringslivsutveckling.  Resultatet från intervjuerna visade på att många konsumenter under pandemin kände oro över att handla i fysisk butik och därmed valde att i större utsträckning handla sina nödvändigheter på nätet. En annan orsak till att respondenterna valde e-handel var på grund av flexibiliteten och bekvämligheten med att få varorna hemlevererade. Samtliga respondenter förutspådde att många av de fysiska butikerna i stadskärnan förmodligen kommer att konkurreras ut på grund av e-handelns expansion. Därmed kommer restauranger, kaféer och barer ta större plats i stadskärnan i framtiden. Dessutom framkom även att det troligtvis kommer bli ett ökat fokus på social samvaro i stadskärnan. Slutsatsen som kan dras från studien var att fler konsumenter övergick till att handla mer via e-handeln före och under pandemin. Konsekvenserna för svenska stadskärnor kommer troligtvis av den anledningen bli att de fysiska butikerna tvingas stänga ned i framtiden. / The purpose of this study is to investigate how consumers´ shopping habits have changed as a result of the Covid-19 pandemic as well as to investigate the consequences this has had on Swedish city centers. The basis in this study is the expansion of e-commerce before and during the pandemic and are focusing on Värmlands county. The study's research questions are: How has consumers´ shopping habits, with focus on e-commerce, changed during the Covid-19 pandemic? What consequences have the changes resulted in as regards the business mix as well as the range of products and services in Swedish city centers? The study has investigated what previous research has said about changes in shopping habits. The method used to answer the purpose of the study and its research questions was a qualitative interview method. The interviews were conducted with both private individuals and persons with qualifications and experience in urban and business development.  The results from the interviews indicated that consumers were concerned about shopping in physical stores during the pandemic and therefore chose in a larger degree to shop their necessities online. The respondents also chose to shop online because of the flexibility and comfort with home delivery. All the respondents predicted that the physical stores in the city center would probably go out of business because of the expansion of e-commerce. Therefore restaurants, cafés and bars would take more place in the future city center. Furthermore, there would probably be an increased focus on social interaction in the city center. The conclusion of the study was that more consumers started to shop more by e-commerce before and during the pandemic. The consequences for the Swedish city centers would probably therefore be that the physical stores are forced to close in the future.

Covid-19-pandemin har haft en stor inverkan på det svenska samhället och den svenska vård- och omsorgen. Det finns flertalet utländska studier som undersöker upplevelsen av att arbeta på särskilt boende för äldre under covid-19-pandemin, men ännu ingen svensk studie inom området. Syftet med denna studie var att utifrån en svensk kontext få en ökad förståelse kring personalens upplevelse av att arbeta på särskilt boende för äldre under covid-19-pandemin. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personal på boenden i södra Sverige. Data analyserades därefter genom induktiv tematisk analys. Vilket resulterade i fem teman: Jobbigt med skyddsutrustning, Rädsla för smittan, Att göra sitt bästa i en svår situation, Ökad arbetsbörda blev vardag samt Ris och ros i kommunikationen. Resultatet ger en bild av den upplevelse som personalen erfor. Vilket var att personalen upplevde en känsla av att göra sitt bästa trots nya utmaningar på arbetsplatsen. På så sätt kan beslutsfattare skapa sig en förståelse kring hur arbetsmiljön behöver anpassas efter personalens behov i framtiden. / The Covid-19 pandemic has had a major impact on Swedish society and Swedish healthcare. There are several foreign studies that examine the experience of working in nursing homes during the covid-19 pandemic, but there is no Swedish study in the area yet. The purpose of this study was to, based on a Swedish context, gain an increased understanding of the staff's experience of working in nursing homes for the elderly during the covid-19 pandemic. Data was collected through semi- structured interviews with staff at nursing homes in southern Sweden. Data was then analyzed through inductive thematic analysis. Which resulted in five themes: Difficulty with protective equipment, Fear of infection, Doing one's best in a difficult situation, Increased workload became accustomed and Criticized and praised communication. The result gives a picture of the experience that the staff experienced. Which was that the staff experienced a sense of doing their best despite new challenges in the workspace. In this way, decision makers can create an understanding of how the work environment needs to be adapted to the staff's needs in the future.

Påverkade covid-19-pandemin fotbollsallsvenskan för herrar i Sverige? Vad hände när matcherna spelades utan publik? I detta examensarbete undersöks bland annat fenomenet hemmaplansfördel med tanke på covid-19-pandemin. Syftet med arbetet är att studera och analysera hur hemmaplansfördelen, antal gjorda mål, antalet varnade och utvisade spelare i herrallsvenskan har förändrats mellan säsongerna 2018, 2019, 2020 och 2021 med tanke på covid-19-pandemin. Med hjälp av inhämtning av statistik och matchresultat från svenskfotboll.se samt med olika beräkningar besvaras frågeställningarna om det finns någon skillnad i antalet vinster, antalet gjorda mål och utdelade kort för hemmalag respektive bortalag mellan säsongerna 2018, 2019, 2020 och 2021 och vad eventuella skillnader kan bero på. Genom att gå igenom vad tidigare forskning inom samma område säger och analysera 960 matchresultat i herrallsvenskan fås tydliga resultat som presenteras i tabeller. Resultatet visar att pandemi-säsongen 2020 utan publik sticker ut och överlag minskar snittet vinster på hemmaplan både på naturgräs och konstgräs och samtidigt ökar antalet oavgjorda matcher på hemmaplan. Den största och mest markanta differensen i resultatdelen är andelen vunna matcher på hemmaplan på naturgräs. Från säsongen 2019 till 2020 har denna kategori minskat med hela 12,8 procent. I diskussion- och analysdelen avhandlas olika potentiella bakomliggande orsaker till att hemmaplansfördelen har minskat under covid-19 pandemin och varför resultaten visar som det gör. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag tillämpat och diskuterat kring Pollards 8 bakomliggande faktorer kring hemmaplansfördel. Det behandlar publikeffekter, reseffekter, bekantskap med omgivningen, domarnas bias, territorialitet, speciell taktik, regelmässiga faktorer och psykologiska effekter. Vidare diskuteras vilka av dessa faktorer som kom att påverka allsvenskan mest under de fyra analyserade säsongerna. Slutsatser dras att reseeffekter och publikeffekten är de två största bakomliggande faktorerna till de skillnader vi ser under pandemisäsongen 2020. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan denna studie och tidigare forskning, vilket visar att det överlag inte går att hitta något gemensam mönster men några ligor som till exempel Bundesliga, Serie A och Ligue 1 visar liknande resultat som min studie om herrallsvenskan i Sverige. / Did the covid-19-pandemic affect the Swedish top male football league? What happens when the matches are played without a crowd? In this study I investigate the phenomenon of home ground advantage with regard to the covid-19-pandemic. The aim of the study is to analyze and compare how the home-field advantage, number of goals scored, the number of players warned and sent off has changed in the Swedish top male football league between 2018 and 2021. 2018 and 2019 was played as normal with spectators but in 2020 there were no spectators and 2021 was played with a limited amount of spectators. With the help of statistics and match results from svenskfotboll.se and with various calculations, the questions answered are whether there is any difference in the number of wins, the number of goals scored and the number of cards handed out for home teams and away teams during the four selected seasons and what possible differences depend on. By going through what previous research on the same topic says and analyzing 960 match results in the Swedish top male football league, clear results are presented in different tables. The results show that the pandemic season in 2020, without spectators, stands out and overall the average wins at home were reduced both on natural grass and on artificial turf and at the same time the number of draws at home increased. The largest and the most significant difference was the proportion of matches won at home on natural grass. Between the 2019 season and the 2020 season this category has decreased by a percentage of 12.8. The discussion and analysis section focuses on various potential underlying reasons why the home ground advantage has decreased during the covid-19-pandemic. In order to answer the aim of the study and the questions Pollards (2008) 8 factors regarding home ground advantage are brought into the discussion. It deals with crowd effects, travel effects, familiarity with the environment, referee bias, territoriality, special tactics, rule factors and psychological effects. Conclusions are drawn that travel effects and crowd effects are the two biggest factors behind the differences we saw during the pandemic season 2020. At last a comparison is made between this study and previous research, which shows that it is not possible to find a common pattern but some football leagues such as the Bundesliga, Serie A and Ligue 1 show similar results as my study of the Swedish top male football league.

Three major external events (Brexit, Covid-19 and the present war in Ukraine) have in the last two years shaken the global market which has resulted in disturbances within the production- and transport chains, raised prices and bottleneck effects in the supply chain. The businesses and organizations have since before these crises had a raised interest for scenario planning in order to control future chaos and uncertainties. To beable to control both certainties and uncertainties, has shown to result in business becoming market leaders when crisis hits. Based on these principles the study intends to explain, through three semi structured interviews, how three Swedish exporting businesses and importers (Astrazeneca, SCA and Billerud Korsnäs) manage external events. Based on empirical data the study intends to answer its issue: How are major changesin the business environment handled by import- and export companiesoperating in the transport of forest goods and chemical goods? Subsequently, the empirical data collected from the respondents has been analyzed and set against existing, relevant theoretical points of the study. One conclusion the thesis states from the study is that proactive scenario planning based on external signals creates conditions for organizations' strategic renewal in the import and export market. The thesis also states that experience from previous external events contribute knowledge to organizations' scenario planning and management of future external events. The ability to handle external signals in order to control operations moreproactively can vary between companies, which this study does not handle. However, the study states that it would have been of interest for future research. / Inom de senaste två åren har tre större omvärldshändelser (Brexit, Covid-19 och nutida kriget i Ukraina) skakat om den globala marknaden, vilket har resulterat i störningar i produktions- och transportkedjorna, förhöjda priser och trång sektioner. Scenarioplanering har sedan innan dessa kriser fått ett ökat intresse hos företagen i förebyggande syfte att hantera kaos och osäkerheter. Konsten att hantera osäkerheter i både det förutsedda och oförutsedda, samt vara mottaglig för förändringar, kan resultera i att företagligger i framkant på marknaden när kriser uppstår. Utifrån dessa utgångspunkter ämnar denna studie förklara hur tre svenska export- och importföretag (AstraZeneca, SCA och Billerud Korsnäs) hanterar omvärldshändelser. Genom totalt tre semistrukturerade intervjuer av de tre respondenterna ämnar studien besvara frågeställningen: Hur hanterasstörre omvärldsförändringar av tre svenska import- och exportföretag inomtransport av skogsvaror och kemivaror? Sedermera har den insamlade empirin från respondenterna analyserat och ställts mot befintliga, relevanta teoretiska utgångspunkter. En slutsatsuppsatsen tar från studien är att en proaktiv scenarioplanering baserad på omvärldssignaler skapar förutsättningar för organisationers strategiska förnyelse inom import- och exportmarknaden. Men även att erfarenheter från tidigare omvärldshändelser bidrar med kunskap till organisationers scenarioplanering och hantering av framtida omvärldshändelser. Företagens förmåga att hantera omvärldssignaler i syfte att styra verksamheten mer proaktivt kan variera mellan företag, vilket denna studie inte hanterar. Däremot framför studien att det hade varit ett intressant utgångsläge inför framtida forskning.

Alla människor åldras och möts av olika sociala, psykologiska och biologiska faktorer, men hur dessa kommer att påverka en människas välbefinnande är alltid individuellt. Äldres välbefinnande har nyligen påverkats av coronapandemin som på många olika sätt inneburit en förändrad tillvaro för hela befolkningen. Äldre människor har upplevt strängare restriktioner som bland annat förespråkat en fysisk distansering och isolering under en längre tidsperiod. Såväl coronapandemin som äldre människors välbefinnande i stort har varit ett omtalat tema inom den digitala världen, däribland olika podcasts som i sin utformning når en stor del av allmänheten och erbjuder en nyanserad bild av olika frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma. Syftet med föreliggande arbete har varit att uforska hur äldres välbefinnande diskuteras bland olika yrkesgrupper i olika podcasts. Med utgångspunkt i några poddars innehåll har vi ämnat belysa och reflektera över den bild dessa ger av äldres livsvillkor i dagens samhälle. För att uppnå detta syfte och besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet som samlats in genom att lyssna på 27 poddavsnitt från fyra olika podcasts. Av den införskaffade empirin som utgörs av de professionellas uttalanden i poddavsnitten har studien delats upp i olika framträdande teman. Resultatet visar sammanfattningsvis på att ensamhet, sociala relationer, sjukdomstillstånd, boendesituation och ålderism samtliga har påverkan på om en äldre person kan uppleva och känna välbefinnande. Slutligen visar resultatet på att äldres livsvillkor och välmående under coronapandemin anses ha påverkats på diverse positiva respektive negativa sätt som fortsätter att upptäckas än idag. Bland annat framhåller de gästande yrkesgrupperna att den psykiska ohälsan blivit mer uppmärksammad och att den sociala isoleringen och långa ovissheten som rådde inneburit påfrestning för många personers tillvaro och psykiska mående. / All people age and face different social, psychological and biological factors, but how these will affect a person's wellbeing is always individual. The wellbeing of the elderly has recently been affected by the corona pandemic which in many different ways has implied a changed existence for the entire population. Older people have experienced stricter restrictions that, among other things, advocated physical distancing and isolation for a longer period of time. Both the coronapandemic and the wellbeing of older people in general have been a popular theme in the digital world, including various podcasts that in their design are able to reach a large part of the public and offer a nuanced picture of various issues that may be important to pay attention to. The aim of this essay has been to explore how the well-being of the elderly is discussed among different professional groups in various podcasts. Based on the content of some podcasts, we intend to shed light and reflect on the image they give of the living conditions of the elderly in today’s society. To achieve this purpose and answer the question formulations, a qualitative content analysis was used to analyze the empirical material collected by listening to 27 podcast episodes from four different podcasts. From the acquired empirics that consist of the professionals’ statements, the essay has been divided into different prominent themes. In summary, the results show that loneliness, social relationships, illness, housing situation and ageism all have an impact on whether an older person can experience and feel well in general. Lastly, the results show that the living conditions and well-being of the elderly during the corona pandemic are considered to have been affected in various positive and negative ways which are still being discovered. The visiting professions emphasize among other things that mental illness has received more attention and that the social isolation and long-term uncertainty that prevailed has meant a strain on many people’s life and mental state.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin - En kvalitativ studie av svenska redovisningsbyråer  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alice Larsson och Lovisa Bergström Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - Juni Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi som utgångspunkt där det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från fyra redovisningsbyråer och har kompletterats med en dokumentanalys.  Resultat och slutsats: Redovisningskonsulternas arbete har påverkats och förändrats i det avseende att de behövde ställa om till ett digitalt arbetssätt vilket medförde en ökning av distansarbete och användning av digitala verktyg. Samtliga redovisningsbyråer som deltog i studien hade påbörjat digitaliseringsprocessen redan innan pandemin bröt ut vilket medförde att medarbetarna redan besatt de kunskaper och förutsättningar som krävdes för omställningen till ett digitalt arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studiens främsta bidrag är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Det teoretiska bidraget är att visa samband mellan digitaliseringen, covid-19-pandemin, organisatoriskt lärande och dess påverkan på redovisningskonsulters arbete. Det praktiska bidraget riktas till organisationer inom redovisningsbranschen eftersom den bidrar med en förståelse för hur digitaliseringsprocessen och fungerande lärandeprocesser kan hjälpa organisationer att hantera en period av kris.  Förslag till fortsatt forskning: Att skapa en förståelse för det faktiska utfallet av covid-19-pandemins påverkan på redovisningskonsulters arbetssätt är intressant för framtida forskning. Ytterligare ett förslag är att djupgående undersöka en organisation för att få en mer detaljerad bild av det organisatoriska lärandet och dess funktion inom verksamheten. / Title: The impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic – A qualitative study of Swedish accounting firms   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Alice Larsson and Lovisa Bergström Supervisor: Jean Claude Mutiganda  Date: 2022 - June Aim: The aim with the thesis is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic. Method: This study has a qualitative research strategy as foundation where the empirical material has been gathered through semi structured interviews and a document analysis. A total of seven interviews were made with accounting consultants from four different accounting firms, and the interviews were complemented by a document analysis. Result and conclusion: The accounting consultants work has been affected and is still being affected in the regards where they had to adjust to a digital way of work which also increased working from home and use of digital tools. All the accounting firms that participated in the study had already started the digitalization process before the outbreak of the covid-19 pandemic which meant that the accounting consultant already had the knowledge and tools needed for the adjustment to a more digital way of work. Contribution of the thesis: The main contribution of the study is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during covid-19 pandemic. The theoretical contribution is to show a connection between digitalization, covid-19 pandemic, organizational learning and its impact on accounting consultant’s work. The practical contribution is aimed for organizations in the accounting industry as it contributes with an understanding of the digitalization process and that functional learning processes can help organizations handle a period of crisis. Suggestions for future research: Creating an understanding for the actual result of the impact of covid-19 pandemic on accounting consultants work is interesting for future research. Another suggestion is to thoroughly investigate an organization to create a more detailed picture of organizational learning and its function within the business.

Bakgrund: Den snabba spridningen av COVID-19 viruset har inneburit förändringar i röntgensjuksköterskors arbetsmiljö, men det finns inte många studier kring röntgensjuksköterskans arbetsmiljö under en pandemi.  Syfte: Studiens syfte var att belysa hur röntgensjuksköterskor upplever sin arbetsmiljö under pågående pandemi. Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i denna studie och data samlades in via en enkätundersökning. Urvalet var riktad till röntgensjuksköterskor som urvalsgrupp. Enkäterna (n=100) distribuerades ut på två universitetssjukhus i två olika län. Totalt 58 (universitetssjukhus A=30 och universitetssjukhus B=28) röntgensjuksköterskor svarade på enkäterna.  Resultat: Arbetsbelastningen har ökat i samband med pandemin, men röntgensjuksköterskor beskrev situationen som hanterbar. Att få information och stöd från sin arbetsgivare ansågs vara viktiga trygghetsaspekter för röntgensjuksköterskorna.  Fler röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus B hade fått obekväma arbetstider på grund av personalbrist jämfört med röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus A. Totalt 46 (79,3%) röntgensjuksköterskor från både universitetssjukhus A och B upplevde att deras arbetsmiljö hade påverkats under pandemin på ett negativt sätt.  Faktorerna som påverkade röntgensjuksköterskornas arbetsmiljö mest var: 1) de var oroliga över att bli smittade och föra smittan vidare till andra, 2) kände sig mer stressade och 3) de var trötta och slitna på grund av att de inte kunde återhämta sig helt.  Slutsats: Generellt upplevde röntgensjuksköterskor att pandemin har påverkat deras arbetsmiljö på ett negativt sätt. Vidare studier behövs för ta reda på hur arbetsrutiner kan förbättras samt hur bättre beredskap skulle kunna spela en viktig roll i röntgensjuksköterskans arbetsmiljö. / Background: The rapid spread of the COVID-19 virus has led to changes in the radiographer’s work environment, but there are not many studies regarding radiographers work environment during a pandemic. Purpose: The purpose of the study was to find out how radiographers experience their work environment during the pandemic. Method: A qualitative research method was used in this study and data were collected via a questionnaire. The selection was aimed at radiographers as a group. The questionnaires (n=100) were distributed to two university hospital in two different counties. A total of 58 (hospital A=30 and hospital B=28) radiographers responded to the questionnaires. Results: The workload increased during the pandemic, but radiographers considered the situation manageable. Receiving information and support from their employer was considered an important safety aspect. Several of the radiographers at hospital B had uncomfortable working hours due to the staff shortage, compared with radiographers at hospital A. A total of 46 (79,3%) radiographers from both hospital A and B experienced that the work environment had been negatively affected during the pandemic. Factors that affected radiographers mostly: 1) they were worried about becoming infected and spreading the infection, 2) they felt more stressed and 3) they were tired because they could not fully recover. Conclusion: In general, radiographers felt that the pandemic had a negative effect on the work environment. Further studies are necessary to find out how the work routines can improve and how better preparedness could play an important role in the radiographer’s work environment.