No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket tonläge Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter hade i sin rubricering om covid-19. Vi ville undersöka om rubrikerna var alarmistiska, lugnande eller om tidningarna varit neutrala i sin rapportering. Vi ville även ta reda på vilken tidning som var mest alarmistisk lugnande och neutral samt vilket tonläge som var mest framträdande. Studien tar avstamp i kommersialiseringsteorin samt forskning om krisjournalistik och nyhetskriterier. Genom en kvantitativ innehållsanalys analyserades 400 rubriker, 100 från varje medie, som rör Sverige och som publicerades under tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020. De sökord vi använde för att få fram materialet var folkhälsomyndig*, covid* och corona*. Resultatet visade att rubriker av neutral karaktär var vanligast. Därefter alarmistiska rubriker och sist lugnande rubriker. Den mest neutrala tidningen var Dagens Nyheter, den mest alarmistiska Expressen och det medie som hade flest lugnande rubriker var Aftonbladet. Slutsatsen är att kvällstidningar i högre grad har ett alarmistiskt språk, nästan hälften av Expressens rubriker var alarmistiska. Dock visar resultatet att Svenska Dagbladet inte är långt från Aftonbladet och Expressen i att vara alarmistiska. Dagens Nyheter var den tidning som skiljde sig mest från de övriga tidningarna som mest saklig och informativ i sin rapportering.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 23 de Junio de 2020.

During times of crisis, such as when the world is going through a pandemic. Many companies get affected and need to change their way of working. Our purpose is to study how the abrupt transition to remote work effects different aspects of work and to see whether, and in what ways, the involuntary nature of the current remote work situation changes how remote work is perceived by employees and managers. We choose to do a qualitative study, in order to get a deeper understanding from both employees’ perspective and managers perspective. The managers and employees participating in our interview are from banking, insurance, and staffing agencies. These interviews will be supplemented with secondary sources from news and statistical surveys. By comparing the results from our study with earlier research and recommendations from industry experts, we concluded that organizational members are handling the transition to remote work well despite the ongoing situation. Similar pros and cons of remote work that are present in previous research are also present in our interviews. However, there are some distinct differences as well. Our thesis is intended to help other organizations learn and gain knowledge about how different organizations are managing remote work in a crisis and the challenges that it brings.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan individers olika tidsperspektiv (TP) med deras rörelse i samhället och mängd av fysiska kontakter i relation till de nationella rekommendationerna om fysisk distansering under COVID-19-pandemin. En studie (n = 52) utfördes med syftet av att samla grundläggande information om deltagarna tillsammans med ett mått av deras respektive TP utifrån den korta versionen av Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). Efter rekrytering skickades dagliga enkäter till varje deltagare under en vecka för att samla data om deras dagliga aktiviteter innehållandes bl.a. rörelser och sociala interaktioner. En kvantitativ mätning analyserades utifrån deltagarnas antal besök på diverse ställen i samhället samt mängden av fysiska kontakter under en veckas deltagande. Hypotesen var att deltagares poäng på FP-dimensionen från S-ZTPI skulle visa ett negativt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Deltagares poäng på PH-dimensionen förväntades i stället att visa ett positivt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Resultaten visade inget signifikant samband mellan varken TP (PH och FP) och aktivitet eller TP och mängd fysiska kontakter under en veckas tids medverkande i studien. / The aim of this study is to investigate the relationship between individuals different time perspectives (TP), movement in their community and amount of psychical contacts in relation to the national recommendations about physical distancing during the COVID-19-pandemic. A study (n = 52) was conducted with the purpose of collecting basic information about the participants along with a measure of their respective TP using the short version of the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). After recruitment, daily questionnaires were sent to each participant during a week to collect data about their daily activities involving e.g. movement and social interactions. A quantitative measure was analyzed using participants number of places visited in their community along with the amount of physical contacts during a week’s participation. The hypothesis of this thesis was that participants score on the FP-dimension from the S-ZTPI would be negatively related to the number of places visited and the amount of physical contacts. In contrast, participants PH-score was expected to be positively related with number of places visited and the amount of physical contacts. The results showed no significant relation between neither TP (PH and FP) and activity or TP and physical contacts during a week’s participation in the study.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 24 de Junio de 2020.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 25 de Junio de 2020. Tipo

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 26 de Junio de 2020. Tipo

In the first half of the year 2020 the Coronavirus has, and still does as this thesis is being written, had an unpresidential impact on the world. In Sweden there are less restrictions than in some countries, but for Swedish firms with a high international presence in their operations, the challenges are still extensive. The situation caused by the Coronavirus pandemic is unique in both social sense and a business perspective. Our thesis is to fill the research gap that has been created in terms of how the business relationships are being affected by the impact of the virus. To conduct this thesis, the research was done during the crisis caused by the Coronavirus in order to capture the wanted effects it had. Choosing a qualitative study as the research method, with an abductive approach, the thesis is able to capture a deeper understanding of the studied firms’ relationships and what effects they experienced. The literature reviewed on this thesis helped us gain a better understanding of business relationships and what effects it can experience. With chosen theories a conceptual framework was established to connect the impact of the Coronavirus to how it affects the examined business relationships. This framework was used as a guide through the gathered empirical data. These empirical findings are highlighted and displayed in the empirical chapter and then analyzed in the following after. In the analysis chapter similarities and differences are discussed of the gathered empirical data with the conceptual theoretical framework as a frame. The last chapter, the conclusion of the analysis and answering the research questions followed by implications, limitations and further research suggestions on the subject. The findings of this study resulted in a deeper understanding, and the importance of, that communication between stakeholders intensifies during a time of uncertainty. The study also made it clear that nurturing a business relationship prior to a crisis may have effects to the relationship during the crisis.

Distansundervisning kan fungera som ett bra komplement när en plötslig förändringsprocess i samhället uppstår och digitala verktyg snabbt behöver implementeras i verksamheten. Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring en påtvingad distansundervisning i gymnasieskolor och dess påverkan på gymnasielärare och elever. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever sitt förändringsarbete gällande den påtvingade distansundervisningen i en krissituation. Studien kommer även undersöka gymnasielärares reflektioner kring den påtvingade distansundervisningen. Vår studie bygger på en kvalitativ metodansats där sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika gymnasieskolor runt om samma kommun utfördes. Intervjuerna utfördes digitalt genom plattformen Zoom. Vidare presenteras det empiriska innehållet utifrån lärarnas upplevelser och tolkningar kring krissituationen, och sedan analyseras det empiriska materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna upplevde distansundervisningen som ett relativt bra alternativ för undervisningen i samband med den snabba omställningen. Studiens resultat indikerar däremot att det sociala samspelet mellan lärare och elever har försvårats efter att distansundervisningen påbörjade. Studien har även tydliggjort att lärarna har tagit lärdomar av denna distansundervisning, och hur olika lärandekontexter kan påverka elevernas presterande. Avslutningsvis presenterar studien vidare forskning som kan berika kunskapsfältet. Där lyfts intresset kring vidare forskning som exempelvis undersöker gymnasieundervisning innan, under och efter den påtvingade distansundervisningen.