Studiens syfte var att undersöka hur lärare förhåller sig till utomhusundervisning samt hur fysiska och administrativa, juridiskt fastlagda samt läroplanens ramfaktorer påverka​de lärares förhållningssätt till att bedriva utomhusundervisning. Studien hade även som syfte att undersöka om covid-19 var en ramfaktor samt på vilket sätt sjukdomen hade påverkat utomhusundervisningen. För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetade på skolor inom Region Uppsala och Västmanlands län. Den insamlade empirin analyserades tematiskt och genererade i tre huvudteman nämligen lärares erfarenheter och arbete angående utomhusundervisning, ramfaktorer som begränsar lärare att bedriva utomhusundervisning samt covid-19:s påverkan på utomhusundervisning. Studiens teoretiska perspektiv tog avstamp ur Lundgrens (1984) ramfaktorteori. Resultatet av studien visade att lärare hade ett positivt förhållningssätt till utomhusundervisning trots de nackdelar som angavs. Aspekter som lyftes var främst närmiljön runt skolan samt lärarnas kunskap och erfarenhet angående utomhuspedagogik. Resultatet visade även att flera ramfaktorer påverkade lärare till att bedriva utomhusundervisning där bland annat tid, klasstorlek och personal samt störningsmoment var faktorer som nämndes av flest lärare. Studiens visade även i att covid-19 inte hade någon större effekt på lärare till att bedriva utomhusundervisning samt att det enda ämnet som helt förlagts utomhus var idrottsundervisningen.

La presente investigación tiene como objetivo general identificar la Tolerancia hacia los comportamientos transgresores de la ciudad de Lima Metropolitana y Callao en el tiempo de aislamiento social COVID-19. Para ello, se contó con la participación de 181 jóvenes, entre los 18 y 30 años, con un promedio de 23,87 (DS = 2,77), a quienes se les aplico la Escala de Tolerancia hacia la Transgresión (Rottenbacher & Schmitz, 2012) para medir la tolerancia hacia la transgresión social. En cuanto a los resultados, se encontró una baja tolerancia hacia los comportamientos transgresores, tanto en la escala global como en las dimensiones que la conforman. Asimismo, se encuentra mayor tolerancia hacia comportamientos de transgresión a las normas sociales que a actos ilícitos. / This research has the general objective of identifying tolerance towards transgressive behaviors in the city of Metropolitan Lima and Callao in the time of social isolation COVID-19. For this, 181 young people, between 18 and 30 years old, with a mean age of 23,87 (SD = 2,77) participated, to whom the Scale of Tolerance towards Transgression was applied (Rottenbacher & Schmitz, 2012 ) to measure tolerance towards social transgression. Regarding the results, a low tolerance towards transgressive behavior was found, both on the global scale and in the dimensions that comprise it. Likewise, there is greater tolerance towards behaviors of transgression to social norms than to illegal acts. / Trabajo de investigación

As society grows, increasing populations and urbanisation also increase the risks diseases spreading. Tight living spaces, deforestation and global travel make it easier for these diseases to travel and spread across the world. The obligation for states to protect the lives and personal safety for its citizens include an obligation to do what is necessary to control the spread of these diseases. However, when these measures to control diseases cause intrusions in the private lives and freedom of movement of individuals in the state, the balance of interests must be carefully considered. This thesis aims to analyse the Swedish system of disease control and the principle of free will present therein, and how these are protected both under normal circumstances and under extraordinary circumstances such as a pandemic. Regarding all measures that constitute forced interventions, the principles of free will and proportionality are fundamental. This thesis discusses whether the considerations and balancing of interests in the Swedish system of disease control are satisfactory, or if changes should be made to either allow more intrusive measures or prohibit these further.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 03 de Julio de 2020.

Los modelos de negocio y los espacios digitales se están viendo afectados por el Covid -19. Se hace necesario innovar y proponer cambios que nos permitan surgir hacia nuevos enfoques comerciales.

Den här studien undersöker hur BNP per capita har förändrats i Sverige och USA under två pandemier: spanska sjukan och Covid-19. Dessutom studeras följande komponenter i förhållande till BNP per capita: dödsfall, arbetslöshet, konsumtion, investeringar och nettoexport. Data har hämtats från åren 1915–1930 och 2015–2020. För 2015–2020 studeras kvartals- samt månadsdata. Studien tillämpar ett makroekonomiskt perspektiv för att kunna förklara hur ovanstående komponenter påverkar BNP. BNP per capita minskar med 893.17 kronor i Sverige från 1917 till 1918, och i USA minskar inte BNP per capita förrän 1920. 1921 sker den större förändringen i BNP per capita i USA, en minskning med 514 amerikanska dollar från 1918 till 1921. Minskningen i BNP per capita från kvartal 4 år 2019 till kvartal 1 2020 är 7356.31 kronor för Sverige och 811 amerikanska dollar för USA.

No description available.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 18 de Junio de 2020.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 19 de Junio de 2020.

Studien har syftat till att undersöka hur svenska kommuner har använt Facebook som kanal i sin kriskommunikation under en kritisk fas av pandemin covid-19. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på totalt 20 kommuner i Sverige. Urvalet har varit de, till befolkningsmängd sett, tio största och tio mindre kommunerna. Samtliga inlägg som publicerats på respektive kommuns Facebook-sida under perioden 2020-03-11 till 2020-03-24 har kodats, vilket resulterade i totalt 135 inlägg.   Sammanfattningsvis går det att utläsa att kommuner i Sverige använt Facebook på olika sätt. Med utgångspunkt från resultat och analys, kopplat till de teorier som använts går det att utläsa tre olika slutsatser från studien, vilka även utgår från frågeställningarna som varit grunden i studien.   För det första har det visat sig vara vanligt att kommunerna hellre visar att de känner oro inför pandemin och dess konsekvenser, än att följa forskningens rekommendationer. Den andra slutsatsen är att det finns utmärkande teman och innehåll bland kommunernas kommunikation på Facebook kring covid-19. Ett genomgående tema för kommunikationen på Facebook har varit envägskommunikation. Detta trots att såväl tidigare forskning och teorier visat att det mest effektiva innehållet på sociala medier vid en kris ska vara just dialog och tvåvägskommunikation. Vidare går det även att utläsa att storytelling som strategi har använts i en liten utsträckning, men givit desto större reaktioner och interaktioner. Den tredje och sista delen som går att konstatera är att de större kommunernas kommunikation via Facebook oftare ligger i linje med hur forskare inom kommunikationsvetenskap menar är det optimala viset att kommunicera på. Förutom detta är skillnaden mellan stora och små kommuner inte markant, utan den större skillnaden ligger snarare mellan kommun till kommun.