Studiens syfte har varit att utifrån de centrala begreppen inom KASAM få en bild av hur personalen inom studenthälsan beskriver att deras arbete har påverkats under corona-pandemin. Hur beskriver personalen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete under corona-pandemin. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes sju intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten i studien är Antonovskys (2005) teori om KASAM. Resultatet av studien visar att personalen på studenthälsan har genomgått förändringar under corona-pandemin i form av distansarbete, digitaliseringen samt ökad arbetsbelastning. De beskriver att de funnit situationen begriplig. Samtidigt framkommer det att arbetssituationen för studenthälsans personal har varit hanterbar och de har hanterat de förändringarna som de ställts inför. De har tagit lärdom av de förändringar som corona-pandemin ställt dem inför och utvecklat verksamheten efter detta och funnit meningsfullhet i det arbetet. Verksamheterna har utvecklats och gett det stöd som studenthälsans personal har behövt. Arbetet har anpassats efter de digitala verktygen som de haft tillgång till och de har funnit fördelar som bidrar till att de kommer att fortsätta denna utveckling.

This study uses data between 2011 and 2020 from the 290 municipalities of Sweden to investigate theeffect that covid-19 has had on income inequality. Excess mortality rate is used as the variablemeasuring the intensity of the pandemic and the Gini coefficient as well as percentile quotas representsincome inequality. Using a Difference in Difference approach, a positive effect on income inequalitywas found using percentile quotas. A unit increase in excess mortality corresponds to an increase inP90P10 with up to 1,1%. It was also found that mainly the low income group of people were the mostaffected.

Bakgrund: Under Covid-19 pandemin infördes restriktioner för att skydda äldre från att insjukna. Restriktionerna innebar en påtvingad isolering av en population som redan innan pandemin ansågs vara överrepresenterad gällande ensamhet och isolering. Ensamhet leder till ökad risk för såväl fysisk- som psykisk ohälsa som i vissa fall kan leda till förtidig död. Det är oklart om huruvida äldre har upplevt ensamhet och isolering under Covid-19. För att förebygga samt behandla ohälsa relaterat till ensamhet och isolering, behöver sjuksköterskan ha kunskap inom området och genom ett personcentrerat förhållningssätt kan ensamhet identifieras. Syfte: Beskriva förekomst av ensamhet och isolering hos personer över 60 år under Covid-19 pandemin. Metod: En kvantitativ metod genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på ett urval från The Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge. Resultat: Ensamhet och isolering visade sig inte vara ett problem för deltagarna. Kvinnor rapporterade i högre utsträckning sin hälsa som någorlunda till dålig jämfört med män, vilket även personer i ålderskategorin ≥80 år hade högre benägenhet att göra. Kvinnor samt ålderskategorin ≥80 kände sig ensamma och isolerade i högre utsträckning än övriga kategorier. Signifikant skillnad mellan könen och mellan de olika ålderskategorierna påvisades i självuppskattad hälsa. Slutsats: Ensamhet och isolering har inte påvisats vara ett problem i stor utsträckning för äldre under Covid-19 pandemin. Varvid sjuksköterskan ej kan förutsätta att äldre upplevt ensamhet och isolering till följd av Covid-19 pandemins restriktioner.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Designing and developing a diagnostic technology that is capable of highly sensitive and specific, multiplexed, high-throughput, and quantitative biomarker assays for disease diagnosis and progression is of the upmost importance in modern medicine and patient care. Current diagnostic assays capable of multiplexed and high-throughput analysis include mass spectrometry, electrochemistry, polymerase chain reaction (PCR), and fluorescence-based techniques, however, these techniques suffer from a lack in sensitivity, false responses, or extensive sample processing that are detrimental to clinical diagnostics. To overcome these sensitivity challenges, the field of nanoplasmonics has become utilized when developing diagnostic assays. Plasmonic-based diagnostic tests utilize the unique optical, chemical, and physical property of nanoparticles to increase the sensitivity of the assay. In this dissertation, novel diagnostic platforms that utilize nanoparticles and their localized surface plasmon resonance (LSPR) property will be introduced. LSPR is an optical property in noble metallic nanoparticles that is referred to as the collective oscillation of free electrons upon light irradiation. It is highly dependent on the shape, size, and dielectric constant (refractive index) of the surrounding medium of the nanoparticle and LSPR sensing is based on a change in these properties. In this dissertation, the LSPR property is utilized to fabricate nanoplasmonic-based diagnostic platforms that are capable of multiplexed and high-throughput biomarker assays, with high sensitivity and specificity. The work presented in this dissertation is presented as six chapters, (1) Introduction. (2) Methods, (3) Fabrication of a LSPR-based multiplexed and high-throughput biosensor platform and its application in performing microRNA assays for the diagnosis of bladder cancer. In this chapter, the advancement of single-plex solid state LSPR-based biosensors into a multiplexed and high-throughput diagnostic biosensor platform is reported for the first time. The diagnostic biosensor platform is first fabricated utilizing different gold nanoparticles (spherical nanoparticles, nanorods, and triangular nanoprisms), and then with the gold triangular nanoprisms as the nanoparticle of choice, microRNA assays were performed. The developed biosensor platform is capable of assaying five different types of microRNAs simultaneously at an attomolar limit of detection. Additionally, five microRNA were assayed in 20-bladder cancer patient plasma samples. (4) Development/optimization of the biosensor platform presented in Chapter 3 for the detection of COVID-19 biomarkers. In this chapter, the biosensor platform utilized in Chapter 3 was designed to assay 10 different COVID-19 specific biomarkers from three classes (six viral nucleic acid gene sequences, two spike protein subunits, and two antibodies) with limit of detections in the attomolar range and with high specificity. The high-throughput capability of the biosensor platform was advanced, with the platform performing analysis of a single biomarker in 92 patient samples simultaneously. Additionally, the biomarker platform was utilized to assay all 10 biomarkers in a total of 80 COVID-19 patient samples. (5) Further optimization of the biosensor platform for the development of a highly specific antibody detection test for COVID-19. During the COVID-19 pandemic, knowledge was gained on the specificity of antibodies produced against COVID-19. In this chapter, that knowledge was applied towards the optimization of the biosensor platform presented in Chapter 4 in order to assay SARS-CoV-2 neutralizing antibody IgG. The optimization of the biosensor platform included the size of the gold triangular nanoprisms and the receptor molecule of choice. The biosensor platform assayed this highly specific COVID-19 IgG antibody with a limit of detection as low as 30.0 attomolar with high specificity and no cross reactivity. Additionally, as a proof of concept, the biosensor platform was utilized in a high-throughput format to assay SARS-CoV-2 IgG in a large cohort of 121 COVID-19 patient samples simultaneously. (6) Advancement of the biosensor platform from a 96-well plate to a 384-well plate and its application in assaying microRNA for early diagnosis of pancreatic cancer. In this chapter, the high-throughput capabilities of the biosensor platform presented in Chapters 3-5 was expanded by increasing the sensor amount in one platform from 92 to 359. The 384-well plate biosensor platform was designed, optimized, and utilized to perform microRNA assays for early-stage pancreatic cancer diagnosis. The optimization of the biosensor platform included the manipulation of LSPR-based parameters and the -ssDNA receptor molecule in order to obtain low limit of detections (high sensitivity). Additionally, the biosensor platform assayed two microRNA in a large cohort (n=110) of pancreatic cancer and chronic pancreatitis patient samples.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har i dagsläget pågått i drygt två år. Den har haft stor påverkan på samhället och sjukvårdens personal. Forskning om effekterna utökas fortlöpande och röntgensjuksköterskors upplevelser är aktuella för vidare studier. Syfte: Syftet med studien är att beskriva röntgensjuksköterskors upplevelser i samband med att pandemin kom, under tiden pandemin fortgått, och deras upplevelser av dagens pandemisituation.  Metod: I denna kvalitativa intervjustudie med induktiv ansats intervjuades nio röntgensjuksköterskor med hjälp av en intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna hölls i slutet av mars 2022. Resultat: I kategorierna I början - en helt ny värld, Under tiden - förändringar och Nu – reflektion var de viktigaste fynden kollegornas stora betydelse för varandra vid omvälvande situationer och vikten av att ledningen leder med tydlighet och transparens för att motverka förvirring och misstro bland personalen. Samverkan var viktigt för respondenterna då det sågs kunna göra arbetsflödet och arbetsmiljön bättre. Hygienrutinerna fick ökad betydelse, vilket gav respondenterna trygghet och ingick i det som blev vana och rutin kring dagens patientmöten. Slutsats: Idag befinner sig röntgensjuksköterskorna fortfarande i kampen mot pandemin. Från att ha känt stor rädsla, oro och frustration gentemot bristfällig ledning, oklara hygienrutiner och informationsbrist kring skyddsutrustning har situationen nu övergått till ett stadie där kunskap har kommit ikapp och vana och rutin har gjort covid-19 till vardag. Inför framtiden tror röntgensjuksköterskorna att covid-19 kommer finnas kvar på ett eller annat sätt, men med all ny kunskap finns förhoppningar om att vården är rustad för framtida kriser i samhället, och att alla röntgensjuksköterskor uppskattas för det viktiga arbete de faktiskt gör.

Att vaccinera sig mot Covid-19 viruset har ansetts vara en global förutsättning för att kunna utplåna pandemin. Världen över har det skett påtryckningar att man ska vaccinera sig och till allra största del har vaccinet uppfattats som bra och människor har därför gått och vaccinerat sig. Men det har även förekommit att människor har tackat nej till vaccinet och i den här studien kommer vi att fokusera på dessa individer. En kvalitativ intervjustudie har genomförts för att besvara våra frågeställningar där vi vill veta orsaken till varför man väljer att inte ta vaccinet mot Covid-19, och även vilka konsekvenser det här valet haft för dessa personer. Analyserna har genomförts mot bakgrund av tidigare forskning inom områdena vaccinmotstånd och effekter av normbrytande beteende, samt mot bakgrund av teorier gällande bland annat hur konspirationsteorier framkommer och konsekvenser av stigmatisering. Analyserna visar att en brist på tillit till stat och myndigheter är det främsta skälet till vaccinmotstånd, och även att de människor som har valt att inte ta Covid-19 vaccinet har blivit stigmatiserade (med tillhörande konsekvenser). Vi anser att vår undersökning bidrar med kunskap om sambandet mellan vaccinmotstånd - brist på tillit till stat och myndigheter och konspirationsteorier, samt att upplysa om de konsekvenser som det valet har medfört.

Bakgrund och Problemformulering – Sjuksköterskorna har ett massivt ansvarsområde över de patienterna som hen vårdar. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever känslor av glädje och stolthet i kombination med känslor av oro och rädsla. Att gå från student till legitimerad sjuksköterska sågs som ett stort och tufft steg då förväntningarna kan bli överväldigande eftersom de saknar arbetslivserfarenheter och rutiner inom yrket. Det finns få internationella studier inom området och ingen svensk studie har hittats vilket ger motiv till denna studie. Syfte – Syftet med denna studie är att utforska nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att komma ut i arbetslivet under Covid-19 pandemin. Metod – För att besvara syftet har en kvalitativ metod med en induktiv ansats har tillämpats. Sex nyutexaminerade sjuksköterskor rekryterades. Semistrukturerade intervjuer hölls med sjuksköterskorna, och dessa intervjuer spelades in och därefter transkriberades dem. Dataanalysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Resultat och Slutsats – De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna anser att det är tufft att gå från student till legitimerade sjuksköterska. Den första yrkesverksamma tiden beskrevs som tuff och svår samtidigt som det kunde kännas roligt och spännande. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde sig inte färdigutbildade efter avklarade studier. Skilda upplevelser återfanns gällande att börja yrkeskarriären under Covid-pandemin. Det är viktigt att området fortsätter forskas på för att underlätta övergången från student till legitimerad sjuksköterska på det mest optimala sättet.

This thesis aims to explore the relationship between different infection control strategies during the first year of covid-19 and trust in government. The scope is limited to EU member states. The relationship is analysed with OLS-regression with a host of restriction data and trust controls. The variables are motivated by a theoretical framework constructed from previous theories and research on trust during previous crises where diverse effects on trust are discussed. The relation-ship is also analysed with scatterplots and diagram to illustrate the change in trust in the different EU member states. The results indicate that there is a negative relationship between trust and infection control measures. However, there is noth-ing in this study that provides support for the hypothesis that different strategies affect trust in different ways. Nevertheless this should be further examined in fu-ture studies.

SAMMANFATTNING  Forskningsfrågor: På vilket sätt har organisationers verksamhetsstyrning påverkats under covid-19-pandemin? Vilket eller vilka styrsystem har använts för att få distansarbetet att fungera?  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en djupare förståelse i de problem som kan uppstå med distansarbete i organisationers verksamhetsstyrning. Undersökningen är viktig då det finns en kunskapslucka inom detta område. Det är fortfarande ett nytt forskningsområde. Kunskap kring hur verksamhetsstyrningen kan gå till för att få organisationer att fortsätta fungera på ett bra sätt kan vara till hjälp för de organisationer som kommer att fortsätta arbeta mycket på distans efter pandemin samt i framtida likande situationer som covid-19-pandemin. Metod: Kvalitativ metod Slutsats: För att få distansarbetet att fungera har främst personnel/culture control använts för att behålla den sociala närvaron har digitala fikarum använts och personalen har kunnat fortsätta utvecklas genom digitala utbildningar. Även action control har använts genom den digitala övergången samt styrningen kring distansarbetet. Results control har också använts men inte specifikt för situationen. Den här formen av styrning användes redan innan pandemin. / ABSTRACT Research questions: How has corporate management control been affected during the covid-19 pandemic? Which control system or control systems have been used to make teleworking possible?  Purpose: The thesis aims to gain a deeper understanding of the problems that can arise with teleworking in management control. The study is important as there is a knowledge gap in this area. It is still a new area of research. Knowledge of how management control can be done to get the organization to continue to function in a good way can be helpful for those organizations that will continue to work a lot remotely after the pandemic as well as in future similar situations such as the covid-19 pandemic. Method:  Qualitative method   Conclusion: In order to make telecommuting work, mainly personnel/culture control has been used. To maintain the social presence, digital break rooms have been used and the staff has been able to continue to develop through digital training. Action control has also been used through the digital transition and telecommuting management. Results control has also been used but not specifically for the situation. This form of management control was already in use before the pandemic.

Introducción: La cuarentena por COVID-19 ha afectado de gran manera a los estudiantes universitarios del Perú, generando una serie de efectos físicos, psicológicos y conductuales.Objetivo:Determinar los factores asociados a ansiedad, depresión, somatización y evitación experiencial en estudiantes universitarios del Perú en cuarentena por COVID-19. Métodos: Se realizó un estudio observacional transversal. La muestra estuvo constituida por 1264 estudiantes universitarios de diversos departamentos del Perú, se tomó como variables dependientes a la ansiedad, depresión, somatización y evitación experiencial, las cuales se evaluaron con el cuestionario de “El Inventario de comportamiento psicosocial desajustado, ante la presencia del COVID-19 en la población peruana” y el AAQ II, para el análisis estadístico se empleó el chi cuadrado. Resultados:Más de la mitad de los estudiantes universitarios del Perú, presenta entre 3 y 6 de los 6 indicadores de ansiedad, y este mismo número de indicadores de depresión lo presenta el 45% de la muestra. El 30 % de la muestra presenta entre 3 y 6 indicadores de somatización y el 40,3% de la muestra se ubica de la mitad hacia arriba en la escala de evitación experiencial. Conclusiones: Existen diferencias en los niveles de ansiedad, somatización y evitación experiencial entre varones y mujeres, asimismo se encontró que los estudiantes de mayor edad presentaban niveles más bajos de ansiedad, depresión y evitación experiencial, pero no en somatización. / Introduction: The COVID-19 quarantine has greatly affected university students in Peru, generating a series of physical, psychological and behavioral effects. Objective: To determine the factors associated with anxiety, depression, somatization and experiential avoidance in peruvian university students quarantined by COVID-19. Methods: A cross-sectional observational study was carried out. The sample was made up of 1264 university students from various departments of Peru, anxiety, depression, somatization and experiential avoidance were taken as dependent variables, which were evaluated with the questionnaire "The Inventory of unadjusted psychosocial behavior, in the presence of COVID-19 in the Peruvian population” and the AAQ II, for the statistical analysis the chi square was used Results: More than half of the university students in Peru present between 3 and 6 of the 6 anxiety indicators, and this same number of depression indicators is presented by 45% of the sample. 30% of the sample has between 3 and 6 indicators of somatization and 40.3% of the sample is located in the middle upwards on the experiential avoidance scale. Conclusions: There are differences in the levels of anxiety, somatization and experiential avoidance between men and women, it was also found that older students had lower levels of anxiety, depression and experiential avoidance, but not in somatization.