Den större vattensalamandern är den största salamandern i Skandinavien. I södra Sverige är den knuten till det gamla kulturlandskapet med lövskogar, öppna ytor och små dammar som den kan leka i. Idag har detta landskapet krympt och den större vattensalamandern hotas av bland annat habitatförstörelse och igenväxning. På Näsby fält utanför Kristianstad, där man redan 1972 kunde konstatera att arten fanns, gjordes 2003 en inventering av större vattensalamander. Våren 2014 gjordes en återinventering för att ta reda på hur populationenser ut idag. Resultatet visade en negativ trend som kan bero på att vattennivån under de senaste åren har sjunkit i vissa av dammarna. Under inventeringen fångades totalt 47 större vattensalamandrar. För att ta reda på när och hur de inventerade dammarna har bildats studerades kartor och annat källmaterial för att se hur området förändrats sedan 1800-talet. De flesta dammarna är grävda av människor för olika sorters bruk under en period som sträcker sig ända tillbaks till 1700-talet.

The aim of this study is to determine some breeding and ethology aspects of Great Crested grebes (Podiceps cristatus) in two different habitats in the Třeboň basin. The first locality is Nadějská rybniční soustava (NRS). It means 14 high eutrophic fish ponds near Třeboň. The second locality is in Hálámky and it is the gravel pits area. There are 4 ponds with low eutrophic water. This locality is similar to lakes - the origin biotope of Great Crested grebes (Podiceps cristatus). There are still active outputs of gravel in some of Halámky ponds. This study is based on breeding aspects, such as bird quantity, observing and measuring. Observations were carried out in 2004 - 2006. Whole day ethology monitoring was made in 2006. The data in Nadějská rybniční soustava are collected every 14 days from March to November. The data in Halámky are collected on the month base. The parameters of nests were measured during the breeding season. It was draught of nests, height above water level, height of water column, diameter of nests, ``kotlinka{\crqq} - a place for eggs in nest, ``korona{\crqq} - a special part of the nest. We focused on the parameters of eggs such as width, length and number of eggs in the nest as well.

No description available.

Inledning: Småvatten som dammar har försummats i bevarande-och övervakningsstrategier där fokus har lagts på större sötvattensmiljöer. Kunskap om småvattens roll i bevarandet av biologisk mångfald är bristfällig men studier har visat att dammar kan försörja fler arter, fler unika arter och mer ovanliga arter än sjöar, floder och vattendrag. I Sverige är 100 av 240 rödlistade sötvattensorganismer knutna till småvatten, där de flesta är arter av evertebrater men inkluderar även 38 % arter av den svenska amfibiefaunan. För att säkra den svenska amfibiefaunan måste faktorerna som missgynnar faunan, framförallt de hotade arterna, bli kända. Att bedöma vattenmiljöer lämpade för framgångsrik reproduktion hos amfibier kan vara komplicerad med hjälp av instrumentmätningar och vattenprover då kemiska parametrar i vattnet är ostabila. Alternativt kan man studera sötvattenslevande makroevertebrater där sammansättning, förekomst eller frånvaro kan indikera om miljön är utsatt för stressfaktorer. Utdikningar, övergödning och introduktion av invasiva arter har missgynnat amfibiefaunan genom minska reproduktionslokaler och skapa spridningsbarriärer. I Skånes region, som har högst diversitet av groddjur, har hundratals vatten återskapats för amfibier men behovet att fortsätta med naturvårdsinsatser kvarstår. Syfte: Med denna studie önskar jag lyfta vikten av att bevara och återskapa dammar för amfibier. Studien fokuserar på artrikedom hos amfibier, hotade arter samt reproduktiv framgång hos dessa. Studien omfattar 15 dammar fördelade över tre områden i Skåne. I två områden har flera dammar återskapats för att gynna amfibiefaunan och genom att följa upp kolonisering av dessa och utvärdera reproduktiv framgång, önskar jag bidra med lärdom om naturvårdsinsatsers effektivitet. De två områdena kommer även att jämföras med ett referensområde där inga omfattande naturvårdsinsatser har genomförts. Kemi- och fysikaliska parametrar kommer mätas i dammarna men även makroevertebrater i vattnet kommer att studeras för att se om det finns ett samband mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos amfibier och förekomsten av makroevertebrater. Frågorna som ska besvaras är 1) vilket område är mest artrikt? 2) Har naturvårdsinsatserna i relation till referensområdet gynnat hotade arter? 3) Skiljer sig sammansättningen av vattenkemiska parametrar åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? 4) Skiljer förekomst, diversitet, sammansättning av evertebrater samt andelen rovinsekter åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? Metod: Projektområdet begränsades till sydöstra Skåne. Två områden, Ravlunda och Högestad valdes ut efter vetskapen om att omfattande naturvårdsinsatser utförts i områdena med syftet att gynna amfibier. Markanvändningen i områdena skiljer sig åt där Ravlunda är ett aktivt skjutfält och i Högestad drivs bland annat jord- och skogsbruk. Det tredje området, Referensområdet, bestod av spridda dammar runt Ravlunda skjutfält. Här hade inga naturvårdsinsatser utförts i syftet att gynna amfibier. Amfibier och deras utvecklingsstadium inventeras under säsongen när gruppen är som mest aktiv i vattenmiljön. Utvalda kemi-och fysikaliska mätningar tas med hjälp av mätinstrument och vattenprover analyseras i laboratorium. Evertebrater samlas in genom håvning för att beräkna Shannons diversitet index och Average score per taxon (ASPT) index. Andelen rovinsekter beräknas från antalet larver av Odonata och individer från familjerna Dytiscidae och Notonectidae. Variansanalyser kommer utföras för att identifiera skillnader mellan områdena och korrelationsanalyser utförs för att identifiera samband mellan evertebrater och framgångsrik reproduktion hos amfibier. Non-metric multidimensional scaling analyser kommer utföras för att identifiera hur lokalerna förhåller sig till varandra i sammansättning av vattenkemi samt sammansättning av familjer och fördelning hos evertebrater. Resultat: Högestad var det mest artrika området. Där var signifikant skillnad i antalet individer av hotad art mellan Ravlunda och de andra områdena. Naturvårdsinsatserna bedömdes gynnat hotad art i Ravlunda men inte i Högestad. Korrelationsanalysen visade inget samband mellan framgångsrik reproduktion och index-beräkningarna. Slutsats: Naturvårdsinsatser i syftet att bevara den svenska amfibiefaunan och dess hotade arter kan vara framgångsrik om man lägger alla bitar i pusslet rätt, för det är många faktorer som spelar in för att insatser ska bli både effektiva och framgångsrika. Att fortsätta med uppföljningar av naturvårdsinsatser efter att projekttiden är slut är viktigt för att kunna ta lärdom om vilka metoder som skapar bäst förutsättningar för stabila populationer hos amfibier.

Les plumes d'oiseaux abritent de nombreux microorganismes qui pourraient être acquis dans l'environnement, ces microorganismes pouvant exercer une sélection intense sur leurs hôtes en réduisant leur fécondité et leur survie. Plusieurs taxons bactériens qui vivent sur des plumes ont la capacité de dégrader la kératine des plumes et causent des dommages à leur structure et peuvent modifier aussi leur coloration. Les oiseaux utilisent des signaux visuels tels que des couleurs vives ou des ornementations exagérées pour la communication socio-sexuelle ainsi que la reconnaissance des espèces. Seuls les individus en bonne santé sont capables de produire des caractères sexuels secondaires exagérés et restent résistants aux parasites débilitants. Le paon (Pavo cristatus) est une espèce polygame qui a plusieurs décorations exagérées, les caractères sexuels secondaires les plus remarquables du paon sont leur traîne décorée avec des ocelles magnifiques qui contiennent trois couleurs irisées différentes. Grâce à une technique basée sur la culture, j'ai isolé la communauté bactérienne des plumes de différentes parties colorées des ocelles de la traîne du paon. L'étude révèle qu'il y a eu une répartition hétérogène des bactéries parmi les différentes parties colorées des ocelles. L'abondance et la prévalence des taxa bactériens spécifiques étaient liées au degré de dégradation des plumes, à l'expression de différents caractères sexuels secondaires, à des changements dans la coloration des ocelles et à l'augmentation de la croissance quotidienne des plumes. En outre, nous avons constaté un petit effet de l'expression de caractères sexuels secondaires sur la proportion sexuelle des couvées avec un biais en faveur des individus masculins. Les travaux présentés dans cette thèse fournissent des preuves que les ocelles de plumes peuvent être considérés comme un signal fiable de la diversité et de l'abondance de bactéries chez le paon. En conséquence, ils représentent une indication pour la qualité individuelle, ce qui permet aux femelles de choisir des mâles avec une communauté bactérienne spécifique. / Bird feathers harbour numerous microorganisms that could be acquired from the surrounding environment, these microorganisms may exert intense selection on their hosts by reducing fecundity and survivorship. Several bacterial taxa that live on feathers have the ability to degrade feather keratin and cause damage to feather structure and may alter the feather colouration. Birds use visual signals such as bright colours or exaggerated ornamentation for socio-sexual communication as well as species recognition. Only healthy individuals are able to produce exaggerated secondary sexual characters and still remain resistant to debilitating parasites. Peacocks (Pavo cristatus) is a polygamous species that have different exaggerated ornamentation, the most notable secondary sexual characters of the peacock are their long-decorated trains that comprise the magnificent ocelli which contain three different iridescent colours. Through a culture based technique we isolate feather bacterial community from differently coloured parts of the ocelli of the peacock’s train. The study reveals that there was a heterogeneous distribution of bacteria among the differently coloured parts of ocelli. The abundance and prevalence of specific bacterial taxa was related to the degree of feather degradation, expression of different secondary sexual character, changes in ocelli colouration and daily growth increment. Furthermore, we found a small effect of the expression of secondary sexual characters on biasing of brood sex ratio towards production of more sons than daughters. The work presented in this thesis provide evidence that feather ocelli may consider as a reliable signal of the diversity and the abundance of bacteria in peacock and in consequence indication for the individual quality and that allowing the choosy females to pick males with a specific bacterial community.

The number of amphibians has decreased worldwide. Causes include landscape fragmentation and habitat loss. In Sweden all amphibian species are protected and according to the EU Habitats Directive, both the great crested newt (Triturus cristatus) and its habitat are protected. Inventory of amphibians is important because it shows if the environment has a good ecological status since other groups of organisms thrive in the same conditions as the amphibians. Amphibians themselves are also important in the ecosystem. In Solna, Stockholm County, an inventory of amphibians was made in seven ponds and migrating routes between them were investigated. Smooth newt (Lissotriton vulgaris) was found in five of the ponds which indicates good conditions in breeding ponds, and great crested newts were found in two ponds. The common frog (Rana temporaria) and the common toad (Bufo bufo) were found in one of the ponds. Several major barriers exist in the study area, such as the railway, the motorway E4 and Bergshamravägen, which effectively cut off the natural areas and make it difficult for fauna to migrate. There need to be more and better migrating routes. Therefore measures are proposed for Solna municipality to get a functioning network of breeding ponds. Minor measures, such as clearing an overgrown pond where the great crested newt is present, can be helpful. Another suggestion is to create fauna lanes in tunnels for cars and pedestrians, which allows amphibians and other fauna to get past a barrier like roads. According to the ”Program för Nya Ulriksdal” a pond will be removed when a green area is to be exploited. A suggestion is that the pond should be preserved or compensatory measures shoud be performed by constructing a new pond. More costly measures, such as broad ecoducts or tunnels for passing the railway and the motorway, are also proposed. More migrating corridors should be created and fauna passages projected in urban planning. Preserving existent migrating corridors is also of importance. / Groddjuren har minskat i antal i hela världen. Orsaker till det är bland annat fragmentering av landskapet och habitatförlust. I Sverige är alla groddjursarter fridlysta och enligt EU:s Art- och habitatdirektiv ska både arten större vattensalamander (Triturus cristatus) och dess livsmiljö skyddas. Inventering av groddjur är viktig för att det visar om landskapet över lag har en bra ekologisk status, i och med att även andra organismgrupper trivs med samma förutsättningar som groddjuren. Inventering visar också vilka åtgärder som behövs för att få en god status. Groddjuren i sig har också en viktig funktion i ekosystemet. I Solna, i Stockholms län, har sju vattensamlingar inventerats med avseende på groddjur och spridningsvägarna mellan dem har undersökts. Mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) förekom i fem av dammarna, vilket tyder på bra förhållanden i lekvattnen, större vattensalamander hittades i två dammar. Även vanlig groda (Rana temporaria) och vanlig padda (Bufo bufo) sågs i en damm. I undersökningsområdet finns flera kraftiga barriärer i form av till exempel järnvägen, E4:an och Bergshamravägen, som effektivt skär av naturområden och gör det svårt för groddjur och annan fauna att sprida sig. Spridningsvägarna behöver bli fler och bättre. Därför föreslås åtgärder för Solna stad för att få ett fungerande nätverk av leklokaler. Åtgärder kan vara av mindre omfattning, som att röja en övervuxen damm där större vattensalamander förekommer. Ett annat förslag är att skapa viltfiler i bil-, gång- och cykeltunnlar, som ger möjlighet för groddjur och annat vilt att ta sig förbi en barriär i form av en väg. Enligt Program för Nya Ulriksdal kommer en damm att tas bort när ett grönområde ska bebyggas. Här föreslås att dammen ska bevaras eller att en kompensationsåtgärd utförs genom att anlägga en ny damm. Mer kostsamma åtgärder som breda ekodukter eller tunnlar för att kunna passera järnvägen och motorvägen föreslås också. Över lag bör fler spridningskorridorer skapas och faunapassager planeras in vid stadsplanering. Det är också viktigt att bevara befintliga spridningskorridorer.

Piscivorous birds are often blamed for causing significant damage to fish stocks. Various methods are used to determine the composition of their food, each of them has limits in its ability to determine the complete food spectrum. This work maps the complete food composition of 14 species of fish-eating birds with a method that is not commonly used. Method used in this work uses analysis of publicly available photos on Google.com. In addition to the complete composition of the food, the species composition of the non-fish part of the prey was also determined, and in the case of the Great Cormorant (Phalacrocorax carbo), also the length of the fishes it catches. The aim of this work is to reveal the usability of this method for these purposes. A total of 2350 retrieved photographs were analyzed. The results obtained by photo analysis are in all cases compared with data in the available literature. For representatives of heron birds (Ardeidae), the analysis of photographs provided good information on the food spectrum of individual birds and on the qualitative composition of the non-fish component. It also provided relatively good information on the diet of the White-tailed Eagle (Haliaeetus albicilla), but the bird part of the prey was slightly underestimated. In the diet of the Great Crested Grebe...