<p>This thesis investigates if privatization of the Swedish healthcare system influences our view on the meaning of equality. This system is based on the principle that all people are equals and that healthcare should be provided on the basis of need. I apply critical ideology analysis to investigate how our view of equality might change because of the evolvement of society. A critical view may be explained as an interest in exploring things that seem obvious to many. Important questions to answer are why equality is regarded as such a natural concept in the society and how healthcare is actually provided. I analyze government documents, such as debates and inquiries about privatization and identify a complexity regarding the conception of equality and its relation to ideas of freedom and justice.</p>

This thesis investigates if privatization of the Swedish healthcare system influences our view on the meaning of equality. This system is based on the principle that all people are equals and that healthcare should be provided on the basis of need. I apply critical ideology analysis to investigate how our view of equality might change because of the evolvement of society. A critical view may be explained as an interest in exploring things that seem obvious to many. Important questions to answer are why equality is regarded as such a natural concept in the society and how healthcare is actually provided. I analyze government documents, such as debates and inquiries about privatization and identify a complexity regarding the conception of equality and its relation to ideas of freedom and justice.

Göranzon, Ingrid: From concept to reality - Uppsala Municipal School of Music. Master thesis, 30 credits. Uppsala: Department of Musicology. 2013. This thesis aims to explain how and why the municipal school of music (kommunala musikskolan) in Uppsala was formed. Municipal schools of music are a Swedish phenomenon that was formed all over Sweden after the Second World War. Each school is individual since they are entirely controlled at a municipal level. Although several factors have been identified as reasons for the creation of municipal schools of music, research in the area is limited. The material forming the basis of the survey is municipal documents from Uppsala city archives. The method that has been chosen to analyze the material is critical ideology analysis. This means that the content of the documents is analyzed in relation to its context, to clarify both the manifest and latent ideologies. The study shows that the formation of a municipal school of music in Uppsala was part of a larger movement, both nationally and locally. Sweden went through great changes during the period after the Second World War, politically, socially and culturally. The development of municipal schools of music was influenced mainly by the ideas about education and culture. The guiding idea was that all citizens should have equal access and opportunity. Technological advances such as radio and gramophone had made high culture more accessible, but it also contributed to the spread of what was considered inferior culture. Studies of the time showed that the solution was to give people the knowledge needed to make the right choice. The municipal school of music in Uppsala was created with the aim of forming a culturally educated public. Key words: municipal school of music (kommunal musikskola), Uppsala, public education (folkbildning), cultural politics (kulturpolitik), critical ideology analysis, post World War II / <p>ISBN UU-MSU-SER-60-E</p>

<p>I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet – Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.</p><p>I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap. För att analysera de liberala ideologiska ståndpunkterna i motionen använder jag mig även av kritisk ideologianalys. Båda dessa metoder fokuserar på maktfrågor.</p><p>De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är socialkonstruktionism och postkoloniala studier. Socialkonstruktionismen innebär ett förhållningssätt till exempelvis etniciteter och kulturer som sociala konstruktioner skapade i interaktion människor emellan och vidare att samhällets påverkan är avgörande i konstruktionen av dessa kategorier. Postkoloniala studier utgår från att kolonialismens historiska processer fortfarande präglar världen och ävenledes synen på människor med annan etnicitet eller kulturell bakgrund än den vita västerländska bakgrunden.</p><p>Det som jag anser visa sig tydligast, och som är den viktigaste slutsatsen i min undersökning, är Folkpartiet liberalernas ignorerande av det individualistiska perspektivet i diskussionerna kring utanförskap, kultur och etnicitet. Den individuella dynamiken och samhälleliga mångfalden som är fundamental i liberalismens ideologi får i folkpartiets naturalistiska kulturkonstruktioner inget utrymme.</p>

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet – Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck. I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap. För att analysera de liberala ideologiska ståndpunkterna i motionen använder jag mig även av kritisk ideologianalys. Båda dessa metoder fokuserar på maktfrågor. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är socialkonstruktionism och postkoloniala studier. Socialkonstruktionismen innebär ett förhållningssätt till exempelvis etniciteter och kulturer som sociala konstruktioner skapade i interaktion människor emellan och vidare att samhällets påverkan är avgörande i konstruktionen av dessa kategorier. Postkoloniala studier utgår från att kolonialismens historiska processer fortfarande präglar världen och ävenledes synen på människor med annan etnicitet eller kulturell bakgrund än den vita västerländska bakgrunden. Det som jag anser visa sig tydligast, och som är den viktigaste slutsatsen i min undersökning, är Folkpartiet liberalernas ignorerande av det individualistiska perspektivet i diskussionerna kring utanförskap, kultur och etnicitet. Den individuella dynamiken och samhälleliga mångfalden som är fundamental i liberalismens ideologi får i folkpartiets naturalistiska kulturkonstruktioner inget utrymme.