<p>Two decades ago the recruitment of YOY perch (<em>Perca fluviatilis</em>) started to decline along the Swedish east cost of the Baltic Sea. Factors that influence recruitment are e.g. eutrophication that causes habitat losses and overfishing of cod (<em>Gadus morhua</em>) which causes cascading effects in the food web. Filamentous cyanobacterial blooms are often toxic and has increased in the Baltic Sea and its coastal waters. The aim of this field study was to evaluate the effects of salinity and cyanobacterial exposure on fitness related parameters of young of the year (YOY) perch (<em>Perca Fluviatilis</em>) in a natural environment. Our study was performed in the Curonian Lagoon (Lithuania) in August 2009. The lagoon offers a temporary salinity gradient (wind induced influxes from the Baltic Sea) ranging from 7 psu in the north to 0 psu in the south. Submerged enclosures containing YOY perch were set up at three different locations along the salinity gradient in the Lagoon (referred to as North, Middle, South). The duration of the experiment was 21 or 27 days, depending on treatment. Measurements of perch condition were specific growth rate, somatic condition index (SCI) and whole fish lipid and protein content. Average chl <em>a</em> values for the three stations during the experimental time were: north 180 ± 70 µg/l chl <em>a</em>, middle 133 ± 36 µg/l chl <em>a</em> and south 180 ± 52 µg/l chl <em>a</em>. The North and the Middle stations experienced two different salinity influxes reaching a maximum salinity of 6.5 psu at the northern station. The duration of each saline influx was approximately 4-6 days. The saline water did not reach the Southern station at any time. Results show that perch from the southern station were in best condition in terms of specific growth rate and contents of total lipids. Compared to the South the perch condition declined to the Middle station and was lowest at the Northern station which experienced the highest degree of fluctuation in terms of salinity and cyanobacterial exposure. Examination of the abundance of the main food resource at the different stations revealed no statistical differences, which suggest that availability of food was not a factor in explaining the differences in growth.  The results possibly indicate that a changing environment with the potential synergistic negative effects of salinity and cyanobacteria has a higher negative impact on YOY perch condition compared to constantly high concentrations of cyanobacteria.</p>

Two decades ago the recruitment of YOY perch (Perca fluviatilis) started to decline along the Swedish east cost of the Baltic Sea. Factors that influence recruitment are e.g. eutrophication that causes habitat losses and overfishing of cod (Gadus morhua) which causes cascading effects in the food web. Filamentous cyanobacterial blooms are often toxic and has increased in the Baltic Sea and its coastal waters. The aim of this field study was to evaluate the effects of salinity and cyanobacterial exposure on fitness related parameters of young of the year (YOY) perch (Perca Fluviatilis) in a natural environment. Our study was performed in the Curonian Lagoon (Lithuania) in August 2009. The lagoon offers a temporary salinity gradient (wind induced influxes from the Baltic Sea) ranging from 7 psu in the north to 0 psu in the south. Submerged enclosures containing YOY perch were set up at three different locations along the salinity gradient in the Lagoon (referred to as North, Middle, South). The duration of the experiment was 21 or 27 days, depending on treatment. Measurements of perch condition were specific growth rate, somatic condition index (SCI) and whole fish lipid and protein content. Average chl a values for the three stations during the experimental time were: north 180 ± 70 µg/l chl a, middle 133 ± 36 µg/l chl a and south 180 ± 52 µg/l chl a. The North and the Middle stations experienced two different salinity influxes reaching a maximum salinity of 6.5 psu at the northern station. The duration of each saline influx was approximately 4-6 days. The saline water did not reach the Southern station at any time. Results show that perch from the southern station were in best condition in terms of specific growth rate and contents of total lipids. Compared to the South the perch condition declined to the Middle station and was lowest at the Northern station which experienced the highest degree of fluctuation in terms of salinity and cyanobacterial exposure. Examination of the abundance of the main food resource at the different stations revealed no statistical differences, which suggest that availability of food was not a factor in explaining the differences in growth.  The results possibly indicate that a changing environment with the potential synergistic negative effects of salinity and cyanobacteria has a higher negative impact on YOY perch condition compared to constantly high concentrations of cyanobacteria.

The results of faunistical and ecological research on beetles (Coleoptera) of Curonian Spit were presented in this work. A species composition of different habitats: Baltic sea coastal area and the foredune ridge,wooded dunes, humid dune slacks, white and grey dunes and Curonian lagoons was established on the basis of research. The greatest species diversity was established in humid dune slacks (234 species), the lowest species diversity was established eudominant, dominant, subdominant and accessory species in the four Curonian Spit habitats: wooded dunes, humid dune slacks, grey dunes and littoral Curonian lagoons. The distribution and diversity of rare and protected insects species in Curonian Spit were established. There were found 10 species of beetles new for Lithuanian fauna:Elaphropus parvulus, Pterostichus ovoideus (Carabidae), Enochrus bicolor (Hydrophilidae), Lomechusa emarginata, Quedius infuscatus (Staphylinidae), Negastrius arenicola, Cardiophorus asellus (Elateridae), Obrium brunneum (Cerambycidae), Dicranthus elegans, Glocianus moelleri (Curculionidae). The beetles of 4 species: Cicindela maritima, Calosoma inquisitor (Carabidae), Polyphylla fullo (Scarabeidae), Stenagostus rufus (Elateridae)wee included in Red Data book of Lithuania and the beetles of 11 species - in List of Key forest habitats species.

<p>Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.</p><p>Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.</p><p>Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt.</p><p>Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation.</p><p>En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.</p>

Darbo objektas: turizmo klasterio formavimas Kuršių nerijoje. Darbo tikslas: išanalizuoti turizmo klasterio formavimo prielaidas Kuršių nerijoje. Darbo uždaviniai: 1. Išanalizuoti turizmo svarbą regiono plėtrai. 2. Pateikti klasterių formavimosi prielaidas. 3. Atskleisti klasterių vaidmenį regiono konkurencingumui. 4. Įvertinti turizmo klasterio formavimo(si) Kuršių nerijoje galimybes. 5. Sukurti Kuršių nerijos turizmo klasterio modelį. Tiriamasis klausimas: kokios yra turizmo klasterio formavimo prielaidos Kuršių nerijoje? Hipotezė: rekreacijos plėtros procesai Kuršių nerijoje suformuoja prielaidas atsirasti turizmo klasteriui šiame regione. Svarbiausios išvados: • Siekis tapti produktyvesne ir pelningesne įmone bei turėti ilgalaikę veiklos perspektyvą yra svarbiausia priežastis, kodėl įmonės stengiasi tapti klasterio narėmis. Glaudūs klasterio narių tarpusavio ryšiai padidina atskirų narių veiklos efektyvumą, todėl ir galutinis bendras rezultatas yra didesnis nei tas, kuris būtų, jei kiekvienas narys veiktų atskirai. Klasteriai įvairiais aspektais padeda spręsti kvalifikuotų ir motyvuotų darbuotojų stygiaus ar kitų specializuotų išteklių problemą, sukuria prielaidas koncentruoti narių finansinius išteklius bendriesiems projektams, be to, klasterizuotuose regionuose formuojasi informaciniai tinklai, kuriais sklinda visa įmonėms aktuali tiek formalaus, tiek neformalaus pobūdžio informacija, specializuotos žinios. • Klasteriai regionų konkurencingumą veikia padidindami... [toliau žr. visą tekstą] / The object of the study: tourism cluster in the Curonian Spit. The aim of the study: analyze assumptions of tourism cluster in the Curonian Spit. The objectives of the study: 1. To analyze the importance of tourism to the region's development. 2. To present assumptions of cluster formation. 3. To reveal the role of clusters to regional competitiveness. 4. To rate tourism cluster formation opportunities in Curonian spit. 5. To create tourism cluster model of Curonian spit. Research question: what are the preconditions for the emergence of the tourism cluster in Curonian spit? Hypothesis: recreation development processes in Curonian spit forms the preconditions for the emergence of a tourism cluster in the region. Main conclusions: Desire to become more productive and more profitable company and have a long term business perspective is the main reason why companies are trying to become cluster members. The close ties between members of the cluster increases the efficiency of the individual members, so the final total result is greater than that which would be provided by each member alone. Clustering helps to deal with various aspects of qualified and motivated staff shortages or other specialized resources problem. It creates preconditions for members to concentrate financial resources for common projects, by the way in addition to clustered regions forming of the information networks, which is spreading all relevant enterprises in both the formal and informal information... [to full text]

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden. Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts. Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt. Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation. En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.

The rapid expansion of Great Cormorant populations during the second part of the 20th century has caused many conflicts, mostly with fisheries. Cormorants are often considered as important reason for depleted fish stocks, although evidences are often insufficient. This study of the Great Cormorant diet took place in the largest Lithuanian colony near Juodkrantė. Important for the impact evaluation cormorant nutrition aspects, including diet composition, its temporal variation and feeding selectivity, were determined. The reliability of pellet analysis for quantitative dietary assessments was evaluated for the first time using a stable isotope mixing model. Great Cormorant impact on spatial fish distribution was also assessed for the first time. Long-term fish community monitoring data were used for Cormorant impact assessment in the Curonian Lagoon. The results of our study are important for providing improved assessments of the long-term effects of Cormorants on fish communities in large, complex, highly productive aquatic systems. The practical significance of this study is its evaluation of competition between cormorants and commercial fishermen, which enables to substantiate the need to regulate cormorant population. Assessments of Cormorant impact on invasive Round Goby populations is also important. / XX amžiaus antroje pusėje didžiųjų kormoranų populiacijos Europoje staigus augimas sukėlė eilę konfliktų, daugiausia su žvejais ir žuvų augintojais. Kormoranai dažnai kaltinami dėl mažėjančių žuvų išteklių, tačiau moksliniais tyrimais pagrįstų įrodymų dažnai trūksta. Šiame tyrime buvo tiriama didžiųjų kormoranų mityba didžiausioje Lietuvoje Juodkrantės kolonijoje. Darbe buvo nustatyti svarbūs kormoranų poveikio vertinimui mitybos aspektai – raciono sudėtis ir jos kitimas laike, mitybos selektyvumas. Pirmą kartą buvo įvertintas atrajų analizės metodo patikimumas raciono sudėties kiekybiniam vertinimui, naudojant stabiliųjų izotopų sudėties analizės metodą. Taip pat pirmą kartą buvo vertinamas didžiųjų kormoranų poveikis žuvų populiacijoms erdvėje. Remiantis daugiamečio monitoringo duomenimis, buvo įvertintas kormoranų poveikis žuvų populiacijoms Kuršių mariose. Šio tyrimo rezultatai leidžia geriau įvertinti didžiųjų kormoranų ilgalaikį poveikį žuvų bendrijoms didelėse sudėtingose aukšto produktyvumo vandens sistemose. Praktinę vertę šiame darbe turi kormoranų ir žvejų verslininkų tiesioginės ir netiesioginės konkurencijos įvertinimas, leidžiantis pagrįsti kormoranų populiacijos reguliavimo priemonių tikslingumą. Svarbus praktiškai yra ir kormoranų poveikio invazinio juodažiočio grundalo populiacijai įvertinimas.

Dumbliai – mikroskopiniai planktono organizmai – vienas iš pagrindinių hidroekosistemų komponentų, pirminiai organinės medžiagos producentai. Didėjant vandens telkinių trofiškumui, mažėja dumblių rūšių įvairovė, keičiasi vyraujančių rūšių kompleksas. Dažnai eutrofikuotuose vandens telkiniuose ima dominuoti prokariotiniai autotrofiniai mikroorganizmai – melsvabakterės, kurios sukelia intensyvius vandens „žydėjimo“ procesus ežeruose, jūrinėse lagūnose, jūrose bei vandenynuose. Dėl šios priežasties blogėja vandens kokybė. Pastaraisiais dešimtmečiais išsamių tyrimų objektu visame pasaulyje tampa toksiniai fitoplanktono dumbliai ir melsvabakterės. Tyrimais yra nustatyta, kad pusė iš visų vandens „žydėjimo“ atvejų yra toksiški (RAPALA, LAHTI, 2002). Pasaulyje atliekami monitoringiniai tyrimai, siekiant įvertinti toksinių dumblių ir melsvabakterių vystymosi tendencijas, priklausomybę nuo aplinkos sąlygų, toksinio vandens „žydėjimo“ priežastis. Pasitelkiant cheminius bei genetinius metodus, nustatoma toksinių medžiagų cheminė sudėtis, vertinamas jų poveikis gyviems organizmams. Šiaurinės Kuršių marių dalies vasariniame planktone 2004-2006 m. aptiktos 223 dumblių rūšys, priklausančios 5 klasėms. 97 rūšys (43 %), priklauso Chlorophyceae klasei, 71 rūšis (32 %) – Cyanophyceae, 40 rūšių (18 %) – Bacillariophyceae, 9 rūšys (4 %) – Euglenophyceae ir 6 rūšys (3 %) – Dinophyceae klasei, iš jų aptiktos 26 potencialiai toksinės dumblių ir melsvabakterių rūšys, priklausančios 3 klasėms, 14... [toliau žr. visą tekstą] / Curonian Lagoon is a shallow transitional water basin located in the south-eastern part of the Baltic Sea. The southern and central parts of the lagoon contain freshwater due to discharge from the Nemunas River, while the salinity in the northern part varies from 0 to 8 PSU, depending on winds activity affecting brackish water inflow from the Baltic Sea. The investigation was carried out in the fresh-brackish water mixing zone (Influence zone of Baltic Sea), in the central part and Nemunas River influence zone in July-August 2004 - 2006. Changes in physico-chemical parameters, chlorophyll a concentration, phytoplankton and toxic algae cell density were monitored. Totally 223 species and varieties mainly belonging to Chlorophyceae (43 %) and Cyanophyceae (32 %) were found. 26 algae species from 3 algae classes (Cyanophyceae, Chlorophyceae and Dinophyceae) were identified as potential toxic species in the northern part of Curonian Lagoon during 2004 and 2006 summer time. Dominated toxic species Ahpanizomenon flos-aquae, Microcystis aeruginosa, M. viridis, M. wesenbergii, Woronichinia compacta. Phytoplankton biomass in Curonian Lagoon surface ranged from 12,27 to 50,22 mg/l. The peak of phytoplankton (33,11 mg/l) and potential toxic algae (28,67 mg/l) biomass in 2004 summer time was observed near by Klaipeda Strait, were Aphanizomenon flos-aquae contain 36 % from total biomass. In 2005 summer time the highest phytoplankton (50,22 mg/l) and toxic algae (21.46 mg//l) biomass were... [to full text]