Användningen av cyberattacker mot organisationer, sjukvård och individer har ökat parallellt med digitaliseringen. Nationer har också blivit offer för dessa typer av attacker, som ofta kombineras med andra medel för krigföring såsom markanfall och missilattacker. En Cyber-Pearl Harbor (härefter förkortad CPH) är en term uppmärksammad av Leon Panetta som enligt honom består av kombinerade attacker som resulterar i mänsklig död, fysisk förstörelse och som lamslår en hel nation. Gazmend Huskaj använder sig av Panettas definition för utformande av ett ramverk (“DSLP-ramverket”) som är tänkt användas för att kunna klassificera en händelse som en CPH. Syftet med denna studie är att utforska om DSLP-ramverket kan valideras då termen har brukats de senaste 25 åren utan att en global definition tagit fäste, det är därför inte säkert att de kriterier som presenteras i ramverket överensstämmer med vad cybersäkerhetsexperter anser att en CPH är. Forskningsfrågan som utvecklades från denna studie blev följande: “Hur kan ramverket "DSLP-ramverk" från "Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor" (2023) valideras för klassificering av cyberattacker som Cyber Pearl-Harbor?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturöversikt över termen CPH samt en semistrukturerad intervju där 3 experter utfrågades, vilket sedan analyserades via en tematisk analys. Som ett första steg för att besvara denna studies frågeställning applicerades ramverket på tre verkliga fall, detta för att avgöra huruvida dessa fall kan klassificeras som en CPH eller inte. Dessa tre verkliga fall var en attack mot en publik sjukvårdssektor i Costa Rica, ett TV-torn i Kiev, Ukraina samt dagligvarukedjan Coop i Sverige. Resultatet av valideringen av DSLP-ramverket var att endast fallet med TV-kornet i Kiev, Ukraina kunde klassificeras som en CPH. Den kognitiva effekten av eventet var dock inte förlamande nog att paralysera hela Ukraina, vilket gör klassificeringen diskutabel. Det andra steget bestod av en tematisk analys som gjordes på de tre experterna, vilket resulterade i skapandet av fyra huvudteman: Begreppets betydelse, Försvar mot Cyber-Pearl Harbor, Probabilitet och Kombinerade anfall. Följande slutsatser kom att dras i denna studie: Avsaknaden av en internationell/global standard gör det svårare att 1) göra upp om en gemensam definition av termen samt 2) klassificera en CPH i verklig kontext. Kombinationer av flera attacker och verktyg är en annan aspekt som understryks vid definiering av en CPH. Huruvida en CPH har skett eller inte varierar från expert till expert, och detsamma gäller probabiliteten för att en CPH kan ske i dagens kontext. Baserat på dessa slutsatser blir det svårt att validera DSLP-ramverket. Ytterligare forskning och data, intervjuer med experter och förtydligande behövs för att skapa en universell definition och därmed en gemensam grund att utgå ifrån. / The use of cyberattacks against organizations, health care and individuals have increased along with the constant digitalisation. Nations have also fallen victim to cyberattacks, often combined with other means of war like boots on the ground or missiles. A Cyber-Pearl Harbor (further shortened as CPH) is a term mentioned by Leon Panetta described in his words as “combined attacks that result in human death and physical destruction and that paralyzes an entire nation”. Gazmend Huskaj used Panettas definition in order to create a framework (“DSLP-framework”) for classifying an event as a CPH. This study strives to see if the DSLP-framework can be validated since the term has been widely used for the last 25 years, however a universal definition of the term seems to be missing, therefore it is not certain that the criterias presented in the framework is accurate to what cybersecurity experts consider a CPH to be. The research question developed from this study's problem became the following: “How can the framework “DSLP-Framework” from “Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor” (2023) be validated for classification of cyberattacks as Cyber Pearl-Harbor?”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding the term CPH and a semistructured interview with three experts, which were later analyzed through a thematic analysis. As a first step to answering the research question, the framework was applied to three real life cases in order to determine whether or not they can be classified as a CPH. The following cases were an attack on a public health sector in Costa Rica, a TV-tower in Kyiv, Ukraine and the grocery company Coop in Sweden. The result from applying each case to the DSLP-framework was that only the case of the TV-tower in Kyiv could be classified as a CPH. However, the cognitive effects of the event were not crippling enough to paralyze the entirety of Ukraine, making the classification debatable. The second step was done through the use of thematic analysis on the interviews with the experts, in which four main themes were created: The meaning of the concept, Defense against Cyber-Pearl Harbor, Probability and Combined attacks. The following conclusions were drawn in this study: The absence of an international standard makes it harder to 1) conclude a common definition of the term and 2) classify a CPH in real context. The combinations of attacks and tools is another important aspect to highlight when defining a CPH. Whether a CPH has happened or not varies from expert to expert, and the same goes for the probability of a CPH occurring in today's context. Based on these conclusions, it is hard to validate the DSLP-framework. Further research and data, interviews with experts and clarification is needed in order to create a universal definition and therefore a common ground to start from.

Digitization has been a growing phenomenon in today's society where organizations, individuals and society at large are affected by it. In pace with the emerging use of digitization,a realization of the relevance of cyber security in the public sector has increased, but not to a sufficient extent. Cyber security is about processes used to protect personal information and important data in organizations. Cyber security also includes knowledge of cyberattacks, where actors attack an organization's data most often for financial reasons. Cyber attacks have affected the public sector in several countries. The study focuses on known cyber attacks around the world that are related to public actors in healthcare, transport and electricity supply,among others. The study's analysis compares implemented measures after the incidents based on a cyber risk assessment framework. The survey shows that increased investments, new and clear work routines, training for employees and continuous testing of computer systems are important measures for the prevention of cyber attacks. The mentioned main actions that are common between the studied actors are supported by the theoretical frame of reference. This is because frameworks linked to cyber attacks also point out that investments, clear work routines and monitoring of systems contribute to protection against cyber attacks. / Digitalisering har varit ett växande fenomen i dagens samhälle där organisationer, individer och samhället i stort påverkas av det. Med takt av den framväxande användningen av digitalisering, har en realisering av cybersäkerhetens relevans inom den offentliga sektorn ökat, men inte i tillräcklig stor omfattning. Cybersäkerhet handlar om processer som används för att skydda personlig information och viktiga data i organisationer. Cybersäkerhet omfattar också kunskap om cyberattacker, där aktörer angriper en organisations data oftast för ekonomiska skäl. Cyberattacker har påverkat den offentliga sektorn i flera länder. Studien fokuserar på kända cyberangrepp runt om i världen som är relaterade till offentliga aktörer inom bland annat sjukvård, transport och elförsörjning. Studiens analys jämför genomförda åtgärder efter incidenterna utifrån ett ramverk om cyberriskbedömning. Undersökningen visar att ökade investeringar, nya och tydliga arbetsrutiner, utbildning till medarbetare ochkontinuerliga testningar av datasystem är viktiga åtgärder för förebyggande av cyberattacker.De nämnda huvudsakliga åtgärderna som är gemensamma mellan de studerade aktörerna stödjas av den teoretiska referensramen. Detta eftersom ramverk kopplade till cyberattacker påpekar också att investeringar, tydliga arbetsrutiner och övervakning av system, bidrar till skydd mot cyberattacker.

This project examines cyber threats and their impact on individuals and organizations. The thesis focuses on a thorough literature review and uses surveys for primary data collection. The quantitative method was chosen to gather numeric data on these threats. The methodology classifies digital threats and analyzes survey results about these threats. It also gathers data on the perceived difficulty of these threats and compares general beliefs with expert opinions and statistical data from literature. Surveys targeted individuals aged 20-45 with a university degree, obtaining 86 responses. Interviews with five security professionals followed a standardized format, aiding in a comparative analysis with the survey data. The questions addressed several cyber threats, including phishing, ransomware, insecure passwords, malware, traffic sniffing, and denial of service. Notably, many respondents lacked a clear understanding of the significance of insecure passwords and traffic sniffing. By using quantitative methods and integrating survey results with expert opinions and literature findings, this study deepens the understanding of cyber threats. The results spotlight misconceptions and knowledge gaps about cyber threats, underscoring the need for better cybersecurity awareness and education. / Detta projekt undersöker cyberhot och deras påverkan på individer och organisationer. Avhandlingen fokuserar på en grundlig litteraturgranskning och använder enkäter för primär datainsamling. Den kvantitativa metoden valdes för att samla numeriska data om dessa hot. Metodiken klassificerar digitala hot och analyserar enkätresultat om dessa hot. Den samlar också in data om den upplevda svårigheten av dessa hot och jämför allmänna uppfattningar med expertåsikter och statistiska data från litteratur. Enkäter riktade sig till individer i åldern 20-45 med en universitetsexamen, och gav 86 svar. Intervjuer med fem säkerhetsprofessionella följde ett standardiserat format, vilket underlättade en jämförande analys med enkätdata. Frågorna behandlade flera cyberhot, inklusive phishing, ransomware, osäkra lösenord, skadlig programvara, trafikavlyssning och denial of service. Framför allt saknade många svarande en tydlig förståelse för betydelsen av osäkra lösenord och trafikavlyssning. Genom att använda kvantitativa metoder och integrera enkätresultat med expertutlåtanden och litteraturfynd fördjupar denna studie förståelsen för cyberhot. Resultaten belyser missuppfattningar och kunskapsluckor om cyberhot, vilket understryker behovet av bättre medvetenhet och utbildning inom cybersäkerhet.

I en tid där digitaliseringen accelererar och distansarbete expanderar, står företag inför utmaningen att upprätthålla en hög nivå av IT-säkerhet. Den hastiga övergången till distansarbete har introducerat nya utmaningar för företag globalt, då anställda nu arbetar från olika geografiska platser. Denna studie undersöker IT-säkerhetsåtgärder hos svenska IT-företag under denna omställning. Forskningsfrågorna för studien som den avser att besvara är: Vilka anpassningar har företag gjort inom IT-säkerhet i samband med distansarbete, som en följd av ökade cyberhot? och Ur ett IT-säkerhetsperspektiv, vilka risker och utmaningar finns kopplat till företags distansarbete? Genom semistrukturerade intervjuer med sju individer som arbetar med IT-säkerhet undersöktes säkerhetsanpassningar och risker relaterade till distansarbete för att besvara forskningsfrågorna. Studien visar att företagen har vidtagit flera åtgärder för att säkerställa tryggt distansarbete, inklusive användning av VPN-lösningar, övervakningssystem och utbildning av personalen. Trots detta kvarstår risker som att obehöriga ser skärmar, brister i informationsklassificering och kunskap om riktlinjer hos anställda. Otillräckliga processer för att kvalitetssäkra molntjänster är också en fortsatt utmaning. Slutsatsen betonar vikten av att företag fortsätter att investera i tekniska IT-säkerhetslösningar och samtidigt fokuserar mer på den mänskliga aspekten genom utbildning och implementering av tydliga riktlinjer för säkert distansarbete. Dessutom visar studien att teoretiska ramverket sex lager av IT-säkerhet utvecklat av Whitman och Mattord (2012) effektivt kan användas för att undersöka och analysera IT-säkerheten kring distansarbete. / In a time where digitalization is accelerating and remote work is expanding, companies face the challenge of maintaining a high level of IT security. The rapid transition to remote work has introduced new challenges for businesses globally, as employees now work from various geographical locations. This study examines IT security measures in Swedish IT companies during this shift. The research questions the study aims to answer are: What adaptations have companies made in IT security in conjunction with remote work, as a result of increased cyber threats? and From an IT security perspective, what risks and challenges are associated with companies remote work? Through semi-structured interviews with seven individuals working in IT security, security adaptations and risks related to remote work were examined to answer the research questions. The study shows that companies have implemented several measures to ensure secure remote work, including the use of VPN solutions, monitoring systems, and employee training. Despite this, risks such as unauthorized viewing of screens, deficiencies in information classification, and employees knowledge of guidelines remain. Inadequate processes for quality assurance of cloud services also continue to be a challenge. The conclusion emphasizes the importance of companies continuing to invest in technical IT security solutions while also focusing more on the human aspect through training and the implementation of clear guidelines for secure remote work. Furthermore, the study shows that the theoretical framework of six layers of IT security developed by Whitman and Mattord (2012) can be effectively used to investigate and analyze IT security related to remote work.

Digitala plattformars integration i samhället har omformat hur vi människor kommunicerar, arbetar och lever på. Sociala medier har bidragit till en central del i denna omvandling, samtidigt som det även har ökat risken för individers sårbarheter för cyberattacker. Individer lämnar digitala fotavtryck genom aktiviteter online som kan hota deras integritet och säkerhet. Trots detta saknar många medvetenhet om riskerna och kunskap om hur de kan skydda sig. Syftet med studien är att utforska vilka skyddsåtgärder som kan minska individers sårbarheter för cyberattacker på sociala medier. Dessutom syftar studien till att utforska varför de avstår från att använda dessa skyddsåtgärder. Genom att granska tidigare forskning och analysera de mänskliga faktorer som påverkar säkerhetsmedvetenhet, strävar studien efter att undersöka dessa beteenden. En kvalitativ forskningsansats antogs och datainsamlingen gemfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes med en tematisk analysmetod där tre teman identifierades som är: skyddsåtgärder, sociala medier och attityder och användarbeteende. Slutsatsen är att individer kan tillämpa skyddsåtgärder som starka lösenord, undvika delning av lösenord, tvåfaktorsautentisering och att vara misstänksam mot okända meddelanden för att skydda sig mot cyberattacker. Individer använder inte dessa åtgärder på grund av en naiv attityd kring cyberattacker och upplevd omständighet med att implementera skyddsåtgärder. Trots att vissa blivit offer för cyberattacker fortsätter de att inte tillämpa skyddsåtgärder på grund av bristande förståelse för risker och konsekvenser. / The integration of digital platforms into society has transformed how we communicate, work, and live. Social media has played a central role in this transformation, while also increasing individuals' vulnerabilities to cyberattacks. People leave digital footprints through online activities that can threaten their privacy and security. Despite this, many lack awareness of the risks and knowledge of how to protect themselves. The aim of this study is to explore protective measures that can reduce individuals' vulnerabilities to cyberattacks on social media. Additionally, the study seeks to understand why individuals refrain from using these protective measures. By reviewing previous research and analyzing the human factors affecting security awareness, the study aims to investigate these behaviors. A qualitative research approach was adopted, and data was collected through semi-structured interviews. The analysis was conducted using a thematic analysis method, identifying three themes: protective measures, social media, and attitudes and user behavior. The conclusion is that individuals can apply protective measures such as strong passwords, avoiding password sharing, two-factor authentication, and being suspicious of unknown messages to protect themselves against cyberattacks. Individuals do not use these measures due to a naive attitude towards cyberattacks and the perceived inconvenience of implementing protective measures. Despite some having been victims of cyberattacks, they continue not to apply protective measures due to a lack of understanding of risks and consequences.

Ransomware increases severely in quantity and besides that, increases in scope as well as in complexity. Moreover, Swedish organizations acknowledge to be exposed in particular, this includes municipalities which have an essential function for the society. Executed ransomware attacks almost never go unnoticed, and can leave a large impact on the affected ones. This study addresses the impact that executed ransomware attacks have on Swedish municipalities and also how the impact has led to changes in several aspects within the municipality. To understand this, the impact is analyzed by taking a theoretical approach from Work System Theory, by analyzing the impact on different work systems that these municipalities consist of. This study highlights that a prominent work system was the social service department, which seems to be particularly vulnerable to unexpected disturbances such as ransomware attacks. Furthermore, municipalities are affected by technological disruptions, which then force them to apply changed working methods. At the same time, trust in external actors decreases and people's security awareness increases, which is reflected in security work and contributes to the upgrade in security technologies. / Ransomware-attacker ökar inte bara i antalet, utan även i omfattning och komplexitet. Utöver det anses svenska verksamheter vara särskilt utsatta för ransomware-attacker, däribland kommuner som har en samhällsviktig funktion. Genomförda ransomware-attacker går sällan obemärkt förbi, utan kan lämna stort avtryck på den drabbade. Denna studie adresserar vilken påverkan genomförda ransomware-attacker har på svenska kommuner och hur denna påverkan bidragit till förändringar i olika avseenden inom kommunen. För att få ett grepp om detta analyseras påverkan genom att ta en teoretiskt ansats från Work System Theory (WST) och genom att betrakta den påverkan som skett på olika arbetssystem som kommunerna består av. Denna studie visar på att ett utstående arbetssystem var socialförvaltningen som anses vara särskilt sårbart för oväntade rubbningar som ransomware-attacker. Vidare påverkas kommuner genom att teknologier slås ut vilket tvingar verksamheterna att tillämpa förändrade arbetssätt. Samtidigt minskas tilliten till externa aktörer och likaså ökar människors säkerhetsmedvetenhet, något som återspeglas i säkerhetsarbete och bidrar till en upprustning av säkerhetsteknologier.