Bakgrund: Palliativ vård innebär vård av en patient som förväntas dö till följd av sin sjukdom, det vill säga en döende patient. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienterna vid livshotande sjukdom genom att lindra symtom. Specialiserad palliativ vård utförs på särskilda verksamheter med kunskap och kompetens inom området. Att som sjuksköterska arbeta inom palliativ vård kan innebära psykisk belastning men samtidigt ses sjuksköterskor som arbetar med döende patienter ha ett mera avslappnat förhållningssätt till döden och döendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med döende patienter inom specialiserad palliativ vård. Metod Metoden har en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes via fysiska, enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor som arbetade inom specialiserad palliativ vård. Den insamlade data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder i mötet med döende patienter, där ibland kommunikationsutmaningar och psykisk påfrestning. Mötet med döende patienter i arbetet har även till viss del påverkat sjuksköterskornas förhållningssätt till döden. I resultatet framkom det också att mötet med döende patienter i arbetet har givit en inverkan i samtliga av sjuksköterskornas liv inom olika områden. Slutsats: Slutsatsen är att hinder fanns i mötet med döende patienter, sjuksköterskornas förhållningssätt till döden har påverkats av mötet och mötet har givit en inverkan i sjuksköterskornas liv.

Bakgrund: Den palliativa vården bygger på förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten och lindra lidande för personer med obotlig och livshotande sjukdom. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar såsom symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete och närstående. Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en relation till, exempelvis mor, far, partner, vän och barn. Som minderåriga barn räknas alla människor mellan 0-18 år. Barnens rättigheter som närstående beskrivs och regleras i olika lagtexter. Att en förälder är livshotande sjuk kan vara påfrestande och utmanade då barnens liv påverkas fundamentalt.  Syfte: Att ur barnens perspektiv beskriva deras behov som närstående i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 – 2022 Analysen är gjord med induktiv ansats av tolv kvalitativa artiklar med Bowlbys anknytningsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten i litteraturöversikten baseras på de fynd som framkommit i tolv forskningsartiklar, vilka alla ur barnens perspektiv beskrivit barns behov som närstående till en förälder med palliativa vårdbehov. Barnen uttryckte behov av sanningsenlig och kontinuerlig information samt att få känna sig delaktiga i situationen. De beskrev även utökade behov av bekräftelse genom empatiskt bemötande av vänner och trygga vuxna. Barnen uppgav att de ville ha omedelbart stöd när behov uppstod samt egna funktionella strategier för att upprätthålla känsla av normalitet i situationen. Slutsats: Barn till föräldrar som drabbats av livshotande sjukdom hanterar situationen på olika sätt och har behov av stöd. I denna litteraturöversikt framkom att föräldrarna har en central roll att informera och få barnen att känna delaktighet. Sjuksköterskan har tillsammans med skolan och övrigt nätverk runt barnet en viktig uppgift för att främja öppen kommunikation i familjen. Öppen kommunikation och barnens involvering från tidigt skede av förälderns sjukdom är att föredra trots barnens reaktioner.

Bakgrund: Den palliativa vården bygger på förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten och lindra lidande för personer med obotlig och livshotande sjukdom. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar såsom symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete och närstående. Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en relation till, exempelvis mor, far, partner, vän och barn. Som minderåriga barn räknas alla människor mellan 0-18 år. Barnens rättigheter som närstående beskrivs och regleras i olika lagtexter. Att en förälder är livshotande sjuk kan vara påfrestande och utmanade då barnens liv påverkas fundamentalt. Syfte: Att ur barnens perspektiv beskriva deras behov som närstående i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 – 2022 Analysen är gjord med induktiv ansats av tolv kvalitativa artiklar med Bowlbys anknytningsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten i litteraturöversikten baseras på de fynd som framkommit i tolv forskningsartiklar, vilka alla ur barnens perspektiv beskrivit barns behov som närstående till en förälder med palliativa vårdbehov. Barnen uttryckte behov av sanningsenlig och kontinuerlig information samt att få känna sig delaktiga i situationen. De beskrev även utökade behov av bekräftelse genom empatiskt bemötande av vänner och trygga vuxna. Barnen uppgav att de ville ha omedelbart stöd när behov uppstod samt egna funktionella strategier för att upprätthålla känsla av normalitet i situationen. Slutsats: Barn till föräldrar som drabbats av livshotande sjukdom hanterar situationen på olika sätt och har behov av stöd. I denna litteraturöversikt framkom att föräldrarna har en central roll att informera och få barnen att känna delaktighet. Sjuksköterskan har tillsammans med skolan och övrigt nätverk runt barnet en viktig uppgift för att främja öppen kommunikation i familjen. Öppen kommunikation och barnens involvering från tidigt skede av förälderns sjukdom är att föredra trots barnens reaktioner.

Göransson, P & Hansson, A-M. Mötet med döden – En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Döden är något vi alla förr eller senare kommer att konfronteras med, men likväl något vi sällan pratar om. Sjukvårdens främsta uppgift är att rädda liv, men då och då händer det att en patient dör. Oavsett om döden kommer plötsligt eller varit väntad, väcker den tankar och känslor hos dem som finns runtomkring. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med döden och den döende patienten. Som metod valdes att göra en litteraturstudie. Sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo resulterade i elva vetenskapliga artiklar (tio olika studier). Studierna har utförts i Sverige, England, USA, Iran och Taiwan, mellan åren 1998 och 2010, och så väl palliativa som akut- och intensivvårds avdelningar finns representerade. Resultatet visar att sorg, rädsla, skuld och maktlöshet är vanligt förekommande känslor i sjuksköterskans möte med döden och den döende patienten. Men det finns också de för vilka döden inneburit lättnad eller rent av ökad livslust. För att hantera de negativa känslorna är det viktigt att sjuksköterskan hittar en balans mellan närhet och distans. För många är det också en hjälp att på olika sätt skaffa sig kontroll över situationen. Stöd att klara situationen fås oftast genom att prata med sina kollegor, men någon tar även upp religiös tro. Ett annat sätt att hantera situationen är att använda humor. För många sjuksköterskor verkar mötet med döden och den döende patienten även ha inneburit något positivt då det förändrat deras livssyn och hjälpt dem att utvecklas som människor. / Göransson, P & Hansson, A-M. The encounter with death – a literature review on nurses’ experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011. Death is something all of us will be confronted with sooner or later. Nevertheless it is a subject rarely spoken of. The most important task for health care is to save lives, but occasionally patients die. Irrespective of death being sudden or expected, it awakes thoughts and emotions in everyone involved. The aim of the study was to investigate nurses’ experience of encounters with death and dying patients. Literature study was chosen as method. Searches in the databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo resulted in eleven scientific publications (ten different studies). The studies were performed in Sweden, England, USA, Iran and Taiwan between 1998 and 2010, and in them palliative as well as emergency and intensive care are represented. The result shows that grief, fear, guilt and powerlessness are common feelings when nurses encounter death and dying. But for some nurses encountering death has meant a feeling of relief, or even an increased zest for life. To handle the negative feelings it is important for nurses to find a balance between intimacy and distance. Many nurses also find it useful to gain control over the situation. Support is found through talking to colleagues, but someone also mentioned religious belief. Humour is another way to handle the situation. For many nurses the experience of death and dying also seem to have had a positive effect on their view of life and helped them to develop as human beings.

Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför utmaningar på personligt plan när hon möter lidande och döende patienter. I sjuksköterskeyrket är det nästintill oundvikligt att möta patienter vid livets slut. Mötet med döende patienter uppbringar blandade känslor hos sjuksköterskan och hanteras på olika sätt utifrån varje individ. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera sjuksköterskan känslomässiga upplevelser vid mötet med döende patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde olika känslomässiga upplevelser som både var negativa och positiva, efter analys av 10 vetenskapliga artiklar identifierades fem olika teman: känsla av tillräcklighet – otillräcklighet, känsla av sårbarhet - utsatthet, känslor av involvering, känsla av balans mellan närhet och distans och känslan av professionell hanterbarhet. Slutsats: Utifrån studierna gavs en helhetsbild där sjuksköterskornas upplevelser i samband med vård av döende patienter beskrevs som obehagliga men även upplevelser av att känna tillfredställelse över att sjuksköterskan gjort vad hon kunnat för patienten. En mer positiv inställning till situationer och känslomässiga upplevelser framkom hos sjuksköterskor med mer erfarenhet. / Background: The nurse will face challenges on a personal level when she encounters suffering and dying patients. In the nursing profession, it is almost inevitable to meet patients at end of life. Meeting with dying patients brings up mixed feelings in the nurse and are managed in different ways based on each individual. Objective: The aim of this study was to identify the nurses’ emotional experiences when meeting with dying patients. Method: A literature study with qualitative approach. Results: The nurses experienced different emotional experiences that were both negative and positive, after an analysis of 10 scientific articles, five different themes were identified: sense of adequacy - inadequacy, sense of vulnerability - exposure, sense of involvement, sense of balance between closeness and distance and sense of professional manageability. Conclusion: Based on the studies presented an overall picture of the nurses' experiences in connection with the care of dying patients were described as unpleasant but also experiences of satisfaction when the nurse did what she could for the patient. A more positive approach to situations and emotional experiences was revealed by nurses with more experience.

Death can be seen as a sensitive subject and can by that be difficult for many people to talk about. Working as a nurse can imply caring for severe ill and dying patients, which can be regarded as a task that makes great demands. The aim of the present literature review is to illustrate nurses' experiences of problems in association with the care of dying patients to be aware of these. Nine scientific articles were analysed and the result showed that the problems the nurses experienced could be related to four different categories: problems related to organisa-tion/resources, to the nurse herself, to the patient and to family members. The literature review also illustrates consequences of these problems for nurses, and which components that could simplify the nursing care of dying patients. / Döden kan ses som ett känsligt ämne och kan därmed vara svårt för många människor att tala om. Att arbeta som sjuksköterska kan innebära att vårda svårt sjuka och döende patienter, vilket kan anses vara en krävande uppgift. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av problem i samband med omvårdnaden av döende patienter för att bli medveten om dessa. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att de problem sjuksköterskorna upplevde kunde relateras till fyra olika kategorier: problem relaterade till organisation/resurser, till sjuksköterskan själv, till patienten och till anhöriga. Litteraturstudien belyser även vilka följder problemen resulterade i för sjuk-sköterskorna, samt vilka faktorer som kan underlätta omvårdnaden av döende patienter

Bakgrund: Mötet med döden är en erfarenhet som sjuksköterskan gör i sin yrkesroll. Trots detta finns det inte mycket litteratur i ämnet som visar hur erfarenheten i mötet med döende patienter kan hanteras. Denna studie syftar till att uppmärksamma hur sjuksköterskan påverkas i mötet med döende patienter i hemmet, på så sätt kan studien vara ett stöd för nyexaminerade sjuksköterskor inför mötet med döende patienter i hemmet och även ge fördjupad kunskap i ämnet för sjuksköterskor som arbetat i vården under en längre tid. Hemsjukvården valdes för att i hemmet blir relationen mellan sjuksköterska och patient mer påtaglig och djup.Syfte: Uppmärksamma hur sjuksköterskan påverkas i mötet med döende patienter i hemmet.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem olika sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet intervjuades, samtliga anställda i hemsjukvården. Resultatet analyserades med inspiration av Burnards innehållsanalys (1991). Resultat: Frustration över att inte kunna bestämma över situationen kring den döende var något som majoriteten av informanterna kände. Samtidigt var det en hjälp om informanterna kunde acceptera situationen och släppa taget om den döende patienten. Informanterna fick fördjupade insikter om livet efter mötet med döden vilka kunde vara till hjälp i det fortsatta arbetet. Vidare visade studien att en lyhörd och kommunikativ sjuksköterska är en engagerad sjuksköterska. Slutsats: Av de genomförda intervjuerna framgår att en insikt som sjuksköterskorna har fått genom sina patienters död är att livet är värt att ta tillvara på- alla människor kommer att dö och ingen vet exakt när det kommer att ske. Mötet med döden kan vara en fin upplevelse i sjuksköterskans arbete som väcker insikter. Det kan också vara en upplevelse som förvandlas till något ångestfyllt och skrämmande utan adekvat förberedelse och möjlighet till bearbetning. Därför anser författarna att valt ämne borde ingå mer i undervisningen vid sjuksköterskeutbildningar och andra vårdutbildningar, för att på så sätt bidra till ökad kunskap och förståelse av döden och en god omvårdnad av döende patienter. / Background: The encounter with death is an experience that most nurses do at least a few times in their professional life. Despite this, there is little literature on the subject that shows how the experience of meeting dying patients can be managed. Yet, death is something that affects all people strongly. This study aims to highlight how nurses are affected in the encounter with dying patients at home in order to thereby provide support for newly qualified nurses in their meeting with dying patients at home, and also to provide in-depth knowledge of the subject for nurses who have worked in healthcare for a long time. Home care was elected as the home, is the place where the relationship between nurse and patient becomes more palpable and deep.Purpose: To recognize how nurses are affected in the encounter with dying patients at home.Method: A qualitative interview study. Five nurses with different lengths of work experience were interviewed. All of them were employees in home care. The results were analyzed with the inspiration of Burnard's content analysis (1991).Results: Frustration at not being able to control the situation around the dying was something that the majority of informants felt, while it was a help if the informants were able to accept the situation and let go of the dying patient in order to proceed. The informants found deep insights about life after meeting with death that could be helpful in future work. Furthermore, the study showed that a responsive and communicative nurse is a committed professional.Conclusion: Life is worth taking advantage of. All people will die and no one knows exactly when that will happen. The encounter with death can be a memorable experience that brings insights. But a great experience meeting with death can be turned into something horrifying and frightening without adequate preparation and the possibility of processing. Therefore, the authors consider that the chosen topic should be much more in education at nursing, in order to thus contribute to increased knowledge and understanding of the topic death and a good care of dying patients.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet. Att få förståelse för orsaker till negativ stress hos sjuksköterskor i arbete med palliativa patienter är av största betydelse då denna stress i slutändan påverkar vården och bemötandet av den döende och dess familj samt sjuksköterskornas välbefinnande.Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet med döende patienter inom palliativ vård samt vilka faktorer som leder till den negativa stressen. Tio vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vissa stressfaktorer som kommit fram i resultatet är vanliga inom sjuksköterskeyrket men vissa, exempelvis död och döende, är specifika vid vård av patienter i livets slutskede. Diskussionen förs över de stressupplevelser som är liknande för alla arbetsområden inom sjuksköterskeyrket men framför allt över det som är specifikt för dem som arbetar med palliativ vård, där några exempel är upplevelse av hjälplöshet, känsla av att svika patienter, otillräcklighet, för lite kunskap om palliativ vård, gränser mellan profession som sjuksköterska och relation med patienten och anhöriga samt sorg och oro över patienterna och de anhörigas situation. Kunskaper som framkommer i detta arbete kan användas för att få ökad förståelse av fenomenet stress vid vård av palliativa patienter och dess följder. Mera svensk forskning inom området kan vidare utveckla kunskaper beträffande sjuksköterskors upplevelser, vilka behov som finns samt vilka åtgärder som kan minska negativ stress. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att samtala eller inte samtala om döden är en svår fråga, speciellt i relationen mellan den döende patienten och vårdgivaren. Forskning visar att vårdgivare som misslyckas att möta patienters behov av att samtala om döden, kan orsaka ett existentiellt vårdlidande för patienten. Det är därför viktigt att belysa patienters upplevelse av det existentiella samtalet kring döden. För att belysa detta samtal har vi valt att göra en innehållsanalys av narrativer, där den döende människan berättar om sina upplevelser med egna ord. Att känna trygghet i relationen är en förutsättning för att det existentiella samtalet överhuvudtaget skall uppstå. Upplevelsen av frånvaron av existentiellt samtal kunde relateras till olika brister hos samtalsparternas kommunikativa och relationella förmåga. Även om det existentiella samtalet ibland kunde vara emotionellt tungt, upplevdes det ändå oftast som nödvändigt. Genom samtalet kring döden kunde en känsla av lugn och ro, samt upplevelsen av välbefinnande infinna sig. Dock behövs inte bara ytterligare forskning som belyser patientens behov av det existentiella samtalet. Vikt bör också läggas på att undersöka nya former av narrativer, däribland bloggens betydelse för uttryck av det existentiella behovet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser. Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som har använts är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Utifrån åtta artiklar skapades fyra huvudteman och åtta underteman. Resultatet visade på att ju längre vårdtiden var desto mer utvecklad blev vårdrelationen. Detta ledde till att relationen stärktes. Det resulterade i en större känslomässig påfrestning när patienten avled. Känslor av otillräcklighet i yrkeskunnandet vad gäller kliniska färdigheter och kommunikation ledde till svårigheter för studenterna i vårdandet av patienterna. Att vårda patienter i livets slutskede visade sig vara känslomässigt påfrestande. Handledarnas roll var betydande för hur studenter upplevde och hanterade situationen. I diskussionen berörs betydelsen av stöd, reflektion och utbildning. En förberedande utbildning som behandlar vård i livets slutskede skulle kunna vara av värde för studenter. Vidare diskuteras det hur mycket ansvar sjuksköterskestudenter bör ha i vårdandet av patienter som befinner sig i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning