No description available.

Den här studien undersöker hur islamism som företeelse skildras på ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks är från 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod används för att få fram när och hur ofta islamism skildras på ledarplats. För att sedan förklara och karaktärisera det väsentliga huvudinnehållet används kvalitativ textanalys.     Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har något viktigt att säga om hur politik och samhälle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé på något sätt. Islamism innebär hängivenhet till och innehållet av, denna idé. För att få fram vilka artiklar som handlar om islamism används flera sökord för att säkra att alla artiklar kommer med. Antalet artiklar som innehöll sökorden var 110. Efter noggrann genomläsning framgick det att 47 stycken berör islamism. Dessa kvantitativa frågor ställdes: Hur ofta och när förekommer islamism på ledarsidan i valda dagstidningar? Vilken attityd till islamism förmedlas i text? Är den positiv, nyanserande, neutral eller negativ? I vilka sammanhang skildras islamism? Svaret är att islamism skildras i 47 artiklar sammanlagt i de fyra dagstidningarna under tidsperioden. Attityden till islamism som förmedlas i text är mestadels negativ. Sammanhangen som islamism skildras i är ofta präglade av våld och hot.     Dessa kvantitativa frågor ställdes: Vad är det för bild av islamism som sammantaget framträder? Vilka likheter respektive skillnader finns det i skildringen av islamism i de olika dagstidningarna? Varför ser det ut som det gör? Svaret är att den bild av islamism som sammantaget framträder är negativ. Detta beror på att det främst är negativa händelser som har kommenterats på ledarsidorna. Skildringen av islamism är ungefär likadan oberoende ledarsida. Varför det ser ut som det gör beror antagligen på att alla har kommenterat samma händelser på ett liknande sätt, och sedan inte uppmärksammat något annat islamistiskt fenomen.

This thesis aims to examine and critically revise the language in two of Sweden ́s major newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD), regarding the reporting of the police department of Skånes registration of the Swedish Romani minority. The research method used is qualitative text analysis based on Teun Van Dijks model for critical discourse analysis of news discourse. The material examined contains of four articles published the last week of September 2013. This thesis has a critical perspective based on the notion that the media influence the public’s opinion about certain themes, and strives to contribute to the field of research about how the Romani minority is being portrayed in the Swedish press. Previous research of the representation of ethnic minorities in the media has shown that ethnic minorities usually are represented in contexts of criminality or social problems. This thesis concludes that the existing reporting in DN and SvD convey the image of the Romani minority as a discriminated and week group. The newspapers share the value that it is wrong to discriminate due to someone’s ethnicity but to some extent they nevertheless contribute to the impression of the Romani people as a group differed from the majority, even being criminals.

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

This thesis focuses on swedish modernist painter Sigrid Hjertén. The purpose of the thesis was to research how Hjerténs art and craftsmanship was depicted in daily newspapers from the year 1910 to 1940. The method and theory was mainly critical discourse analysis for the research of the articles in daily newspapers for the set time. The analysis is divided in three parts, one for each decade with an introductory part where a short analysis of how Hjertén was depicted in a variation of litterature. In the discussion the results from the analysis is presented and discussed, and different research paths are presented. The result from the analysis is that the general depiction of Hjerténs craftsmanship in daily newspapers from 1910 to 1940 was positive, with emphasis on the 1930’s decade. The analysis portrays partial inequality between different social groups.

Föreliggande uppsats syfte är flerfaldigt. Den syftar dels till att undersöka i vilken utsträckning Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen spel- och sakgestaltade politiska nyhetsartiklar under riksdagsvalåren 2010 och 2014. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning dessa dagstidningars politiska nyhetsartiklar uppfyllde organisationerna ESOMAR och WAPORs riktlinjer beträffande publicerade opinionsmätningar under samma tidsperiod. Vidare ämnar uppsatsen även undersöka om spel-och sakgestaltningen samt redovisningen av ESOMAR och WAPORs riktlinjer hade förändrats mellan de båda riksdagsvalåren.  De två tidsperioderna som undersöks är från och med den första januari till dagen före riksdagsvalet; 100101–100918 och 140101–140913. Det totala antalet analyserade artiklar uppgick till 215 stycken och metoden som har använts är en komparativ kvantitativ innehållsanalys. För att svara på frågorna har gestaltningsteorin, medielogiken och ESOMAR och WAPORs riktlinjer för redovisning av politiska opinionsmätningars statistiska basinformation använts. Tidigare forskning visar att dagstidningars gestaltning av politiska nyheter baserade på politiska opinionsmätningar spelgestaltas i mycket stor utsträckning. Forskning visar även att redovisningen av hur dessa opinionsmätningar har gått till redovisas i mycket liten utsträckning. Resultaten visade att den dominerande gestaltningen i de undersökta artiklarna var spelgestaltning och att dagstidningarna uppfyllde ESOMAR och WAPORs riktlinjer i mycket liten utsträckning. Skillnaderna mellan de båda undersökningsperioderna var mycket små.

Abstract Titel: Medias skildring av privatleasing Författare: Mattias Beer   Handledare: Jonas Jonsson Examinator: Sven Ross Typ av arbete: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet Tidpunkt: Höstterminen 2016 Antal ord: 11 441 Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska dagstidningar valt att skildra privatleasing under en vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konceptet privatleasing i sina tidningsartiklar under tidsperioden 1 januari 2015 till och med den 1 oktober 2016? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet under perioden 1 januari 2015 till 1 oktober 2016. Huvudresultat: I studien framkom det en förändring i artiklarna under undersökningsperioden, en förändring från en positiv vinkling av privatleasing till en mer kritisk och undersökande vinkel. Nyckelord: Privatleasing, kvantitativ innehållsanalys, dagstidningar, agenda setting

Den här uppsatsen är tänkt att undersöka fenomenet e-sport och hur det har framställts i svenska dagstidningars tryckta upplagor. E-sport har existerat sedan tidigt 90-tal som en form av subkultur men har sedan millennieskiftet och under 2010-talet i synnerhet växt med enorma proportioner. Det är just tidsperioden 2010–2019 som den här undersökningen kommer handla om, hur ett relativt nytt fenomen har rapporterats i traditionella stora dagstidningar det senaste årtiondet. Först kommer uppsatsen ge en bakgrund av ämnet och presentera sin problemformulering, sina frågeställningar och syftet med vad arbetet vill analysera. Vidare ges en redogörelse för valet av material och metod ges sedan för att ge läsaren en bild av hur arbetet är utfört. Sedan kommer uppsatsen presentera det resultat som arbetet har gett och det görs en ”mixed methods research” där både kvantitativa och kvalitativa metoder kommer användas. Artiklar inom ämnet kommer att räknas och presenteras i tabeller och diagram, samt återkommande diskurser lyfts fram och analyseras. Detta för att se vilka olika teman och vinklar rapporteringen om e-sport har tagit under den utvalda tidsperioden för uppsatsens arbete. / <p>Gabor Bora är examinator för den aktuella uppsatsen medan Per Vesterlund är examinator för hela kursen.</p>

This study examines the state of criticism in the arts section of Sweden’s largest newspaper Dagens Nyheter. The study stems from raised concerns about the failing position of arts criticism, dubbed “the crisis of criticism”. Through an overview it compares the arts section of February 1997 to the arts section of 2007. The purpose of the thesis is to investigate to what extent “the crisis of criticism” is a reality when it comes to the arts section of Dagens Nyheter. If arts criticism has seen a decline over the time period of 1997 to 2007, the purpose of this study is to find the reasons for this decline. The method used in this study is qualitative content analysis. The content of the Dagens Nyheter arts section was coded, with each text being classified as either “criticism” or “journalism” and from then on divided into subject orientated sub-categories. This produced statistics that acted as a representation of the actual content. A series of predictions on the future state of arts criticism were used as an aid to trace the development. The results of this study show that arts criticism did indeed take a downturn between 1997 and 2007. The decline can be connected to how the newspaper was governed during this time. The head of the arts section lost the title of editor in chief and the arts section was in turn no longer sovereign. The Dagens Nyheter management also decided to merge the arts section with the entertainment section.