Alla kommuner ställs idag inför olika utmaningar vare sig man är en landsortskommun eller en förortskommun till en storstad, och då kan varumärke vara ett hjälpmedel som kan förstärka eller förändra. En storstadskommun studeras – Danderyds kommun, hur deras byggande och kommunikationen av varumärke kopplas till deras utmaningar, förhållandena i situationen och processen. Litteraturgenomgång visar att området är relativt outforskat och att de traditionella metoderna för att bygga varumärke behöver anpassas till bland annat kommuner och deras verksamhetslogik. Centrala begrepp från teori och tidigare forskning diskuteras så som varumärke i offentlig sektor, identitet, bild, kommunikation, kärnvärden och platser. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda ledande personer i kommunens organisation, både på politikernivå och tjänstemanna nivå, och motiveras av att de är lämpliga för företeelser och egenskaper som är otillfredsställande kända. Intervjudata redovisas under teman. Danderyds kommun har inte något definierat varumärke som har skapats i en process för det och sedan aktivt och stort kommunicerats. Danderyds kommun har tankar på att aktivt bygga varumärket inom en snar framtid. Kommunen har inte tidigare haft behovet men nu ställs man inför utmaningar. Kommunen vet inte om de ska förstärka eller förändra varumärket vid en utbyggnad av centrala Danderyd. Verksamhetslogikens egenskaper klargörs och sätts i relation till byggande och kommunikationen av varumärket. Kommunen är medveten om att projektet centrala Danderyd är en stor förändring och kan innebära en stor förändring av identiteten och varumärket. Kommunen ställs inför det klassiska dilemmat att bevara och förnya något som många starka varumärken har fått genomgå, vilket är krävande om man ska kunna svara på den grundläggande frågan för varumärkesbyggande: Vad gör Danderyds kommun till Danderyds kommun? Kan man svara trovärdigt så löser man demokratiproblemet, miljöproblemet, behovet av bostäder och tillväxt, samt får en bättre position i kampen om verklighetsbeskrivningen. Det är endast kommunens invånare som kan avgöra detta i slutändan.

<p>Sweden's population holds today one of the highest life expectancies in the world and an increasing number of Swedes believe that they have good health. However, the problem still remains that there exists significant differences in health between different population groups and neighborhoods. Two neighborhoods that demonstrate high inequality in health status are Rinkeby and Danderyd in Stockholm County.    </p><p>The purpose of this study was to examine why health differs between different neighborhoods and how residents experience the area and their health. To answer this purpose a combination of statistical data and qualitative interviews with residents in Danderyd and Rinkeby has been used with an additional literature review.      </p><p>The study showed that the causes of health inequalities between these neighborhoods was primarily concerned with the factors of education, economic conditions, ethnicity, conditions of comfort and companionship and the surrounding residential environment. The population in Danderyd, made up largely of people with high education, good economic conditions and few foreign-born, while the majority of Rinkeby’s population consists of individuals with low education, poor economic conditions and a high proportion of inhabitants of foreign origin, which are determining factors leading to poorer health status among the population. Both Danderyd and Rinkeby offered good access to green areas which inspired to healthier choices among the residents. The residents in Danderyd were more satisfied and better enjoyed in their neighborhood than the residents in Rinkeby where several of them experienced alienation and all expressed the desire to move to another area.</p>

Sweden's population holds today one of the highest life expectancies in the world and an increasing number of Swedes believe that they have good health. However, the problem still remains that there exists significant differences in health between different population groups and neighborhoods. Two neighborhoods that demonstrate high inequality in health status are Rinkeby and Danderyd in Stockholm County.     The purpose of this study was to examine why health differs between different neighborhoods and how residents experience the area and their health. To answer this purpose a combination of statistical data and qualitative interviews with residents in Danderyd and Rinkeby has been used with an additional literature review.       The study showed that the causes of health inequalities between these neighborhoods was primarily concerned with the factors of education, economic conditions, ethnicity, conditions of comfort and companionship and the surrounding residential environment. The population in Danderyd, made up largely of people with high education, good economic conditions and few foreign-born, while the majority of Rinkeby’s population consists of individuals with low education, poor economic conditions and a high proportion of inhabitants of foreign origin, which are determining factors leading to poorer health status among the population. Both Danderyd and Rinkeby offered good access to green areas which inspired to healthier choices among the residents. The residents in Danderyd were more satisfied and better enjoyed in their neighborhood than the residents in Rinkeby where several of them experienced alienation and all expressed the desire to move to another area.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur personer från olika bostadsområden i Stockholm uppfattar och tolkar retoriken i Nya Moderaternas valkampanj. Finns det någon distinkt skillnad i mottagandet beroende på bostadsområde? Hur uppfattas retoriken? Uppfattas kampanjbilderna som segregerande eller integrerande? Dessa är de frågor som vi kommer att behandla i denna studie. De två valda bostadsområdena studien grundar sig på är Rinkeby och Danderyd.   En kvalitativ metod med inriktningar på semi-strukturerade intervjuer har genomförts till denna studie. Datainsamlingen har skett via tre intervjuer med boende från Rinkeby och tre intervjuer med boende från Danderyd. Åldersgruppen har varit mellan 20-25 år. Urvalet har skett med syftet i åtanke. Ett målinriktat bekvämlighetsurval i samband med snöbollsurval har använts. Teorierna som har använts till studien är följande; Framing, territoriell stigmatisering, receptionsteori och förförståelse. Utöver teorierna har vi använt oss av två tidigare forskningar. Dessa är “Förortens hotfulla män” av Ove Sernhede och “Medieskugga” av Lars Nord och Gunnar Nygren. Det sammanställda resultatet från denna studie visar på att det finns en skillnad på mottagande av valkampanjen beroende på vilket bostadsområde man tillhör. Retoriken i kampanjbilderna har uppfattats olika beroende på språkanvändning som finns i ens område. Meddelanden i kampanjbilderna ansågs som ett försök till integration men som uppfattades segregerande. Slutsatsen vi kunnat dra är att Nya Moderaternas kampanjbild inte riktar sig till hela Stockholm utan enbart delar av staden.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka kännetecken fyra kommuner i Stockholmsområdet har i sina handlingsplaner som handlar om våld i nära relationer. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka likheter och skillnader handlingsplanerna har utifrån en genusteoretisk synvinkel. Urvalet har baserats på könsmajoriteten i socialnämnderna samt kommunernas politiska tillhörighet. Med utgångspunkt i närvarons politik kommer uppsatsen att undersöka om handlingsplanerna är utformade av relevanta representanter. Handlingsplanerna kommer att analyseras för att kunna studera skillnaderna och likheterna som kan finnas beroende på könsuppdelningen i de båda nämnderna. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p>Det materialet som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är respektive kommuns</p><p>handlingsplaner mot våld i nära relationer och den metod som har använts är kvalitativ</p><p>innehållsanalys. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används</p><p>för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som</p><p>analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar</p><p>att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas</p><p>utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn</p><p>på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen.</p>