Mixing audio is not only an aural activity, but also, becoming increasingly more visual, and connections between the engineer’s action and interface are not yet fully understood. This study aimed to investigate how different amounts and types of data displayed in parametric equalizers impact mix decisions and workflow. A usability test with audio engineer students were conducted. The test consisted of three different interfaces with variable information displayed and subjects were to perform six common equalization tasks. Two categories of stimuli were used, surgical and aesthetic. The parameters that were measured was effectiveness, efficiency, workflow, and preference. A post session questionnaire was also conducted. Each interface and category were compared and a t-test for each comparison were conducted. Task completion and time for task completion were determined and calculated. Eight t-tests were also conducted between interfaces. Parameters adjusted, order of adjustment, and most used parameter were determined. Preference ratings were categorized and analyzed. The results show that the EQ with graphic display performed better for the surgical category. Significant differences were also found for the surgical category between interfaces with most dissimilarities. The workflow tended to alternate between interface designs. The preference rating showed a clear preference for the interface with graphic display.

This study aims to explore the boundaries and creative possibilities of composing and improvising music with a base in sampled saxophone fragments inside of Ableton Live. The study have included things as: exploring different sound design techniques, manipulation of saxophone samples, composing and rearranging music as well as rehearsing with a band and trying different concepts and approaches to performing the music in a live situation. The work includes creating polytonal sample instruments built inside of Live and the creation of more texture based ones as well. This work also resulted in composing 6 different compositions and the rearranging of an earlier composition to match the aesthetic character of the other ones. I’ve also tried to stretch the linear boundaries of Ableton Live with a more rubato based approach to composing to see what possibilities the program had to handle that type of context.As a composer I’ve early on created an aesthetic vision of what I wanted this sample based music to sound like and tried to very precisely recreate what I’ve heard inside of my head in detailed sketches in Ableton Live using midi instruments together with the sampled textures and instruments. I then realised that a great deal of the final task of this study was to bring this vision to the ensemble and make them play the music in a way that resonated with what I’ve heard when I composed it.

Jag valde att att utföra den här undersökningen för att se hur olika arbetssätt kan förändra min kreativa skrivarprocess när jag komponerar musik. För att ta reda på det komponerade jag två olika låtar på två olika sätt. Ena arbetssättet gick ut på att jag började med helheten, för att sedan arbeta mig in mot kärnan. Andra arbetssättet gick ut på att jag började med kärnan av låten, för att sedan arbeta mig utåt mot helheten. Under den första arbetsprocessen använde jag mig främst av en DAW (Digital Audio Workstation) när jag komponerade, producerade och skrev musiken. Under den andra arbetsprocessen använde jag en DAW mest för inspelning. Studien är kvalitativ och jag förde loggbok under min skrivarprocess. Resultatet av undersökningen blev två helt olika låtar, som satte olika delar av musikskapandet i fokus. Under skrivandet av låten skriven utifrån och in upplevde jag mycket “flow”. Processen gick ut på att komponera i stora penseldrag. Under skrivandet av låten komponerad inifrån och ut så hamnade sångens uttryck och känsla mycket i fokus. Här ägnade jag mig mer tid åt detaljerna, och kände att låten på något sätt “fanns” mer, eftersom att jag kunde spela den utan hjälp av en datorn. Processen krävde också mer fysiskt arbete, vilket gjorde att låten kändes mer levande.

Syftet med detta arbete är att fördjupa min kunskap om hur datorn kan användas som musikaliskt instrument. Datorer kan reproducera och simulera akustiska instrument men likväl kan den även skapa elektroakustiska ljud genom synthesizer och samplers. Inom det moderna musikskapandet är datorn ett ytterst viktigt instrument där den bland annat fungerar som dokumentationsmaskin, det vill säga vår tids bandspelare. Andra användningsområden av datorn i dagens musiklandskap är i ”live-framträdanden”. Med detta arbete vill jag praktisera och fördjupa mina kunskaper om hur datorn kan användas som instrument i mitt eget musicerande. Genom dokumentation i form av loggbok, video och ljudinspelningar kommer jag att analysera min process med avstamp inom det sociokulturella perspektivet. / The purpose of this work is to deepen my knowledge of how the computer can be used as a musical instrument. Computers can reproduce and simulate acoustic instruments but still they can also create electroacoustic sounds through synthesizers and samplers. In modern music creation, the computer is an extremely important instrument where, among other things, it serves as a tape-machine, the tape recorder of our time. Other uses of the computer in today's music landscape are in "live performances".   With this work I want to practice and deepen my knowledge of how the computer can be used as an instrument in my own music making. Through documentation in the form of logbook, video and audio recordings, I will analyze my process with an starting point in the socio-cultural perspective.

Syfte med detta självständiga arbete har varit att introspektivt undersöka vilka musikaliska och kreativa aspekter som är viktigast för mig i mitt konstnärliga uttryck, och hur dessa har påverkat mig som musikproducent. I arbetet har jag också undersökt min konstnärliga arbetsprocess och vilka metoder som är mer eller mindre gynnsamma. Med en teoretisk utgångspunkt i filosofen Martin Heideggers teori om konstverkets ursprung, och musikpedagogen Fred V. Nielsens teorier om meningslager i det musikaliska objektet, har jag valt att analysera tre låtar inom mitt artistprojekt LiLL. I analysen har jag fått syn på hur viktigt det är för mig att de tre meningslagren, emotion, spänning och kinetik/kroppsligt, är sammankopplade samt hur jag använder visioner, färg och inre bilder för att förhålla mig till ett abstrakt skapande i en DAW och realisera mitt musikaliska uttryck. Insikter som denna studie har lett till är bland annat att min musikaliska process gynnas både tidsmässigt och kreativt av samarbeten. Jag har också konstaterat att jag skapar mig själv som musikproducent och artist genom att skapa musik. Min konstnärliga och tekniska förmåga utvecklas i takt med att jag skapat ett musikaliskt verk i enlighet med Heideggers teori. / The purpose of this study has been to introspectively examine which musical and creative aspects are important to me in my artistic expression, and how these aspects have affected me as a music producer. I have also examined my artistic working process and which methods are more or less favorable. With a theoretical starting point in the philosopher Martin Heidegger's theory of the origin of the work of art, and the theories of layers of meaning in the musical object by the professor in musical education Fred V. Nielsen, I have chosen to analyze three songs within my artist project - LiLL. By analyzing these songs, I have seen how important it is for me that the three layers of meaning, emotions, tension and kinetics / bodily, are connected and how I use visions and inner images to relate to the abstract creation of music in DAW:s. This study has led to insights regarding my artistic working process which are that my musical process benefits from collaborations and, in affordance with Heidegger's theory, that I create myself as a music producer by creating music at the same time as my musical ability develops by creating music.

I detta konstnärliga examensarbete undersöks huruvida det går att binda samman fyra låtar av olika karaktär med hjälp av övergångar bestående av olika musikaliska- och icke musikaliska element. Fyra olika metoder för övergångar har testats och utvärderats för att se vilken som fungerar bäst. Metoderna som testats är: körarrangemang, atonala övergångar, ledmotiv och narrativt tal. Tidigt i arbetet stod det klart att körarrangemang var svårt att få till estetiskt och att tiden för att få till det bra skulle bli för knapp. Att arbeta atonalt var däremot lättare då inga regler sattes upp förutom att övergången skulle börja på tonarten som varit och landa i tonarten som skulle komma. När ledmotivet skrevs tonalt var det svårt att få till men då ett vindljud fick agera återkommande ledmotiv tillförde det rymd och rum till övergångarna. För att hitta de narrativa stroferna som skulle sägas lästes de fyra låttexterna igenom för att hitta nyckelfraser som bäst beskrev känslan inför kommande låt. Som resultat visade det sig senare att kombinationen av atonala syntar, vindljudet som agerade ledmotiv samt de narrativa stroferna passade bäst när de kopplades samman och arbetade tillsammans. / This artistic degree project researches if it is possible to link four different songs of diverse genres onto one EP through the use of both musical and non-musical elements that arise as bridges between the songs. Four different methods have been tested and evaluated to see which one gives the best result. The tested methods are: arrangements for choir, atonal bridges, leitmotif and narrative phrases. Early on it became clear that the arrangements for choir were hard to complete in the limited time that existed for the project. To work with atonal bridges was easier since the only guide line used was that the bridge should start in the key last heard and end on the same key as the upcoming song. When the leitmotif was written tonally it was difficult to do but using the sound of wind as a non-musical leitmotif added a nice space to the bridges. When working with the narrative phrases the songs were analysed carefully to find the key phrases of the lyrics from the four songs to use in the narrative speech. The result of this project indicates that the best way to create these bridges is to combine the different methods, use the atonal synthesizers with the non-musical wind sounds as a leitmotif along with the narrative phrases. The only method not used was the arrangement for choir. / <p>Jag bifogar en mp3-fil med övergångarna mellan låtarna samt de 4 låtarna jag arbetat med. </p><p>Musiker, låtskrivare, producent och mixare: Frida Holmgren Övriga musiker:Martin Axelsson, Oscar Treitler, Emma Beskow, Jonna Inge, Caroline Waldemarsson, Olle Roberg, Karolin Engman</p>

No description available.

This thesis analyzes the Visegrad Group&rsquo / s stance toward the Russian-German Nord Stream and Russian-Italian South Stream gas pipeline projects, which aimed to circumvent the traditional energy routes situated in Central Europe and Eastern Europe. The level of the Visegrad Group&rsquo / s dependency on inherited Soviet gas pipeline routes is examined alongside the Visegrad Group&rsquo / s policy setting ability within the group itself and in the European Union. The thesis also traces the evolution of energy relations between Europe and Russia and Visegrad Group&rsquo / s adaptation to the new state of affairs after the collapse of the Soviet Union, particularly with respect to energy issues. It is argued that despite all differences, Visegrad Group members are able to set a cooperation platform at times of crisis and develop common energy strategies. However, the thesis shows that the Visegrad Group&rsquo / s endeavor has encountered some setbacks at the national level and serious challenges at the European level, largely owing to the lack of a common European energy policy. The thesis concludes that the Visegrad Group&rsquo / s energy policy is both dependent on the stances of Russia and larger EU actors.

Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur elektronisk dansmusik i form av house skapas av etablerade musikskapare idag. Resultaten är användbara för forskning och brukare inom i stort sett alla genrer och all musik skapad i en DAW, vilket gör undersökningens resultat relevant för många. De två forskningsfrågorna som syftet brutits ned i är: Hur ser etablerade musikproducenters generella produktionsprocesser ut vid skapande av elektronisk dansmusik i form av house? Samt: Hur liknar och skiljer sig olika producenters produktionsprocesser? Analysprocessen består av analyser av producenters produktionsprocesser samt en resultatanalys. Resultaten av analyserna visar att produktionsprocesser inom housemusik kan se ut på olika sätt och utifrån samtliga analysers resultat har en generell produktionsprocess sammanfattats. Resultaten visar även likheter och skillnader mellan producenternas processer och utifrån dessa resultat dras undersökningens mest framträdande slutsatser. Dessa slutsatser var: 1) Vikten av att testa sig fram mycket i musikskapandet. 2) Att man kan bortse från konventioner om hur vissa saker bör gå till så länge det låter bra. 3) Betydelsen av vissa virtuella instrument och ljudbearbetningsverktyg i processerna. 4) Att man kan nå professionella resultat med pluginar som ingår i ens DAW och behöver inte förlita sig helt på externa pluginar.

Limitations of graphical user interfaces, a program’s designed purpose, and other software development factors lead to perceived affordances and constraints in computer program functionality (Bell, 2015). Perceived affordances are functions the user knows exist, and constraints are limitations or restrictions to functionality (Norman, 2013). The perceived affordances and constraints of music creation programs may impact student compositions in many ways and have yet to be thoroughly investigated. The purpose of this study was to explore what effects students perceive music creation programs’ affordances and constraints have on their musical composing processes and final compositions. I interviewed, observed, and analyzed compositions from six students, ages 15-20, who had used music creation programs to compose. I used process and in vivo coding on these data to write descriptions of each student that highlighted their backgrounds, musical experiences, and how each student perceived the affordances and constraints in relation to their composing and compositions. I then used modified grounded theory analytical procedures to derive overarching themes from across all data. The students had difficulty describing how the affordances and constraints of the music creation software affected their composing and compositions. When students were able to describe program effects, these influences varied. The common effects were that the programs afforded the students testing for music ideas using the many available sounds and the students’ final compositions were a product of, or in spite of, those available sounds.