Intern kontroll är ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssäkra verksamheten och kräver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att använda sig av det? Syftet med denna uppsats är att utifrån COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberäkning av intern kontroll för mindre tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en fallstudie gjord på ett mindre tjänsteföretag samt sammanställning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjänsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys. Efter genomförd studie framgår det att den största kostnadsposten för intern kontroll är tid och innefattar många aktiviteter utförda av många medarbetare i ett företag. Dessa aktiviteter överlappar många gånger med varandra och integrerar ofta med de ordinarie arbetsuppgifterna, vilket kan försvåra uppdelningen av den interna kontrollens kostnadsbärare.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur den intern marknadsföringen används och hur det påverkar företagets anställda, i ett IT-konsult företag.   Metod: Formen fallstudie har använts och studien innehåller en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer vilka gjorts på både ledning och personalnivå. Intervjuerna tog plats på företaget som studerades och fokuserar på; motivation, belöning, utveckling, beslutsfattande, intern kommunikation, ansvar och miljö. Vid intervjutillfällena har det även använts mätskalor. Analysarbetet genomfördes genom att sammanställa empirin och koppla ihop den med teorin. Därefter drogs slutsatsen som visar hur den interna marknadsföringen påverkar IT-konsulterna i företaget. Det lämnas även rekommendationer till företaget Know IT Gävleborg.                                                                                    Resultat & slutsats: Resultaten som funnits är att företaget Know IT Gävleborg AB övergripande lyckats väl med den interna marknadsföringen men att det finns brister inom vissa områden. VD på företaget gör en hel del åtgärder för att medarbetarna ska må bra men det skulle kunna göras vissa förbättringar på några områden. Medarbetarna ges en hel del frihet inom sin yrkesroll men även en hel del krav medföljer den friheten. Detta leder till att medarbetarna är aktiva inom det område som intresserar och motiverar dem. Ledningen som implementerar de interna marknadsföringsaktiviteterna bör vara mer aktiv i att hitta de brister som finns och försöka åtgärda dem. Dessa brister beror till viss del på att VD lägger en något för stor del av tiden på konsultarbete i jämförelse med vad han skulle behöva för att underhålla den interna marknadsföringen.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har begränsats till att undersöka den interna marknadsföringen för IT-konsulter som arbetar in-house på Know IT Gävleborg AB. Fortsatt forskning skulle kunna göras genom att utöka studien till att undersöka den interna marknadsföringens påverkan på alla medarbetarna. Det skulle dessutom vara intressant att jämföra den med andra IT-konsultföretag inom samma bransch och samma region.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till att ge en inblick i hur den interna marknadsföringen fungerar i ett litet IT-konsultföretag. Eftersom det varit svårt att finna tidigare utförda studier inom samma område kan denna studie bidraga med underlag för teorier och framtida jämförande forskning inom området. Resultatet kan vara intressant för studenter, ledare som är ansvariga för intern marknadsföring inom tjänsteföretag och medarbetare i IT-konsult företag.   Nyckelord: Intern marknadsföring, Motivation, Fallstudie, IT-konsultföretag, Know IT Gävleborg AB.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln på taktisk nivå kan arbetaför att mäta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer på taktisk nivå hosStadium, Bilia Väst, Affärsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor. Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas. Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med. Jag har arbetat utifrån följande problemområden: Tillförlitlighet – Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen? Förväntningar – Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning? Delaktighet – Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga? Dialog – Varför får dialogen under processen dåligt betyg? Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod. Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser: • Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna • Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt. • Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen. • Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess. • Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig. • Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog. / During year 2006 The National Service Administration made a big change in order to save 100 million Swedish crowns. The result was that 131 employees were under notice and two regional offices were shut down. The purpose of this essay is to study the reason behind negative opinions about the internal communication during the change in 2006 and to propose solutions so the internal communication may be developed. Communication during a change is a large subject so I chose to focus on four subjects that were earlier discovered as problematic areas during the change process. I have been working with these four subjects: Reliability – Has the reliability towards the process and information been affected by communication problems? Expectations – Have the employees achieved expectations to be involved in the preparations for the change through an education? Involvement – Why does the involvement get such a low grade and how have the employees been involved? Dialogue – Why does the dialogue during the process get a low grade? Private interviews with employees at The National Service Administration Departments remaining offices have been used as method. Among other things I found out that: • The change has been driven from the top administration without involving the employees. • Involvement has been bad for the employees even before the change started. • Low accessibility by responsible persons has made the dialogue unsatisfactory • The change’s purpose is not well established in the organisation because of bad dialogue. • There has been monologue instead of dialogue, which has led to low reliability. • An education has given the employees expectations to be involved during a change.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998 och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning till en i huvudsak legal näringsverksamhet. För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är generaliserbart. Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur, rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk brottslighet. Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag, drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största sannolikhet inte kommer att minska.

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har. Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag. Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet. Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete. Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag. I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag. I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året. Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen. Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen. Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades. Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov. Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget. Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.

Hotellbranschen är idag en växande bransch då fler människor reser och då även fler bor på hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de måste då differentiera sig. Ett konkurrensmedel som då kan användas är tjänstekvalitet. Tjänstekvalitet är ett ämne som många har forskat kring och då med kunden som utgångspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation påverkar tjänstekvaliteten. Syftet med denna uppsats är att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjänstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nå ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn på vad kvalitet är i organisationen. För att undersöka detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av besöksintervjuer på ett stort och ett litet hotell i Sverige. För att den interna kvaliteten ska vara bra måste personalen vara motiverad, ha den rätta kompetensen och även själva se helheten de bidrar till. Det krävs även att ledningen ger personalen möjligheter att utvecklas och att de föregår med gott exempel. Inom de undersökta hotellen arbetar de med tjänstekvalitet på olika sätt dock har båda gästen som utgångspunkt. På det mindre hotellet kan alla i organisationen lättare bli delaktiga i kvalitetsutveckling, på grund av dess storlek. Det större hotellet har en god kvalitetsinställning och en bra förutsättning för att blir ännu bättre.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun. Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna. För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes. Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen. Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen. Den andra är att den fackliga organisationen endast har egentligt inflytande på negativ intern rörlighet.

Till följd av marknadens reaktion på klimatfrågan och samhällets krav på mindre energikonsumtion ställs företagen idag inför ett ställningstagande. Ta ansvar för miljön och den inverkan företaget har på den, alternativt stå pall för de följder som väntar om man väljer att inte reagera. Naturligt blir att fokus landar på de företag som har närmast koppling till miljö och påverkan. Vi gavs möjlighet att studera Energibolaget inför en satsning på energitjänster. Dessa tjänster lanseras till följd av den ökade efterfrågan och marknadens anpassning till klimatfrågan. Energitjänsten omfattar effektiviseringstjänster för att kunden ska kunna minska sin förbrukning och på så sätt värna om miljön. Energibolaget arbetar aktivt i tjänsteutvecklingsprocessen och detta gav oss en möjlighet att studera hinder och stöd för denna process i ett företag som befinner sig i ett utvecklingsskede. Den problemformulering som utgör utgångspunkten till denna studie är; vilka interna faktorer kan hindra respektive stödja en tjänsteutvecklingsprocess? Vårt syfte är att utveckla ny kunskap och förståelse för hur dessa processer går till. Genom att studera hur dessa frågor hanteras av ledningen och hur detta i sin tur upplevs av personalen avser vi att identifiera de hinder och stöd som påverkar tjänsteprocessen och därmed tjänsteutvecklingsprocessen detta genom att:  Studera företagets befintliga tjänsteprocess ser ut för att identifiera vad som krävs inför arbetet med energitjänster.  Jämföra hur tjänster betraktas av olika enheter på Energibolaget  Studera hur nya idéer hanteras och förvaltas i organisationen  Öka förståelsen för, hur utvecklingsprojekt hanteras i organisationen, samt vad som hindrar eller stödjer detta arbete.  Studera vilka stödfunktioner och system som krävs för det nya tjänstekonceptet, för att identifiera hur dessa ska kunna hanteras på ett framgångsrikt sätt.  Till sist utveckla förståelse för vilken inverkan kommunikation, och intern marknadsföring har för tjänsteutvecklingsprocessen, för att identifiera vilka brister och möjligheter som finns och på vilket sätt detta ska kunna hanteras för att tjänsten ska få acceptans. För att uppfylla dessa syften så har vi valt att utföra en fallstudie på det aktuella Energibolaget. Vi utförde 7 semistrukturerade intervjuer och två fokusgrupper, samt ett komplement till detta att studera en av företagets kommunikationskanaler, intranätet lite närmare. Vår ambition med denna uppsats är att skapa förståelse och förhoppningsvis generera ny kunskap om vad som hindrar respektive stödjer tjänsteutvecklingsprocessen. Med vårt teoriavsnitt syftar vi till att ge läsaren en god grund att stå på i teorier om tjänste processen, tjänsteutvecklingsprocessen samt teorier kring kommunikation och intern marknadsföring. Vår analys syftar främst till att generera ny kunskap i ämnet men där vi även reflekterar kring befintlig teori inom området. I vår slutsats visar det sig att de stöd och hinder som finns för tjänsteutvecklingsprocessen är spretiga i sin karaktär och att det som framförallt hindrar organisationen i utvecklingsarbetet är följd av bristande kommunikation och koordinering. Däremot anser vi att i organisationens uppbyggnad finns goda möjligheter att arbeta vidare med konceptet, med funktioner som överbygger interna hinder som, sociala gränser och affärsområden. Därför anser vi att de in det fortsatta arbete med tjänsteutvecklingsprocessen bland annat bör utveckla och se över de rutiner för kommunikation och koordinering implementerings- och integreringsarbete som finns internt för att underlätta och effektivisera utvecklingsprocessen.