<p>Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har.</p><p>Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag.</p><p>Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet.</p><p>Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete.</p><p>Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag.</p><p>I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag.</p><p>I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året.</p><p>Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.</p>

<p>Till följd av marknadens reaktion på klimatfrågan och samhällets krav på mindre energikonsumtion ställs företagen idag inför ett ställningstagande. Ta ansvar för miljön och den inverkan företaget har på den, alternativt stå pall för de följder som väntar om man väljer att inte reagera. Naturligt blir att fokus landar på de företag som har närmast koppling till miljö och påverkan. Vi gavs möjlighet att studera Energibolaget inför en satsning på energitjänster. Dessa tjänster lanseras till följd av den ökade efterfrågan och marknadens anpassning till klimatfrågan. Energitjänsten omfattar effektiviseringstjänster för att kunden ska kunna minska sin förbrukning och på så sätt värna om miljön. Energibolaget arbetar aktivt i tjänsteutvecklingsprocessen och detta gav oss en möjlighet att studera hinder och stöd för denna process i ett företag som befinner sig i ett utvecklingsskede.</p><p>Den problemformulering som utgör utgångspunkten till denna studie är; vilka interna faktorer kan hindra respektive stödja en tjänsteutvecklingsprocess?</p><p>Vårt syfte är att utveckla ny kunskap och förståelse för hur dessa processer går till. Genom att studera hur dessa frågor hanteras av ledningen och hur detta i sin tur upplevs av personalen avser vi att identifiera de hinder och stöd som påverkar tjänsteprocessen och därmed tjänsteutvecklingsprocessen detta genom att:</p><p> Studera företagets befintliga tjänsteprocess ser ut för att identifiera vad som krävs inför arbetet med energitjänster.</p><p> Jämföra hur tjänster betraktas av olika enheter på Energibolaget</p><p> Studera hur nya idéer hanteras och förvaltas i organisationen</p><p> Öka förståelsen för, hur utvecklingsprojekt hanteras i organisationen, samt vad som hindrar eller stödjer detta arbete.</p><p> Studera vilka stödfunktioner och system som krävs för det nya tjänstekonceptet, för att identifiera hur dessa ska kunna hanteras på ett framgångsrikt sätt.</p><p> Till sist utveckla förståelse för vilken inverkan kommunikation, och intern marknadsföring har för tjänsteutvecklingsprocessen, för att identifiera vilka brister och möjligheter som finns och på vilket sätt detta ska kunna hanteras för att tjänsten ska få acceptans.</p><p>För att uppfylla dessa syften så har vi valt att utföra en fallstudie på det aktuella Energibolaget. Vi utförde 7 semistrukturerade intervjuer och två fokusgrupper, samt ett komplement till detta att studera en av företagets kommunikationskanaler, intranätet lite närmare. Vår ambition med denna uppsats är att skapa förståelse och förhoppningsvis generera ny kunskap om vad som hindrar respektive stödjer tjänsteutvecklingsprocessen. Med vårt teoriavsnitt syftar vi till att ge läsaren en god grund att stå på i teorier om tjänste processen, tjänsteutvecklingsprocessen samt teorier kring kommunikation och intern marknadsföring. Vår analys syftar främst till att generera ny kunskap i ämnet men där vi även reflekterar kring befintlig teori inom området. I vår slutsats visar det sig att de stöd och hinder som finns för tjänsteutvecklingsprocessen är spretiga i sin karaktär och att det som framförallt hindrar organisationen i utvecklingsarbetet är följd av bristande kommunikation och koordinering. Däremot anser vi att i organisationens uppbyggnad finns goda möjligheter att arbeta vidare med konceptet, med funktioner som överbygger interna hinder som, sociala gränser och affärsområden. Därför anser vi att de in det fortsatta arbete med tjänsteutvecklingsprocessen bland annat bör utveckla och se över de rutiner för kommunikation och koordinering implementerings- och integreringsarbete som finns internt för att underlätta och effektivisera utvecklingsprocessen.</p>

<p>I dagsläget är en stor del av de svenska bankkunderna missnöjda med sin nuvarande bank, men väljer ändå inte att byta. Samtidigt har bankmarknaden genomgått förändringar den senaste tiden, vilka bland annat innebär att det är lättare att byta bank och att konkurrensen bland bankerna hårdnat till följd av fler aktörer på marknaden. En ytterligare faktor som påverkar situationen för bankerna är det faktum att bankkunderna känner mindre lojalitet gentemot sin huvudbank jämfört med tidigare. Det faktum att många bankkunder faktiskt är missnöjda i kombination med förändringar på den marknad som bankerna agerar på ser vi ökar incitamenten för de nuvarande så kallade storbankerna att säkra tillfredsställelsen bland sina kunder. Det är i första hand kontaktpersonalens arbetsuppgifter att hantera missnöje bland kunder, då det är dessa som tar emot företagets kunder. Att företag förser sin kontaktpersonal med tillfredsställande verktyg för att lyckas vända dessa missnöjda kunder blir därmed viktigt för att lyckas bibehålla marknadsandelar.</p><p>Vi ställer därmed frågan om bankanställda själva upplever att de kan hantera missnöje bland kunder på ett tillfredsställande sätt, vilket leder fram till följande syfte: att skapa förståelse för hur personal vid Swedbank upplever sig kunna hantera missnöjda kunder. En målsättning med studien är att belysa eventuella skillnader mellan personal vid ett stort respektive ett mindre kontor.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie, där vi samlat empiriskt material genom att intervjua åtta banksäljare vid Swedbank. Fyra av dessa är anställda vid ett större kontor, så kallat citykontor, och fyra är anställda vid tre mindre kontor, så kallade lantsortskontor. Perspektivet är de anställdas, då vi är intresserade av deras upplevelser av att hantera missnöjda kunder. Då vi väljer detta perspektiv ser vi det som väsentligt att inte bara fokusera på den praktiska hanteringen, utan även den känslomässiga och belyser därmed även hur bankpersonalen hanterar de egna känslorna som kommer av att bemöta missnöje.</p><p>För att kunna belysa syftet redogör vi först för vilka delar i en ett tjänsteföretag som kan orsaka missnöje bland kunderna. Det gör vi genom att använda den så kallade gapmodellen. Vidare visar vi på sex strategier för tjänsteåterhämtning, vilka är fastställda som viktiga för att lyckas vända en missnöjd kund. Slutligen ser vi till intern tjänsteåterhämtning, vilket behandlar anställdas känslomässiga behov av intern återhämtning efter att ha hanterat en missnöjd kund. Vid insamlingen av det empiriska materialet har vi utgått från ovan nämnda teori för att vidare kunna analysera dessa material i förhållande till varandra. Vi finner att samtliga respondenter anser sig kunna hantera missnöjda kunder på ett tillfredsställande sätt, men finner även en avsaknad av utbildning och tydliga rutiner eller policys för hantering av missnöjda kunder. Vi finner en skillnad i relationer med kunder vid landsortskontor respektive citykontor, samt att personliga relationer till bankkunderna är positiva för arbetet med tjänsteåterhämtning. Banksäljarna upplever det som energikrävande att hantera missnöje och bland personalen vid city finns ett behov av intern tjänsteåterhämtning i större utsträckning än vad som är tillgängligt i dagsläget.</p>

<p> </p><p><strong>Title </strong>Transfer pricing and the purchaser-provider model in Västerås Stad – Konsult och Services and Sociala Nämndernas Stab perspective</p><p><strong>Seminar</strong> <strong>date</strong> 2009-06-02</p><p><strong>Course</strong> Master thesis in Management Accounting, advanced level, 15credits. (EFO019)</p><p><strong>Authors</strong> Cecilia Somi & Nathalie Tunc</p><p><strong>Tutor</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Key</strong> <strong>words</strong> Transfer price, transfer performance, transfer trade, transfer pricing, full cost, the purchaser-provider model.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose</strong> The purpose of this thesis is to describe the reason why Västerås Stad apply the purchaser-provider model  and transfer pricing, and the advantages and disadvantages with its use out of Konsult och Service and Sociala Nämndernas Stabs perspective. Further study will be on what transfer method is used in Västerås Stad.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method</strong> A qualitative method was used in the survey. Primary data was gathered through individual interviews with two representatives from Västerås Stad – Tomas Thell at Konsult och Service and Jan Bäversten at Sociala Nämndernas Stab.</p><p> </p><p><strong>Conclusion </strong>Västerås Stad use the purchaser – provider model and transfer pricing to decentralize the activity and in that way to make it cost efficient. The municipality wants to increase the cost awareness to prevent waste of resources. An advantage with the use of the purchaser – provider model and transfer pricing is among the other things that it gives a basic data for decision-making. A disadvantage among the other things is that the model is complex and it takes a lot of resources. Cost based transfer prices are used in the municipality. Full cost is the base method when using transfer pricing in Västerås Stad.</p><p> </p>

<p>1. Titel</p><p>Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession?</p><p>2. Problem</p><p>Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?</p><p>3. Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet.</p><p>4. Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer.</p><p>5. Resultat</p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.</p>

<p>Allt fler industriella företag erbjuder kundanpassade produkter. Produkterna utvecklas inom ramen för långvariga relationer med kunder. Detta har betydelse för hur de ekonomiska informationssystemen bör utformas. I uppsatsen föreslås modeller för den interna redovisningen</p><p>som stödjer fokusering av både kunder och produkter. Därtill studeras hur kunder påverkar företagets kostnader. Litteraturen om redovisning och kalkylering, som har utvecklats för att i första hand fördela kostnader på produkter, analyseras utifrån att både produkter och kunder är väsentliga för uppföljningen. De föreslagna modellerna illustreras via en analys av kostnadsdata från Paroc AB. Dessutom diskuteras hur de föreslagna modellerna kan stödja kalkylering inför olika kundrelaterade handlingssituationer.</p><p>Både kund och produkt bör användas som kostnadsbärare i redovisningen för industriella företag som arbetar med en hög grad av kundanpassning. Detta ökar möjligheterna att analysera kostnaderna, jämfört med att enbart produkter fokuseras. Vidare kan kategorisering av kostnader efter hur resurser som förbrukas har anskaffats ge värdefull information, som inte är beroende av analysobjekt. I uppsatsen skiljs mellan prestationsberoende, kapacitetsberoende och nedlagda kostnader. Att använda kund och produkt som kostnadsbärare i redovisningssystem komplicerar dock att etablera nivåer av kostnadsställen i redovisningen som föreslagits i ABC-litteraturen. Det är bättre att använda den traditionella nivåindelningen av kostnadsbärare enligt stegkalkylsmetoden.</p><p>Kundrelaterade aktiviteter är ofta avsedda att skapa värden i senare tidsperioder. Framåtriktade aktiviteter kan redovisas som ’goda kostnader’, om de inte anses vara investeringar i formell bemärkelse. Detta medför att kostnaderna kan analyseras i senare tidsperioder utan att värdering av investeringar eller avskrivningar av tillgångar behöver göras. Investeringar i kunder skapar ofta immateriella tillgångar. För att värdera immateriella tillgångar är det väsentligt att studera möjligheterna till alternativ användning. I uppsatsen föreslås en kategorisering av tillgångar i specifika, begränsade och icke begränsade tillgångar.</p> / Rapportkod: LiU-Tek-Lic-2000:40.

No description available.

<p>Utifrån den teori som idag finns om intern marknadsföring upptäckte vi som forskare för dennarapport att det skrivits relativt lite om intern marknadsföring i produktionsföretag jämfört med itjänsteföretag, varför vi såg det intressant att gå djupare in på detta område. Vi diskuteradedärefter syftet med rapporten som blev att kartlägga hur intern marknadsföring tillämpas i ettproduktionsföretag utifrån de tre olika perspektiven; utbildning, informationsspridning och kundmedvetenhet.Detta för att få en inblick i hur produktionsföretag agerar inom intern marknadsföring.Utifrån detta syfte kom vi fram till följade problemformulering;<em> På vilket sätt tillämpasintern marknadsföring i stora produktionsföretag i Sverige med perspektiv mot utbildning,informationsspridning och kundmedvetenhet?</em> Utifrån teorin valde vi att intervjua två lämpligaproduktionsföretag som fick ligga till grund för vår insamlade primärdata. Vi valde att intervjuatvå personer i varje företag, en operatör och en i ledningen. Efter att vi sammanställtintervjumaterialet fick intervjurespondenterna gå igenom underlaget för att skapa högre validitetoch trovärdighet för vår rapport.</p><p>Med denna uppsats har vi kommit fram till följande slutsats; att produktionsföretag är oeniga omvem som är kund, lojalitet och tillfredställelse uppnås inte enbart genom företagsprodukten ocharbetsuppgiften, kunskap i form av information kan öka personalens effektivitet och motivationsamt att större vikt bör läggas på utbildning av personalens kundmedvetenhet.</p>

<p>Titel: Sarbanes-Oxley Act – Lagens inverkan på två svenska bolag</p><p>Problembakgrund: De senaste åren har det inträffat en rad olika redovisningsskandaler i USA där brott har begåtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen är att återskapa allmänhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehåller tillförlitlig information. För att uppnå detta ställer lagen hårdare krav på redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav på revisorers oberoende, ökade krav på interna strukturer för revision samt hårdare straff för brott mot lagen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och få ökad förståelse för hur SOX har påverkat svensk bolagsstyrning vad gäller personligt ansvar och intern kontroll. Då det krävs mycket ansträngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi även undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen är större än nackdelarna.</p><p>Metod: Uppsatsen har upprättas utifrån en kvalitativ undersökning där information har samlats in från två företagsrepresentanter, uppsatsen består även av sekundärdata som hämtats från böcker, internet och årsredovisningar.</p><p>Analys: SOX ställer högre krav på företagens interna kontroller än vad som gjorts tidigare och respondenterna är eniga om att lagen har inneburit en stor omställning av deras arbetssätt. Att det personliga ansvaret för VD och ekonomichef har ökat anser de inte har påverkat deras arbete i någon större omfattning, skillnaden ligger i att de nu behöver vara mer insatta i det dagliga arbetet.</p><p>Slutsats: SOX har medfört ökade krav på internkontrollerna och granskningen av dessa. Vidare har lagen även inneburit stora kostnader för företagen vid implementeringsprocessen. Den har också medfört stora förändringar för de arbetssätt som tidigare tillämpades. Studien visar på att lagen anses uppfylla sitt övergripande syfte där sektion 404 leder till förtroendehöjande effekter. Den ökade dokumentationen och det personliga ansvaret för VD och ekonomichef medverkar även det till ökat förtroende.</p>

<p>Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn.</p><p>Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005.</p><p>Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk.</p><p>Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.</p>