Dagens industri utger årligen en lista över de företag som etablerat sig på marknaden och utmärkt sig med en intensiv tillväxt på kort tid, dessa benämner de som gasellföretag. I media har gasellföretag målats upp som hjältar av den anledningen att de utgör en stor samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen. Tidigare undersökningar har visat att företag med stark och intensiv tillväxt i större utsträckning riskerar att likvideras än företag med långsammare och stabilare tillväxt. Detta grundar sig ofta på svårigheter med att hinna anpassa organisationsstrukturen efter den snabba tillväxten. I takt med att gasellföretag växer ökar avståndet mellan ledning och medarbetarna. Detta ökar behovet av kontroll och uppföljning för att säkerhetsställa att medarbetarna arbetar i enlighet med företagets mål och inriktning. Tidigare undersökningar har visat att det är främst den interna kontrollen som brister hos de gasellföretag som likviderats. Ska ledningen styra gasellföretaget mot ett bestämt mål krävs det att verksamhetsstyrning och kommunikation är anpassat efter rådande omständigheter. I den här studien har därför en undersökning genomförts baserat på fyra olika gasellföretag samt ett tillväxtrådgivarföretag. Studien syftar till att ge en beskrivande och förklarande bild av hur gasellföretagen arbetar för att utveckla och bearbeta den interna kommunikationen anpassat till tillväxttakten. Uppsatsen behandlar även vilka kommunikationsproblem som kan uppkomma på grund av organisationsstrukturer som ej anpassats efter företagets tillväxttakt och förändrade mål. Resultatet av undersökningen visade att gasellföretag måste formalisera företagets struktur och anpassa kommunikationskanalerna härefter. I samband med detta krävs det att ledningen har förtroende för sina anställda och överlämnar eller delegerar nödvändiga ansvarsområden till andra medarbetare inom företaget. Fokus hos ledningen hamnar istället mer på strategiskt arbete. Ju bättre ledningen lyckas att samordna och integrera medarbetarna i enlighet med företags mål, desto mindre risk föreligger det att missförstånd och kommunikationsproblem ska uppstå.

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser.

Bakgrund och Problemdiskussion: De senaste årens företagsskandaler har bidragit till ökade krav på företags interna kontroll. När intern kontroll beskrivs används nästan alltid COSO:s ramverk som referenspunkt. Detta tog studien till en början utgångspunkt i och tanken var då att kartlägga i vilken utsträckning detta ramverk var utbrett bland svenska medelstora företag, men framförallt vad detta kunde bero på. Resultatet av studien visade att företag inte har implementerat ramverket, varpå nya frågeställningar dök upp kring vad som då kan förklara att kontrollaktiviteterna ser ut som de gör bland dessa företag. Syfte: Syftet med studien har varit att utreda om företag använder sig av de kontrollaktiviteter som också är omnämnda i COSO:s ramverk, trots att ramverket inte är implementerat, och vad det beror på att företag använder sig av lika eller olika aktiviteter. Studien syftar då till att undersöka om de organisatoriska faktorerna kan förklara vilka kontrollaktiviteter som används, eller om den motsägande institutionella teorin ger en bättre förklaring. Teori: Den teoretiska delen av studien innehåller en bakgrund om kontrollaktiviteter och intern kontroll, contingency teorin och institutionell teori. Delar av dessa teorier operationaliseras till hypoteser. Metod: En kvantitativ studie genomfördes genom en enkätundersökning, underbyggd av teoretiska referenspunkter som studien hade i den inledande fasen. Ett antal hypoteser testades genom deskriptiva analyser, men främst genom bivariata analyser för att studera eventuella samband. Resultat och Slutsats: COSO:s ramverk är inte utbrett bland svenska medelstora företag men kontrollaktiviteterna som ingår i ramverket används i väldigt stor utsträckning. Oavsett om dessa kontrollaktiviteter kommer från COSO:s ramverk eller om de existerat sedan tidigare, tyder resultatet av studien på att dessa ii institutionaliserats bland svenska medelstora företag. Studiens hypoteser, som ponerade att organisatoriska faktorer kan förklara vilka kontrollaktiviteter företag har, förkastades till stor del.

Allt fler företag väljer att expandera och öppna upp kontor i nya länder, vilket inte alltid sker helt oproblematiskt. Vid en expansion till ett nytt land sker en internationalisering som innebär en ny intern miljö med en organisationskultur och struktur som växer fram på den specifika enheten, men också en extern miljö bestående av marknaden där enheten är verksam. I denna studie har en kvalitativ fallstudie genomförts av det svenska företaget Hansoft. Internationaliseringen har undersökts i termer av interna och externa miljöer. Interna miljöer innefattar den lokala organisationskulturen på enhetsnivå, och externa miljöer dess marknader – Japan, USA och Sverige. Syftet var att ta reda på om Hansofts expansion har påverkat organisationskulturen och organisationsstrukturen på företagsnivå. Genom intervjuer med tre stycken tidigare anställda på Hansoft visade det sig att internationaliseringen inte har haft någon större inverkan på organisationskulturen och strukturen i helhet. Organisationskulturen på Hansoft präglas av teamwork och flexibilitet, såväl före som efter internationaliseringen, samt både enhets- och företagsnivå. Den enda direkta konsekvensen av internationaliseringen var ökad formalisering som ledningen framhävde vid expansion till USA. Strukturen i företaget innehar tydliga egenskaper med en organisk struktur och uppmuntrar en öppen kommunikation – även detta var oförändrat i och med internationaliseringen. Hansoft har dock inte genomgått en vanlig internationalisering i den bemärkelsen att de mött nya marknader och öppnat upp större kontor. Anledningen till deras expansion var att komma närmre de kunder som företaget redan hade, vilket kan vara en orsak till att internationaliseringen inte påverkat Hansoft mer än vad den gjort. Resultatet av den här studien indikerar att mindre företag som flyttar över sin verksamhet till nya länder, inte genomgår någon större förändring gällande organisationskultur och organisationsstruktur.

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen

Serviceorganisationer med direkt kundkontakt kräver att de anställda uppfattar och förmedlar varumärket till konsumenten enligt företagets uttalade varumärkesmål. Internt varumärkesbyggande är en process som innebär att anställda är en tillgång i uppbygganden av varumärket, genom kontakten med kunderna. Om den interna uppfattningen av varumärket inteöverensstämmer med företagets uttalade varumärkesmål, förmedlas en felaktig bild till kunden. Denna studie ämnar utforska hur ett varumärke förmedlas från ledningen hela vägen ner i en serviceorganisation, samt vilka eventuella diskrepanser som uppkommer i hur varumärket förmedlas och hur varumärket uppfattas av de anställda. Denna studie antar en kvalitativ ansats, där datainsamlingen primärt har skett genom intervjuer vid en serviceorganisation inom banksektorn. Studien påvisar att anställda har uppfattat varumärket enligt ledningens uttalade varumärkesmål. Däremot uppkommer det diskrepanser i förmedlingen från chef till anställd, där ett aktivt arbete att upprätthålla den interna varumärkesprocessen fallerar eftersom att det är brist på ständig kommunikation av varumärket, skapande av lojalitet gentemot varumärket samt kommunikation mellan chef och anställd angående prestationer.

<p>Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.</p><p>Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.</p><p>Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.</p><p>Jag har arbetat utifrån följande problemområden:</p><p>Tillförlitlighet – Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?</p><p>Förväntningar – Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?</p><p>Delaktighet – Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?</p><p>Dialog – Varför får dialogen under processen dåligt betyg?</p><p>Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.</p><p>Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:</p><p>• Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna</p><p>• Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.</p><p>• Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.</p><p>• Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.</p><p>• Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.</p><p>• Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog.</p> / <p>During year 2006 The National Service Administration made a big change in order to save 100 million Swedish crowns. The result was that 131 employees were under notice and two regional offices were shut down. The purpose of this essay is to study the reason behind negative opinions about the internal communication during the change in 2006 and to propose solutions so the internal communication may be developed.</p><p>Communication during a change is a large subject so I chose to focus on four subjects that were earlier discovered as problematic areas during the change process.</p><p>I have been working with these four subjects:</p><p>Reliability – Has the reliability towards the process and information been affected by communication problems?</p><p>Expectations – Have the employees achieved expectations to be involved in the preparations for the change through an education?</p><p>Involvement – Why does the involvement get such a low grade and how have the employees been involved?</p><p>Dialogue – Why does the dialogue during the process get a low grade?</p><p>Private interviews with employees at The National Service Administration Departments remaining offices have been used as method.</p><p>Among other things I found out that:</p><p>• The change has been driven from the top administration without involving the employees.</p><p>• Involvement has been bad for the employees even before the change started.</p><p>• Low accessibility by responsible persons has made the dialogue unsatisfactory</p><p>• The change’s purpose is not well established in the organisation because of bad dialogue.</p><p>• There has been monologue instead of dialogue, which has led to low reliability.</p><p>• An education has given the employees expectations to be involved during a change.</p>

<p>Detta examensarbete beskriver dator- och nätverkssäkerhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den interna nätverkssäkerheten på en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka är de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och på vilket sätt dessa kan testas. Tester utfördes gällande säkerhetsprogramvaran för att säkerställa att den verkligen var säker mot intrång. Tester genomfördes även för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord närvarande, att eleverna hade lagringsutrymme på servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer på en bärbar klientdator. Ansvarig IT-tekniker på gymnasieskolan tillhandahöll information om hur nätverket var tänkt att se ut utifrån klientanvändarnas perspektiv. En experimentell metod användes för att fastställa om skolans interna nätverk var skyddat mot interna hot. Referenser från internet, såsom artiklar och databaser, har använts. Även böcker och muntlig kommunikation har använts som referenser. Efter vår analys av gymnasieskolans interna nätverkssäkerhet, konstateras att eleverna inte kan utföra otillåtna åtgärder inom det interna datornätverket som resultat av felkonfigurationer eller sårbarheter som har upptäckts av denna analys. En genomgång av den fysiska säkerheten gällande gymnasieskolans datornätverk och en genomgång av den externa säkerheten i nätverket föreslås.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>Magisteruppsats inom Företagsekonomi</p><p>Titel</p><p>Intern kontroll – En studie av större svenska företags interna kontroll</p><strong><p>Författare</p><p>Henrik Carlsson, Joakim Häggberg</p><strong><p>Handledare</p><p>Hossein Pashang</p><strong><p>Datum</p><p>2009-06-09</p><strong><p>Ämnesord</p><p>Intern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingring</p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund:</p><p>Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.</p><strong><p>Syfte:</p><p>Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.</p><strong><p>Metod:</p><p>I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod. Huvudfokus ligger på djupgående semistrukturerade intervjuer.</p><strong><p>Teoretisk referensram:</p><p>Uppsatsen har sin utgångspunkt i bolagsstyrning och intern kon-troll. Bolagsstyrningen beskrivs med ett fokus på agent-principal förhållandet samt de kost-nader som kan uppstå vid detta förhållande. Vidare beskrivs relevanta lagar och regleringar inom bolagsstyrning och intern kontroll med ett fokus på COSO’s ramverk för hur en in-tern kontroll kan struktureras. Vidare presenteras även kritik mot detta ramverk.</p><strong><p>Empiri:</p><p>I empirin sammanställs den information som samlats in genom de djupgående in-tervjuer som genomförts med Sveriges ledande konsult- och revisionsbyråer, Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt Öhrlings PriceWaterhouseCoopers.</p><strong><p>Analys:</p><p>I analysen matchas och granskas den empiriska datan med den teoretiska referens-ramen. Företagens interna kontroll analyseras utifrån COSO’s ramverk för att på så sätt be-stämma huruvida den interna kontrollen är god eller avvikande.</p><strong><p>Resultat/Slutsats:</p><p>Vår studie visar att det inte finns någon enskild, universell definition av god intern kontroll samt att (intern) kontroll är ett komplext och paradoxalt ämnesområde. Emellertid utgör kontrollmodellen COSO - vilken tar sin utgång i den amerikanska och anglosaxiska synen på bolagsstyrning - en internationell standard vad det gäller hur en god intern kontroll skall utformas. Studien identifierade fem kriterier i COSO’s modell som in-dikerar god intern kontroll. Vi finner att större svenska företag inte når upp till COSO’s kriterier på tre av fem punkter; riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation. Emellertid ser vi att större svenska företag generellt har en god intern kontroll med hänsyn till den goda kontrollmiljön, den svenska företagskulturen, de låga in-citamenten till förskingring samt de kulturella förutsättningar som råder i Sverige. Vi finner att den svenska interna kontrollen är kostnadseffektiv på grund av de höga personalkostna-derna för intern kontroll samt värdemaximerande ur ett företagsperspektiv.</p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p>

Företag står idag inför en ökad press att hantera och styra CSR då exempelvis förbättringar inom sociala eller miljömässiga prestationer påverkar företags resultat, och därmed det långsiktiga värdet för aktieägare. Detta måste mätas för att kunna nå organisatoriska mål och för att skapa en förståelse för hur CSR-prestationer är sammanlänkade till olika processer inom företaget.