Frågeställningar:              – Vad är syftet med internrevision i kommunala bolag?  – Hur fungerar internrevision för styrelser i kommunala bolag? – Skiljer sig användningen av internrevision i privata bolag från kommunala bolag, ur ett kommunalt perspektiv? Syfte: Studien ämnar undersöka syftet med internrevision i kommunala bolag och vilken användbarhet och betydelse funktionen har för dess styrelser. Undersökningen kommer att fokusera på styrelsens syn på internrevision och hur det fungerar som en del av deras arbete. Syftet är även undersöka om internrevision används på samma sätt eller om den skiljer sig i privata bolag, från ett kommunalt perspektiv.  Metod/Teori: För att kunna se hur internrevision fungerar för styrelser i kommunala aktiebolag genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Vid utförandet av de kvalitativa intervjuerna har ett semistrukturerat arbetssätt använts vid samtliga av undersökningens intervjurespondenter. Den sekundära datan har samlats in genom vetenskapliga artiklar, böcker, internetkällor, samt lagar och förordningar. Slutsatser: Internrevision ses som en övervakningsfunktion där syftet med funktionen för kommunala bolag är att följa och styra verksamheten. Bolagsstyrelser använder internrevision för att bl.a. få tips och se om någonting i bolaget kan utvecklas eller inte fungerar bra. Internrevision ses som en betydelsefull del för styrelser i alla typer av bolag och används på samma sätt som i såväl privata som kommunala bolag.

Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates? Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates. Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory. Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda. Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite. Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially for our respondents. Their answers are presented in the following headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory. Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains. Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.

Internal marketing has been proposed as a means of gaining competetive edge in a market where service quality is an important precursor to performance. Still, the practical application of internal marketing remains relatively limited, which is hypothesized to be partly attributable to a widespread lack of the required philosophy which facilitates the effective implementation of internal marketing. The concept of internal market orientation (IMO) has been proposed as an accurate representation of this philosophy. This thesis attemps to assess the relevance of an IMO in relation to the internal marketing activities of an organisation. The findings of the study imply that IMO related activities impacts the effectiveness of internal marketing and that it thus provides a valuable tool in the process of implementing internal marketing strategies.

Studien vilar på resultat från fyra intervjuer med deltagare från en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de förväntningar som respondenterna kan ha på en intern ledarutbildning och på ett framtida ledarskap. Frågeställningarna är kopplade till syftet och lyder: Vilka förväntningar har respondenterna på ledarutbildningen? Vilka förväntningar har respondenterna på ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förväntningar på den interna ledarutbildningen, men väljer att uttrycka dessa förväntningar på olika sätt. Respondenterna förväntar sig en personlig utveckling och kompetensutveckling, i form av teoretiska och praktiska kunskaper, i den interna ledarutbildningen och detta stöds av Anderssons (2005) forskning om ledarutbildningar, att fokuset på ledarutbildningar ligger på personlig utveckling och kompetensutveckling. Respondenterna förväntar sig att den interna ledarutbildningen ska leda till en chefs- eller ledarposition i organisationen. Förväntningarna på det framtida ledarskapet skiljer sig mellan respondenterna, och detta kan påverka valet av att bli chef eller inte.

Title: Social media as a communication tool - A case study on social media influence corporate culture Level: Final assignment for Bachelor degree in Business and Economics Author: Jessika Klintsbacka & Oskar Berge Supervisor: Pär Vilhelmsson, Ernst Hollander & Maria Fregidou-Malama Date: 2014-06-13 Purpose of Study: The aim of this study is to inquire into Swedish companies internal communication, their approach to social media as an internal communications tool, and if it affects the corporate culture. Method: The study is a multiple case study with a qualitative research design. The study's interview questions were designed by a operationalization of based on theory in the areas of internal communication, corporate culture and social media. The interviews took place in April 2014. The interviews were recorded and then analyzed to bring out the similarities and differences between the companies. Results & Conclusion: The study shows that Swedish companies corporate cultures have connections with internal communication, and implementation of social media as a communications tool. The study found that connections to companies with a comprehensive one-way positive consider social media as alternative communication tool to strengthen the unity and community within the company. Suggestion for further research: One of the study's three companies is owner-led and this company showed a high level of corporate culture. Further research should examine whether there is a relationship between corporate culture and internal communication on the ownermanaged business. The study also finds that further researched can study the extent to which  an implementation of social media had an impact on the company's internal communication and corporate culture, before and after the implementation. Contribution of the thesis: The study's contribution is to show the context of social media as an internal communications tool and if it has a connection with the culture that is identified in the company. This is to show the possibilities that social media has internally to increase cohesion and information dissemination. Also, to show the benefits that a company can get by implementing social media as an internal tool and not just in an external purpose. Key Words: Internal communication, organizational culture & Social media

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation. SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt. Cheferna belyser att hur man kommunicerar miljöfrågor är en pedagogisk utmaning som de ständigt står inför. Enligt informanterna är de viktigaste aspekterna för en välfungerande miljökommunikation att det förs en dialog och att det sker ett samarbete mellan nivåerna samt de olika avdelningarna. Engagemang från alla parter inom organisationen till att vilja arbeta med och kommunicera miljöfrågor var en mycket viktig aspekt som lyftes fram av informanterna själva. Informanterna menar även att valet av kommunikationskanal har en stor påverkan på hur miljöfrågorna kommuniceras och även hur väl de mottas. De hinder som identifieras är att det tidvis blir för mycket envägskommunikation. Dock med tanke på att SMHI är en miljömyndighet med generellt miljöintresserade medarbetare, som ständigt strävar efter förbättring, finns det goda möjligheter till en välfungerande intern miljökommunikation.

Bakgrund: Intresset bland allmänheten för träning och hälsa har blivit allt större, vilket har medfört att även intresset för gymbranschen har ökat. I och med aktörernas snarlika utbud krävs det dock någonting utöver själva träningen för att få kunderna att stanna kvar inom organisationen. Relationsmarknadsföring blir allt mer utspritt med dess långsiktiga tänk, något som dock saknas utförligare beskrivningar samt analyser inom för den svenska gymbranschen. Syfte: Att beskriva samt analysera hur aktörer inom gymbranschen kan använda sig av relationsmarknadsföring i sitt arbete med att skapa lojala kunder som väljer att stanna inom organisationen. Metod: Studien har byggts på en kvalitativ forskningsmetod, där en fallstudie med fyra aktörer inom gymbranschen har tillämpats. Resultat/slutsatser: Det har i studien flertalet gånger framkommit kopplingar mellan teori och empiri som visar på att aktörerna inom gymbranschen använder sig av relationsmarknadsföring till stor del i sitt arbete. Det är mycket fokus på personalens bemötande, men även på att göra sina medlemmar motiverade till att träna. Det som även lyfts fram är vikten av att i relationen med kunderna sprida kunskap kring träningen, samt att arbeta för att medlemmarna ska träna aktivt. / Background: The interest among the public for exercising and health have increased lately, with the result that the interest in the gym industry has increased as well. With companies having similar offerings, it requires something beyond this basic offering to get customers to remain in the organization. Relationship marketing is becoming more popular with its long-term thinking, but there is a gap of detailed descriptions and analyzes of the Swedish gym industry. Purpose: To describe and analyze how actors in the gym industry can use relationship marketing in its efforts to create loyal customers who choose to stay within the organization. Method: The study was built on a qualitative research, where a case study with four companies in the gym industry have been applied. Results / Conclusions: This study has several times revealed connections between theory and empirical data that shows that companies in the gym industry use relationship marketing in a large part of their work. There is a lot of focus on the attitude of the staff, but also on making the members motivated to exercise. It also highlighted the importance of spreading knowledge in the relationship with the members about exercising and its effects, and also to try to get the members to exercise actively.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas. Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem. Arbetsgivaren (AG) blir samtidigt skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 1 och 10 §§ socialavgiftslagen (2000:980) (SAL). Vad som ska räknas som kostnader hänförliga till en studie- eller konferensresa finns det inga särskilda bestämmelser om, utan bedöms utifrån de allmänna reglerna i 16 kap. 1 § IL. Aktiviteter eller arrangemang som inte är hänförliga till själva studie- eller konferenstiden kan komma att räknas som intern representation i enighet med 16 kap. 2 § IL. Vad som räknas till intern representation är t.ex. personalfester eller personalvård. Skillnaden mellan dessa är att det finns ett begränsningsbelopp när det gäller intern representation, vilket det inte gör gällande studie- och konferensresor.  Anledningen till att nya fall ständigt uppkommer beror på oklarheter i rättsläget vad gäller dessa begräsningar och vad som överlag utgör gällande rätt för studie- och konferensresor. Detta eftersom IL saknar särskilda bestämmelser avseende dessa resor. Det finns endast ett fåtal lagrum, se kapitel 3, angående avdragsgilla kostnader och intern representation (studie- och konferensresor) som reglerar vad som i allmänhet under sådana resor är att anse som skattefria förmåner. Det bör dock påpekas att studie- och konferensresor ej faller under begreppet ”intern representation” vad gäller 11 kap. 2 § IL, till skillnad från vad som gäller i förmånssammanhang enligt 16 kap. IL. SKV har genom Skatteverkets allmänna råd (SKV A), handledningar och uttalanden försökt definiera vad som ska anses gälla för studie- och konferensresor genom vissa krav och riktlinjer. Exempelvis finns krav på antalet arbetstimmar under konferenstiden och vissa begränsningar för inslag av nöje under den interna representationen. SKV menar dock att bedömningen alltid måste ske i det enskilda fallet och härigenom återstår problemet med otydliga gränsdragningar. Uppsatsen analyserar och klargör vilka brister och oklarheter som finns på det skattemässiga området avseende studie- och konferensresor och förtydligar, med hjälp av förslag på nya bestämmelser, rättsläget ur ett de lege ferenda-perspektiv.

Uppsatsen undersöker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina anställda för att bygga en plattform där humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management där employer branding används som verktyg för att förstärka organisationens företagskultur. Studien är utförd hos en av Sveriges mest populära arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande förklarning hur ett framgångsrikt företag effektivt implementerar employer branding. Fallstudien har fokuserat på kvalitativa intervjuer med högt uppsatt anställda inom organisationen. Utöver intervjuerna hos Fallföretaget har en intervju genomförts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina åsikter och tankar kring ämnet och hur employer branding kan användas som verktyg och effektivt styrmedel. Resultatet från fallstudien visar att fallföretaget använder mycket av de teorier som ligger till grund för denna studie.

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering? Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten. Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt. Respondenterna tror sig ha en positiv uppfattning till användandet av whistleblowing. Trots detta visar resultatet att respondenterna är negativt inställda till whistleblowing och användandet och användandet av begreppet som en metod för internrapportering. / Research questions:  What opinion do the bank employees have about the concept of whistleblowing and the use of it as an internal reporting method? How do the bank employees think their work environment will be affected by the use of whistleblowing as internal reporting method? Purpose: The purpose of this paper is to develop the understanding about the employees’ opinion of the concept of whistleblowing and the use of whistleblowing as a system for internal reporting in the existing organization and work activity. Method: The study was made with an abductive method with a qualitative research design to collect data; semi-structural interviews were held with seven employees from three different banks. The result from the interviews was analyzed with a thematic analysis method. Conclusion: The study shows that the most of the respondents knows about that their organization do have systems for internal reporting but do not know how to use them if it gets necessary. They do not either know about the Finance inspections new rules about internal reporting. The opinion they say they have about the possibility of reporting internal is positive but if it is possible to avoid reporting they would rather choose that option. By the answers of the employees they say they do have a positive look at the use of internal reporting. Despite this the results of this study shows that the respondents have a negative attitude towards whistleblowing and the use of it as a method for internal reporting.