I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister. Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet. Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige. Den andra delen är uppbyggd utifrån de fem områden som COSO-rapporten anser att den interna kontrollen kan delas upp i. Dessa är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, kommunikation/information samt tillsyn. Vårt insamlade empiriska material har redovisats utifrån COSO-rapportens fem områden som även har behandlats i den teoretiska referensramen. Vi valde att sammanställa alla respondenters svar gemensamt under varje område. När vi sedan analyserade det insamlade materialet valde vi att följa detta upplägg som vi tidigare haft i både teori- och empiriavsnittet. Studien visar att den interna kontrollen har stor betydelse för de fyra revisorerna vid genomförandet av revisionen. Om de anser att det finns brister kommer de att genomföra ytterligare substansgranskning samt ge råd hur den interna kontrollen kan förbättras. Det framkom även i studien att revisorns tidigare kunskaper och erfarenheter har en stor betydelse för bedömningen av den interna kontrollen. Ytterligare en aspekt som är av betydelse gällande den interna kontrollen är vilken inställning företagsledningen har. I slutänden är det viktigaste att företagen har ordning och reda.

Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga avregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta. För att analysera vårt resultat har vi använt Ahrenfelts modell ”Mänsklig informationsbehandling”, som bygger på kognitiv psykologi samt emotiv psykologi. Resultat visar att dessa två parametrar påverkar individens attityder, som i detta fall är inför den förväntade organisationsförändringen.

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn. Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll. Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen. Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringen om intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket. Kunskap om COSO-modellen kan därför vara en god hjälp i förståelsen för styrelsernas rapporter om intern kontroll.

No description available.

Kommunikation är något som har funnits så länge det har funnits människor på jorden. I denna uppsats så ligger fokus på intern kommunikation och dess kommunikationskanaler ur ett organisatoriskt perspektiv. Undersökningen har utförts på anställda inom tre valda organisationer. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallstudie där sex personer, chefer respektive medarbetare från tre olika företag i Umeå har intervjuats. Syftet med undersökningen var att undersöka hur den interna kommunikationen inom en organisation upplevs samt att se om synen på intern kommunikation och kommunikationskanaler skiljer sig åt beroende på position inom organisationen men även mellan företagen. Undersökningen har startat i teorin för att sedan testa den i verkligheten vilket kallas för ett deduktivt angreppssätt. Intervjupersonernas svar har transkriberats och analyserats först utifrån varje företag för sig för att sedan jämföras tillsammans i en korsanalys. Dessa analyser har kopplats ihop med de teorier vi valt att använda oss av. Vår fokus har främst varit att undersöka den interna kommunikationen och dess kommunikationskanaler, och målet för oss var att se om det var några skillnader mellan chefens svar och de svar som medarbetarna gett oss, men även om det var en skillnad mellan företagen. I vår undersökning har vi kommit fram till att det är svårt att kommunicera eftersom alla individer är olika och uppfattar saker på olika sätt. Den interna kommunikationen skiljer sig även företagen emellan, vi såg stora skillnader mellan kommunikationsbolaget som enligt oss låg långt fram i utvecklingen av dess kommunikationskanaler och livsmedelsföretaget som av de tre valda organisationerna låg sist i utvecklingen. Det fanns en rad olika faktorer som kunde medföra att intern kommunikation i organisationen stördes och att informationen inte gick fram till den som den var menad till. Den definitiva slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att det är svårt att få samtliga mottagare att förstå ett budskap. Sändaren måste ha i åtanke vilket budskapet är samt vilken/vilka ska ta emot budskapet när kommunikationskanal väljs.

Enligt olika undersökningar är attityden till telefonförsäljare bland allmänheten negativ och motivationen hos telefonförsäljare är ofta låg. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur telefonförsäljare på ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi använder i vår uppsats, bygger på vad Grönroos benämner som de fyra väsentliga områdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa är "Ledningsmetoder, personalpolitik, utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsäljare på ett callcenter i Uppsala. Resultaten från undersökningen visar att ledningen på kontoret motiverar telefonförsäljarna på ett flertal olika sätt, där belöningarna är utformade för att främja försäljningen. Den slutsats vi kan dra från studien, är att telefonförsäljarna motiveras och belönas för att sälja och att andra kvalitetsmått kommer i skymundan av dessa. För tillfället så krävs det av ledningen att ett aktivt ledarskap utövas. Förutsättningar finns för att genomföra nödvändiga förändringar, då feedback från både telefonförsäljarna och kontorschefen tas emot och följs upp kontinuerligt.

Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling. Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt. Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt. Verktyget har en större påverkan på medarbetarna än traditionella marknadsföringsverktyg då verktyget har en inspirerande effekt. Storytelling är ett vägledande verktyg för de anställda och är därmed ett effektivt sätt för företaget att förmedla sina kärnvärden, mål och visioner En förklarande och märkbar lansering av verktyget har visat sig vara viktigt för att medarbetarna skall ta till sig verktyget. Verktyget är ett effektivt sätt att påverka företagskulturen.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.

Sammanfattning Intern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar. Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag. För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer. Vi utgick ifrån en kvalitativ metod då vi ville rikta in oss på att få en djupare förståelse för ämnet och inte sökte att få några generella svar på vår undersökning. Efter genomförd studie, konstaterar vi att intern kontroll är av stor betydelse för både företag och revisorer. Enligt de revisorer vi intervjuade innebär god intern kontroll hos kunden, en betydligt effektivare revision än om den interna kontrollen skulle visa sig vara bristfällig eller avsaknad. God intern kontroll innebär enligt revisorerna, förenklat revisionsarbete och därmed ett lägre revisionsarvode för kunden. I mindre bolag är den interna kontrollen dock så gott som obefintlig då intern kontroll bygger på kontroll i flera led. Vår studie visade även att en viktig aspekt i sammanhanget är den internationella utvecklingen som under de senaste åren har medfört att intern kontroll kommit i blickpunkten tillföljd av de bolagsskandaler som inträffade i USA. Även i Sverige har det skett förändringar i och med ersättningen av revisionsprocessen (RP) med revisionsstandard i Sverige (RS), som är en anpassning till europeiska revisionsstandarder (ISA) med syfte att uppnå gemensamma riktlinjer inom revisionsområdet. Införandet av svensk kod för bolagsstyrning kommer också att påverka den interna kontrollens utveckling även om den i dagsläget saknar tydliga riktlinjer för revision. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att intern kontroll i Sverige är ett område under utveckling och med största sannolikhet kommer svenska revisionsdirektiv att harmoniseras mer med de internationella inom en snar framtid. Dock är det svårt att spekulera i framtidens påverkan på området, då det fortfarande råder delade meningar om hur betydelsen av intern kontroll skall värderas och bedömas.

Den svenska detaljhandelns försäljning har stadigt ökat under de senaste åren. En av de starkaste tillväxterna under år 2006 står skobranschen för. Svenskar i gemen konsumera mer och intresset för skor har aldrig varit större. Störst på den svenska skomarknaden idag är Nilson Group som har 25 procent av den totala marknaden, det vill säga att vart fjärde par skor som säljs i Sverige kommer från någon av deras butiker. En modeorienterad bransch som skor konkurrerar naturligtvis med design. Dock hävdar ledande befattningshavare inom branschen att de ska särskilja sig ”genom att kunna erbjuda service och medarbetare som kan skor”, det vill säga servicekvalitet och kunskap är viktiga konkurrensfördelar i försäljningsledet. I och med att nya konkurrenter dyker upp på skomarknaden krävs det sannolikt att företagen särskiljer sig och har en fungerande organisation som motiverar, attraherar och bibehåller både sina medarbetare och kunder. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka om Nilson Group och deras affärskoncept Jerns har samma syn och uppfattning som sina medarbetare angående den interna marknadsföringen. Vi har studerat hur de implementerar sin affärsidé och hur de bedriver sin interna marknadsföring för att motivera butikspersonalen och hur den påverkar samt ökar servicekvaliteten hos Jerns anställda. Vi har valt att utgå ifrån olika teorier för att undersöka syftet. Affärsidén har vi definierat utifrån Normanns syn där han betonar vikten av att affärsidén och visionen ska vara invävda i organisationsstrukturen och hos företagets anställda. Sedan har vi använt oss av Grönroos riktlinjer för intern marknadsföring, där han bland annat förespråkar ett fungerande informationsflöde, utbildningar och ett dagligt servicemedvetande. Sedan har vi valt att utgå ifrån Zeithamls kundvärdesmodell där vi använt oss av hans tio dimensioner för att definiera servicekvalitet. Utifrån dessa teorier har variabler tagits fram för att formulera frågor till ledningen och butikspersonalen för att fastställa deras syn på företagets affärsidé, interna marknadsföring och service. Utifrån den data som erhölls genom en enkätundersökning bland butikspersonalen och en intervju med ledningen har skillnader och likheter mellan de och butikspersonalen jämförts för att upptäcka eventuella gap som finns. Som slutsats så ser vi att den interna marknadsföringen som helhet är fungerande trots vissa gap. Servicemedvetenheten är god bland butikspersonalen vilket ledningen arbetar för, detta tack vare att den interna marknadsföringen fungerar. Beträffande företagets affärsidé så har företaget lyckats sprida den på ett bra sätt. Vi upptäckte dock att den inte fullt ut överensstämmer med Jerns arbetssätt.