No description available.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control – Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen för vikten av intern kontroll inom revisionsbranschen. Vår utgångspunkt är att beskriva hur Ernst & Young har valt att bygga upp sin interna kontroll och hur denna leder till att kvalitetssäkra deras revisionsverksamhet. Våra fem respondenter, revisorer på Ernst & Young, beskriver ett internt kontrollsystem bland annat bestående av en gemensam arbetsmetodik, teamkontroller och interna granskningar. Vår studie tyder på att det finns en välutvecklad intern kontroll som stödjer den kvalitetssäkring som företaget önskar uppnå.

Den ökade konkurrensen mellan bankerna kräver att de har rätt person på rätt plats. För att möta kundernas behov måste de ha rätt koncept som står upp mot konkurrenternas koncept. De anställda inom banken blir ”Bankernas öga ut mot kunderna” och är en av de viktigaste delarna i det rätta konceptet. För att ha rätt person på rätt plats är det därför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess. Vid en vakant tjänst kan de antingen rekrytera externt eller internt inom den befintliga personalen. I vår studie har vi valt att studera den interna rekryteringen. Bankerna tenderar generellt till att rekrytera personal internt men alla kontor kanske inte har samma möjlighet att ta del av den interna rotationen inom banken. Genom att studera sex olika bankkontor vill vi besvara vår problemformulering; Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att beskriva den interna rekryteringsprocessen för tre olika banker med kontor belägna i norra Sverige. Det första delsyftet är att urskilja om det finns skillnader mellan bankerna och i så fall vilka samt att beskriva hur tre inlandskontor i norra Sverige berörs av intern rekrytering. Vi har utifrån ett mer positivistiskt synsätt försökt att besvara våra syften utifrån ett deduktivt angreppssätt. De teorier som ligger till grund för studien behandlar rekryteringsprocessen och intern rekrytering, vilka vi försökt koppla ihop med det empiriska materialet. Vårt perspektiv utgår från de inom bankerna som rekryterar personal och vi har använt oss utav en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie för att genomföra studien. Det empiriska materialet har vi tagit del av genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter, tre för vardera bank. Slutsatserna vi kan dra är att alla banker arbetar aktivt med intern rekrytering där vi kan se att de olika bankerna har en liknande intern rekryteringsprocess där vi kan urskilja stegen, jobbanalys, val av rekryteringskanal samt urval och bedömning. Bankena prioriterar även intern rekrytering framför extern rekrytering i normalfallet. Vi har även uppmärksammat en del skillnader mellan bankerna i de olika stegen i den interna rekryteringsprocessen. De olika bankerna följs även åt i inlandet. Alla tre inlandskontoren har inte så stor del i den interna rotationen inom banken. De har inte haft så många interna rekryteringar till kontoren. Detta innebär att de mestadels fått rekrytera personal externt. Det kan bero på att orten har svårt att attrahera folk då problemet finns hos alla bankerna. Trots att bankerna har uttalat att intern rekrytering ska förespråkas kan detta inte uppfyllas på den orten vi undersökt och jobbet i sig blir inte avgörande. Medarbetarnas krav på privatlivet och intressen måste även bli uppfyllda.       ”Hur arbetar banker med intern rekrytering?”

No description available.

Intern kommunikation är den kommunikation som sker inom en organisation (Verčič et al., 2012 s.225). Idag kan man använda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, främst för interna möten men även externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, så som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att välja att använda sig av virtuella mötesformer är att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bättre ekonomi och fler harmoniska medarbetare. Dessutom kan mötesformen minska den miljöpåverkan som resor ger (Trafikverket, 2010 s.4).Författaren har valt att använda sig av en kommunikationsströmsteori av Katz & Kahn och en teori om kommunikationsprocessen av Kotler. De båda teorierna används för att visa på vad intern kommunikation är och hur kommunikation sker internt i ett företag. Författaren har även förklarat olika typer av mediekanaler som används för att sprida kommunikationen.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad medarbetarna på Skatteverket tyckte om deras interna kommunikation. Detta skedde på Skattekontoret i Södertälje samt Företagsskattekontor i Stockholm i form av intervjuer.Undersökningen visar att medarbetarna tycker olika om Skatteverkets interna kommunikationsstrategi. En del tycker att kommunikationsstrategin är klar, tydlig, enkel att förstå och det enda sättet som kommunikationen måste ske på i en stor myndighet. Andra tycker att den är krånglig, har alldeles för många steg och det är stegen som gör modellen till en seg process. Den största orofaktorn som medarbetarna kände när det gäller Skatteverkets interna kommunikation är att budskapet som kommuniceras ut och återkopplingen som kommuniceras tillbaka har en tendens att förändras, glömmas bort eller förvrängas under processens gång. Skatteverket bör därför välja att fokusera på att använda sig av flera olika sorters mediekanaler. De bör även satsa på att använda mediekanaler som erbjuder möjlighet för medarbetarna att ge snabb återkoppling.Undersökningen visar även att medarbetarna på Skatteverket tycker att båda mötesformerna är bra, men att de föredrar fysiska möten framför de virtuella mötena. Detta främst för att de virtuella mötesformerna ännu inte känns tillräckligt stabila och enkla att jobba med. Detta tror författaren kan ha med generationsfrågan att göra då respondenterna inte är uppväxta med denna kommunikationsform och det är därför den inte känns naturlig att arbeta med. Undersökningen har även tagit fram vilka faktorer medarbetarna tror har bidragit till att virtuella mötesformer har ökat. Dessa faktorer har varit införandet av en policy, att fler har tillgång till programmen, att tekniken har utvecklats, att kontoren vill skapa nätverk och samverkan mellan olika kontor eller verksamhetsområden, att ledningen stödjer mötesformen och att användningsområdet för programmen har ökat. För att användandet av virtuella möten ska öka måste beslutet om detta vara enhetligt och genomsyra hela organisationen, något som Skatteverket har lyckats med enligt vad medarbetarna påstår i de intervjuer som gjorts.

Det bedrägliga beteendet i kommuner har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren, media har fokus på bedrägerier och nya skandaler avlöser varandra. En stark intern kontroll anses bidra till en mindre risk för att en organisation utsätts för bedrägligt beteende. En del studier motsäger detta och påvisar att tekniska kontroller och regler inte har så stor inverkan på det bedrägliga beteendet. I kommunallagen finns regleringar kring att kommuner ska arbeta med intern kontroll, samt vem som har det yttersta ansvaret för att det sköts på ett korrekt vis. Studiens syfte har varit att ge en förståelse till varför det bedrägliga beteendet finns trots att intern kontroll genomförs i kommuner, samt om det finns någon koppling till människans riskbenägenhet och beslutsfattande. Eftersom det finns relativt lite forskning inom detta område i Sverige är det väl lämpat att använda en explorativ forskningsstrategi. Studiens ansats är abduktiv och dess metod är av kvalitativ karaktär. Beroende på att uppsatsen har känsliga delar som behandlar bedrägligt beteende, har den empiriska delen samlats in via semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem kommuner. Studiens slutsatser har framkommit utifrån fyra områden som har betydelse för det bedrägliga beteendet. Den första slutsatsen är att samtliga kommuner i undersökningen har ett bra internt kontrollarbete, en medvetenhet samt riskhantering som ger goda chanser att säkerställa att rutiner fungerar. En slutsats för uppsatsens mjukare delar som behandlar etik och organisationskulturen är att det skiljer sig åt väsentligt mellan kommunerna. Det finns i dagsläget för lite utbildning inom intern kontroll och för att motverka bedrägligt beteende. Ett bedrägligt beteende upptäcks och motverkas enklare då medarbetarna har kunskap. Kommunerna tar en begränsad hänsyn till det mänskliga beteendet, då de hellre valt att göra tekniska kontroller. Detta anses vara för att det är känsligt att kontrollera personer och inte processer i verksamheten. I de bedrägerier som uppkommit i intervjumaterialet finns en tydlig koppling till att människan inte alltid är rationell utan fattar sina beslut utifrån sina egna erfarenheter och med hjälp av sannolikhetsbedömningar. / The deceitful behavior in municipalities has received more attention the last couple of years, media has focused on frauds and new scandals keep replacing each other. A strong, internal control is considered to contribute to less chance for an organization to be subject of fraudulent behavior. Some studies contradict this fact and indicate that technical controls and rules don’t affect this behavior in the extent that some people claim it to do. There are regulations in the local government law regarding how municipalities are supposed to work based on internal controls and who has the responsibility for everything to be done in a correct way. The purpose of the study is to provide an understanding of why the deceitful behavior exists despite the fact that internal controls are implemented in municipalities, and whether there is any connection to the human appetite for risk and decision making. Since there is not an excessive amount of research within this particular field in Sweden it is well suited for an exploratory research strategy. The study’s approach is abductive and the method is of a qualitative character. Due to the fact that this study is dealing with fraudulent behavior, the empirical part of the study has been collected through semi structured interviews with respondents from five different municipalities. The study's conclusions have emerged from four areas that are significant for the deceitful behavior. The first conclusion is that all five municipalities in the research has adequate internal control systems, an awareness regarding risk management which provides good conditions to ensure that the routines work effectively. Another conclusion for parts of the study which addresses ethics and the organizational culture is that these differentiate substantially between the municipalities. There’s a shortage of education within the field of internal controls and how to counter fraudulent behavior, which is easier discovered and dealt with if the employees are well educated in how to handle it. The municipalities take a limited consideration to human behavior, since they rather choose technical controls. This is considered to be favorable because controlling people is considered to be sensitive while controlling processes are not. There’s a clear connection of the frauds discovered in the interviews and the fact that people are not always rational, but rather base their actions on their own experience and probability assessments.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag. Denna lag har följts upp av ett förslag om extern byrårotation för att ytterligare stärka oberoendet. Detta har lett oss fram till följande problemformulering: Vilken betydelse har intern rotation för att stärka revisorns oberoende? Utöver att svara på vår problemformulering är våra syften med studien att kunna få en uppfattning om skillnader och likheter i svaren hos revisorer som har erfarenhet av noterade bolag och de som inte har det. Vidare vill vi skapa en förståelse för hur införandet av intern rotation påverkar revisionskvaliteten och slutligen tolka om det finns kopplingar som kan överföras till en diskussion om extern byrårotation.    Studien har genomförts från revisorernas perspektiv och för studiens utförande har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Studien är en medelväg mellan det induktiva och det deduktiva angreppssättet där vår teoretiska referensram, bestående av oberoende, oberoendereglering, kundrelationer, agentteorin, revisionskvalitet och tidigare forskning har använts som en grund för att styra insamlingen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tio revisorer, där fem av dem har erfarenhet av att vara påskrivande revisor i noterade bolag och fem har inte denna erfarenhet. Valet av respondenter gjordes genom ett strategiskt urval och till viss del användes även snöbollseffekten för att komma i kontakt med lämpliga revisorer.   Vid analysen av det empiriska materialet kom vi fram till olika begrepp som bäst beskriver hur våra respondenter uppfattar den interna rotationen. Dessa begrepp sammanfattade vi till en modell som vi sedan har använt som stöd för våra slutsatser. I slutsatserna kan vi konstatera att det inte förekommer någon större skillnad i svaren mellan de olika grupperna och att den interna rotationen inte påverkar revisionskvalitet nämnvärt. Vi kan även slå fast att den interna rotationen har en betydelse för att stärka revisorns synbara oberoende, men stärker inte det faktiska oberoendet. Extern byrårotation har däremot en större betydelse för att stärka det faktiska oberoendet. Dock kan vi inte fastställa om revisionskvaliteten kommer att förändras till det bättre eller sämre vid ett införande av extern byrårotation.

No description available.

No description available.

CSR är en förkortning för Corporate Social responsibility och innebär kortfattat att företag eftersträvar ansvarstagande genom att arbeta med sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det finns relativt lite forskning kring den interna kommunikationen av CSR-relaterad information i jämförelse med den externa kommunikationen. Samtidigt är den interna kommunikationen av CSR-relaterad information betydelsefull för att den interaktiva kommunikationen, mellan de anställda och konsument ska vara välfungerande. Slutkonsumenter skapar sedan en huvudsaklig uppfattning om ett företag baserat på den utvärdering de gör av företagets totala verksamhet. Företag som arbetar med att kommunicera CSR-relaterad information på ett samordnat sätt genom samtliga kommunikationskanaler kan därmed skapa kundrelaterade konkurrensfördelar på marknaden. Denna studie kan anses bidra till forskningen kring den interna kommunikationen, då dess syfte är att undersöka hur den interna kommunikationen av CSR-relaterad information fungerar på Kronans Droghandel genom att studera såväl empiri som teori. Studien mynnar ut i rekommendationer till Kronans Droghandel gällande deras framtida arbete med den interna kommunikationen av CSR-relaterad information.