Uppsatsen är en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar två teorier mot dessa två försvarsbeslut, det är realismen och liberalismen. Det jag vill få fram genom uppsatsen är att se likheterna och skillnaderna i de båda besluten inom ett säkerhetspolitiskt perspektiv. / The essay is a comparative study of the defence decision 1925 and the defence decision 2004. I will test two theories of these two defence decisions, it is realism and liberalism. What I want to get through this essay is to identify the similarities and differences in the two decisions in a security policy perspective.

The Defence Commission has proposed that the Swedish Armed Forces once again will be assigned the main task of defending Sweden against an armed attack. Defence against an armed attack has gained more focus since the defence decision 2015 and prior to the upcoming defence decision it is even more emphasized. Are the politics and the Swedish Armed Forces in agreement regarding the meaning and implications of this on basis of contemporary threats? The overall aim of the study is to understand the interaction between politics and the Swedish Armed Forces in the designing and shaping of the Swedish Armed Forces. This study has a starting point in the prelude to the planned political defence decision 2020 and aims to understand some of this major context. It is focusing on identifying the coherence between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces’ military strategic leadership in terms of the meaning of an armed attack being the primary basis of designing and shaping the Swedish Armed Forces. In addition, important factors that have an impact on the interaction between politics and the Swedish Armed Forces are identified. The empiricism is taken from international law, the military strategic doctrine of the Swedish Armed Forces, reports from the Defence Commission and interviews with members of the Defence Committee and the military strategic leadership of the Swedish Armed Forces. The results show that there is lack of coherence within the Defence Committee as well as between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces regarding the meaning of the proposed main task to the Swedish Armed Forces and how it should relate to other tasks. There is an illusion regarding the definition of an armed attack. In reality it is the government that, under constitutional responsibility, defines an armed attack when there is an act of aggression. In addition, it is identified that it is suitable to mutually improve trust between politics and the Swedish Armed Forces by increasing knowledge of each other's realities. / Försvarsberedningen har föreslagit att Försvarsmakten åter ska få huvuduppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Försvar mot väpnat angrepp har fått ett allt större fokus sedan försvarsbeslutet 2015 och inför det kommande försvarsbeslutet föreslås en ytterligare inskärpning. Är politiken och Försvarsmakten överens om innebörden utifrån samtidens hot? Studiens övergripande syfte är att förstå samspelet mellan politiken och Försvarsmakten i utformningen och inriktningen av Försvarsmakten. Studien tar avstamp i förspelet inför det planerade försvarsbeslutet 2020 och tar sikte på att förstå en del av detta stora sammanhang genom att fokusera på att identifiera samstämmigheten mellan försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning om innebörden av att väpnat angrepp ska vara dimensionerande för Försvarsmaktens inriktning. Därtill identifieras viktiga faktorer som påverkar samspelet mellan politiken och Försvarsmakten. Empirin är hämtad från internationell rätt, Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, försvarsberedningens rapporter samt intervjuer med försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning. Resultatet visar på att det saknas samstämmighet såväl inom försvarsutskottet som mellan försvarsutskottet och Försvarsmakten avseende innebörden av Försvarsmaktens föreslagna huvuduppgift samt hur den ska förhålla sig till övriga uppgifter. Det råder en illusion om innebörden av ett väpnat angrepp. I verkligheten är det regeringen som under konstitutionellt ansvar fastställer vad som är ett väpnat angrepp när en aggressionshandling sker. Därtill identifieras lämpligheten av att ömsesidigt förbättra förtroendet mellan politiken och Försvarsmakten genom att öka kunskapen om varandras realiteter.