Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktär analyserades och användes i studiens resultatdel.  Sökorden som användes var Defibrillators, Implantable, Quality of Life och health related. Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade från år 2000 och framåt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 år eller äldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. Också en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsätts för en förändring i livssituation och är i behov av stöd och individuell informationsgivning gällande deras medicintekniska anordning. Idag är största delen av forskning gjord på män, då implantationsfrekvensen är högre hos dessa. Vidare forskning är relevant och bör omfatta kvinnor, för att på så sätt kunna anpassa framtida vårdinsatser på ett individuellt plan. Vårdgivare behöver fördjupad kunskap inom detta område, då implantationsfrekvensen av ICD är ökande. Kunskap hos vårdgivare kan möjligtvis leda till en ökad hälsorelaterad livskvalitet inom denna patientgrupp. / The aim with this literature study was to describe the health related quality of life in patients with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). The study was carried out as a literature study and twelve articles, which all were of quantitative character, were analyzed and constituted the result of the study. The search words that were used were Defibrillators, Implantable, Quality of Life and health related. The criteria of inclusion were articles in English, peer-reviewed, published in 2000 to present day and the participants in these studies had to be 19 years or elder. In the study it emerged that ICD-patients avoided specific places, objects and physical activities related to the ICD. Also a concern regarding driving appeared. ICD-patients are subjects of a change in their life situation and are in need of support and individual information regarding their medicine technical device. To this date, the majority of researches are conducted on men, because of the higher implant frequency within this gender. Further researches are of importance and shall enclose the female gender, to be able to adapt the contribution of nursing on an individual level. Health care providers are in need of deepened knowledge within this area, because of the rising frequency of implantation. This knowledge might lead to a increased health related quality of life within this patient group.

<p>Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktär analyserades och användes i studiens resultatdel.  Sökorden som användes var <em>Defibrillators, Implantable, Quality of Life </em>och<em> health related. </em>Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade från år 2000 och framåt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 år eller äldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. Också en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsätts för en förändring i livssituation och är i behov av stöd och individuell informationsgivning gällande deras medicintekniska anordning. Idag är största delen av forskning gjord på män, då implantationsfrekvensen är högre hos dessa. Vidare forskning är relevant och bör omfatta kvinnor, för att på så sätt kunna anpassa framtida vårdinsatser på ett individuellt plan. Vårdgivare behöver fördjupad kunskap inom detta område, då implantationsfrekvensen av ICD är ökande. Kunskap hos vårdgivare kan möjligtvis leda till en ökad hälsorelaterad livskvalitet inom denna patientgrupp.</p> / <p>The aim with this literature study was to describe the health related quality of life in patients with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). The study was carried out as a literature study and twelve articles, which all were of quantitative character, were analyzed and constituted the result of the study. The search words that were used were <em>Defibrillators, Implantable, Quality of Life </em>and<em> health related. </em>The criteria of inclusion were articles in English, peer-reviewed, published in 2000 to present day and the participants in these studies had to be 19 years or elder. In the study it emerged that ICD-patients avoided specific places, objects and physical activities related to the ICD. Also a concern regarding driving appeared. ICD-patients are subjects of a change in their life situation and are in need of support and individual information regarding their medicine technical device. To this date, the majority of researches are conducted on men, because of the higher implant frequency within this gender. Further researches are of importance and shall enclose the female gender, to be able to adapt the contribution of nursing on an individual level. Health care providers are in need of deepened knowledge within this area, because of the rising frequency of implantation. This knowledge might lead to a increased health related quality of life within this patient group.</p>

Varje år insjuknar 10 000 personer i Sverige i ett plötsligt hjärtstopp. Ett plötsligt hjärtstopp orsakas oftast av ventrikelflimmer eller ventrikeltakykardi. En behandlingsform för allvarliga arytmier är en implantable cardioverter defibrillator (ICD). Den första ICD:n implanterades år 1980. Att vara hjärtsjuk innebär att patienten kan uppleva flera olika känslor, upplevelser samt erfarenheter och därför är sjuksköterskans kärnkompetens informatik särskilt viktig genom att vara informativ. Att sjuksköterskan är informativ är en viktig del av patientens vårdprocess. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en ICD. Den allmänna litteraturstudien grundar sig på sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Fem kategorier framkom i resultatet Oro, ökad trygghet, rädsla för elstöten, förändringar i vardagen och bristande kommunikation med sjukvårdspersonal. Resultatet visade på att patienter med en ICD kände en tacksamhet för livet men upplevde även en rädsla och oro. Elstöten beskrevs som att vara mycket kraftig, bland annat som att få en hästspark i bröstet eller att bli påkörd av en lastbil. I studien framkom även att den bristande kommunikationen mellan vårdtagare och vårdgivare påverkade det vardagliga livet. Både de fysiska och psykiska konsekvenserna av behandlingen med ICD är oförutsägbara men är viktig kunskap vid vårdandet av denna patientgrupp. / Every year there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest in Sweden. Sudden cardiac arrest is usually caused by ventricular fibrillation or ventricular tachycardia. A form of treatment for serious arrhytmias is an implantable cardioverter defibrillator (ICD). The first ICD device was implanted in 1980. To have a heart disease includes that the patient can experience several different emotions and experiences and therefore, to be informative as a nurse is an important part of the patients care. The aim of the litterature study was to highlight the patient’s experience to live with an ICD. The general literature study is based on six qualitative and two quantitative articles. Five categories emereged in the result Concern, increased safety, fear for the chock, changes in daily life and lack of communication with health care personal. The result showed that patients with an ICD device felt a gratitude for life but also experienced a fear and worry. The shock describes being very powerful. It describes like feeling to get a horse kick in the chest or to be hit by a truck. The study emerged in that a lack of communication between health care providers and recipents effected the daily life. The physical and psychological consequenses caused by the treatment is an unpredictable but is an important knowledge in the nursing about the patient group.

En del kardiovaskulära händelser kan leda till plötsligt hjärtstopp orsakat av en livshotande arytmi. Idag erbjuds dessa patienter en ICD som visat sig öka överlevnaden och ger patienten en möjlighet till ett fortsatt aktivt liv. Trots att ICD:n ger patienten goda förutsättningar att leva som vanligt finns en överhängande oro och rädsla som kan ge en negativ påverkan på livskvaliteten. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ICD. En litteraturöversikt med systematisk metod användes där 17 artiklar inkluderades och analyserades med integrerad metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Implantable Cardioverter Defibrillator och Quality of Life. Endast kvantitativa artiklar publicerad mellan 2010-2020 inkluderades. I resultatet identifierades fem kategorier av faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med en implanterbar defibrillator. Dessa var personrelaterade faktorer, terapirelaterade faktorer, vårdrelaterade faktorer, tidsrelaterade faktorer och devicerelaterade faktorer. Slutsatsen blev att livskvaliteten hos personer med en implanterbar defibrillator påverkas av många olika faktorer och att denna patientgrupp därför har mycket att vinna på att få personcentrerad vård. Exempelvis visade det sig att män och kvinnor kan gynnas olika mycket av interventioner såsom fysisk träning eller mentalt stöd där mäns livskvalitet verkar gynnas mer av fysisk träning medan kvinnors livskvalitet gynnas mer av mentalt stöd. Även ålder påverkade livskvaliteten hos denna patientgrupp där äldre ofta uppgav bättre livskvalitet än yngre personer. Dessa faktorer och dess påverkan på livskvaliteten hos personer med ICD bör studeras vidare i syfte att bättre förstå hur vården av denna patientgrupp kan personcentreras för att främja en god livskvalitet. / Some cardiovascular events can lead to sudden cardiac arrest caused by a life-threatening arrhythmia. Today these patients are offered an ICD that has been shown to increase survival and give the patient the opportunity for a continued active life. Despite the fact that the ICD gives the patient good conditions to live as usual, there is an imminent worry and fear that has a negative impact on the quality of life. The aim was to examine which factors affect quality of life in persons living with an ICD. A literature review with a systematic method was used where 17 articles were included and analyzed with an integrated method. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed with the keywords Implantable Cardioverter Defibrillator and Quality of Life. Only quantitative articles published between 2010-2020 were included. Five categories of factors that affect quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator were identified in the result. These were person related factors, therapy related factors, care related factors, time related factors and device related factors. In conclusion, quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator is affected by several different factors, thus this patient group has a lot to gain from person centered care. For example, the results show that men and women can benefit in different amounts from interventions such as physical training or psychological support where quality of life in men seem to benefit more from physical training whereas quality of life in women seem to benefit more from psychological support. Age was another factor that affected quality of life in this patient group where older persons more often stated having a better quality of life than younger persons. These factors and their impact on quality of life in persons with an ICD should be studied further to better understand how care of this patient group can become more person centered in order to promote a good quality of life.

En implanterbar defibrillator bryter maligna arytmier och ökar överlevnaden för personer med hjärtsjukdomar. Komplikationer efter implantation såsom olämpliga tillslag eller infektioner förekommer. Beslutsprocessen till implantation ska vara avvägt mellan risker kontra nytta, där varje beslut ska vara personcentrerat och i samtycke. Det multidisciplinära teamet är en viktig del av personens vård där fjärrmonitorering av defibrillatorn är en viktig del i vårdens anpassning till kostnads- och resurseffektivisering. Roys adaptionsmodell understryker sjuksköterskans roll i att stödja personen genom anpassningsprocessen till olika delar av livet. Syftet var att undersöka personers upplevelser av att leva med ICD. Metoden var en litteraturöversikt baserat på 15 kvalitativa artiklar skrivna 2013-2023. Datainsamlingen utfördes via CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av ett bedömningsformulär. Dataanalysen genomfördes genom en tematisk analysprocess som slutligen renderade i fyra teman. Resultatet visade att en ICD påverkade den psykiska hälsan, med känslor av ambivalens, rädsla för tillslag och existentiella funderingar. Fysiska aspekter rörande anpassning till en aktiv livsstil med ICD och de fysiska obehag som kan uppstå relaterades till enhetens närvaro. Sociala relationer påverkades av deltagarnas defibrillator, där stöd från närstående och behov av att hantera relationer belystes. Slutligen pekade litteraturöversikten på relationen till sjukvården och teknologi, där bristande kunskap och information om en defibrillator utgjorde en utmaning för deltagarna. Slutsatsen blev att personer med implanterbar defibrillator kan uppleva en ambivalent mix av känslor kopplade till sin ICD, från tacksamhet till ångest. Eftersom en defibrillator kan ha stor påverkan både fysiskt och psykiskt på hälsan har vårdpersonal en viktig roll i stödet till personens anpassning till sin nya situation. Kommunikation och information på ett personanpassat sätt är avgörande både gällande hälsan och för förståelsen för digitalisering av vården och för personens tillstånd. ICD-bärare erbjuds livslång uppföljning på specialistmottagning vilket möjliggör kontinuitet och täta uppföljningar. / An implantable defibrillator terminates malignant arrhythmias and increases survival forindividuals with heart conditions. Complications post-implantation such as inappropriateshocks or infections occur. The decision-making process for implantation should weigh risksversus benefits, with each decision being person-centered and consented to. Themultidisciplinary team plays a crucial role in the individual's care, where remote monitoringof the defibrillator is essential for healthcare cost-effectiveness and resource allocation. Roy'sadaptation model highlights the nurse's role in supporting the individual through theadaptation process to different aspects of life. The aim was to explore individuals' experiences of living with a defibrillator. The method involved a literature review based on 15 qualitative articles written between2013-2023. Data collection was conducted via CINAHL and PubMed. Articles were quality-assessed using an evaluation form. Data analysis was performed through a thematic analysisprocess, resulting in four themes. The results indicated that the implantable defibrillator impacted mental health, with feelingsof ambivalence, fear of shocks, and existential reflections. Physical aspects regardingadaptation to an active lifestyle and the physical discomfort were highlighted. Socialrelationships were influenced by participants' defibrillators, emphasizing the support fromloved ones and the need to manage relationships. The relationship with healthcare andtechnology, where insufficient knowledge and information about a defibrillator posed achallenge for participants. In conclusion, individuals with an implantable defibrillator experience a mixed emotionsassociated with their defibrillator, from gratitude to anxiety. Since a defibrillator can have asignificant impact both physically and mentally, healthcare personnel play a crucial role insupporting the individual's adaptation to their new situation. Communication and informationin a person-centered manner are crucial for health and understanding the digitization ofhealthcare and the individual's condition. Defibrillator-recipients are offered lifelong follow-up at specialized clinics, enabling continuity and frequent follow-ups.

In recent years, clinical studies have shown that the most effective method of treatment to reduce the incidence of sudden cardiac death in patients at increased risk of malignant arrhythmias is to provide the patient with an implantable cardioverter-defibrillator (ICD). Complications associated with the transvenous implanted system, especially lead disorders and systemic infections, and have led to the development of a so-called subcutaneous defibrillator, which is thought to minimize these complications. Despite the medical benefits of implantable defibrillator treatment, which is generally well accepted by patients, anxiety, depression, and deterioration in their quality of life have been reported in clinical trials examining patients' psychopathology and quality of life after defibrillator implantation. Methodology: The objective of the diploma thesis was to find out which group of patients better assesses the quality of life depending on the type of implanted defibrillation device (ICD and S-ICD). For the purposes of the survey, the method of quantitative research was chosen in the form of its own questionnaire survey. The questionnaire contained a total of seventeen questions in which patients evaluated quality of life in five areas. Patients who met the following criteria were included in...

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar. Existentiella frågor om liv och död uppstår vid ställningstagande till behandlingen. Antalet personer som behandlas med implanterbar defibrillator (ICD) ökar. För att kunna ge bra stöd är det viktigt med kunskap om upplevelsen av att leva med ICD. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med en ICD.Resultatet har framkommit genom analys av 8 kvalitativa studier och presenteras i fyra teman: Att förlora kontrollen, Att anpassa sin livssituation, Att uppnå trygghet och säkerhet och Att få ny syn på livet. Inom varje tema ingår subtema som är förstäkta med citat. Upplevelsen av att leva med ICD kan jämföras med ett krisförlopp. Genom att vårdpersonal har kunskap om att upplevelsen kan liknas vid ett krisförlopp kan bättre vägledning och stöd ges till patienten. / Program: Fristående kurs

No description available.

Hintergrund: Patienten, die einen Herz-Kreislaufstillstand erleiden haben eine geringere Überlebensrate wenn Reanimationsmaßnahmen nicht suffizient durchgeführt werden. Innerhalb einer Klinik sind die Ersthelfer meistens Mitarbeiter der Pflege, die nur über geringe Kenntnisse in der Herzrhythmusanalyse verfügen. In solchen Fällen kann ein Automatischer Externer Defibrillator (AED) hilfreich sein um die Durchführung der Reanimationsmaßnahmen zu verbessern. Aus diesem Grund wurde im Jahr 2007 das AED-Programm am Universitätsklinikum Würzburg (Deutschland) eingeführt. Ziel dieser Studie war die Auswirkungen der Automatischen Externen Defibrillatoren auf die innerklinischen Herz-Kreislaufstillstände und die Reanimationsmaßnahmen zu untersuchen. Methodik: Die Datenerfassung erfolgte im Rahmen von Qualitätssicherungsmaßnahmen am Universitätsklinikum Würzburg. Daten zur Thoraxkompressionstiefe (CCD), Thoraxkompressionsfrequenz (CCR) und zur No-Flow-Fraktion (NFF), zum Zeitintervall vom Einschalten des AED bis zur ersten Thoraxkompression (TtC), zum Zeitintervall vom Einschalten des AED bis zur ersten Schockabgabe (TtS) und zum Zeitintervall nach Schockabgabe bis zum Beginn der Thoraxkompression (TtCS) wurden mit Hilfe der aufgezeichneten Daten des AED ausgewertet. Ein Fragebogen wurde von den Ersthelfern ausgefüllt. Ergebnisse: Zwischen 2010 und 2012 wurden insgesamt 359 innerklinische Notrufe registriert. Davon waren 53 Herz-Kreislaufstillstände mit Gebrauch eines AED, in 46 Fällen waren vollständige Datensätze vorhanden. Die mittlere CCD lag bei 5,5 +/- 1 cm, die mittlere CCR betrug 107 +/- 11/min. Die NFF lag bei 41%. Die TtC lag bei 34 (32-52) Sekunden (Median und IQR), die TtS betrug 30 (28-32) Sekunden (Median und IQR) und die TtCS lag bei 4 (3-6) Sekunden (Median und IQR). 21 Patienten (45%) erreichten einen ROSC, 8 Patienten (17%) verstarben vor Ort und 17 Patienten (37%) wurden unter laufender Reanimation auf eine Intensivstation (ITS) verlegt. Zusammenfassung: Sowohl die TtC als auch die TtS verdeutlichen die durch den Anwender verursachte Zeitverzögerung. Diese Zeitintervalle können erheblich verkürzt werden sofern der Anwender die Sprachanweisungen des AED unterbricht und die Paddles direkt auf dem Thorax des Patienten anbringt. Der AED schaltet unmittelbar in den Analysemodus. Häufige Schulungen der Mitarbeiter und regelmäßig angepasste Schulungsinhalte sind notwendig um den Umgang mit dem AED und somit die Reanimationsmaßnahmen zu verbessern. / Background: Patients who suffer from cardiovascular arrest have a lower survival rate if the resuscitation performance is poor. First responders in the in-hospital setting are usually nursing staff who have only little knowledge of cardiac rhythm analysis. In these cases an Automated External Defibrillator (AED) may be useful to improve the resuscitation performance. For this reason an AED-program was started at the Wuerzburg University Hospital (Germany) in 2007. The purpose of this study was to examine the impact of Automated External Defibrillators on the implementation of resuscitation performance. Methods: The data was collected as part of the quality management of the Wuerzburg University Hospital. To record the quality of the resuscitation performance the chest compression depth (CCD), chest compression rate (CCR), the no flow fraction (NFF), the time interval from starting the AED to the first compression (TtC), time interval from starting the AED to the first shock (TtS) an the post shock pause (TtCS) were analysed by AED recorded data. A questionnaire was completed by the first responders. Results: From 2010 and 2012 a total of 359 in-hospital emergency calls were recorded. Of these 53 were cardiac arrest with the use of an AED. Full records were available in 46 cases. The CCD was 5.5 +/- 1 cm, the CCR was 107 +/- 11/min. The no flow fraction (NFF) was charged as 41%. The TtC was 34 (32-52) seconds (median and IQR), the TtS was 30 (28-32) seconds (median and IQR) and the TtCS was 4 (3-6) seconds (median and IQR). 21 patients (45%) achieved ROSC, 8 patients (17%) died on scene and 17 patients (37%) were transferred to an Intensive Care Unit (ICU) under ongoing resuscitation. Conclusion: Both TtC and TtS showed the time loss caused by the AED-user. These time intervals can be considerably shortened if the user interrupts the voice prompts given by the AED by placing the electrode-paddles directly on the patient’s thorax. The AED then immediately switches to the analysing mode. Frequent training and adapted training contents are necessary to improve the handling of the AED and the resuscitation performance.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Texten har analyserats i enlighet med Lundman och Graneheim-Hällgrens (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det innebar en förändring av livet att leva med en ICD. Många patienter levde med oro och rädsla som var direkt relaterad till ICD:n men också till obesvarade frågor som bland annat handlade om livets slutskede med ICD. Trots oro och rädsla beskrev patienter med ICD tacksamhet till att ha fått en möjlighet till ett förlängt liv.   Slutsats: Livsförändringen innebar bland annat att patienter med ICD behövde mycket stöd. Flera patienter upplevde att sjukvårdens information och kommunikation gällande ICD var bristfällig på grund av att den inte var individanpassad utan mer allmän. Ytterligare forskning behövs om hur vårdpersonal kan möta den enskilde patientens behov i riktning mot hälsa.