No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to study through discourse analysis how users talk about librarians and the librarian profession and what perceptions they have regarding it. I have tried to do this by asking the questions: How do the users describe librarians and the librarian profession? Are there any patterns in what they say? The method and theory I have used is Laclau and Mouffes’ discourse theory and partially structured interviews. The material consists of interviews with eight users that are both women and men, both students and members of the public and they were between 25 and 50 years old. In the material I found two discourses: the discourse about librarians and the discourse about the librarian profession. I have come to the conclusion that images exists of librarians being older women who are caring and forthcoming but also inaccessible. The image of the librarians also includes them working with books in different ways and that they read and know a lot about literature. When the users have talked about the librarians’ knowledge they have described that librarians have different knowledge based on what they work with. Some librarians work with inter library loans and therefore have more knowledge about that.

<p> </p><p>Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”.</p><p> </p><p>De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne.</p><p> </p><p>Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll.</p><p> </p><p>I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats.</p><p> </p><p>Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.</p><p> </p>

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”.   De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne.   Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll.   I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats.   Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.

Delvis distribuerade team (partially distributed teams, PDT:s) kan beskrivas som en hybridav traditionella samlokaliserade och fullt distribuerade virtuella team. PDT:s är team som har minst en samlokaliserad subgrupp och minst två subgrupper som är geografiskt distribuerade och kommunicerar med varandra framförallt via digitala media. PDT:s har mycket gemensamt med både traditionella samlokaliserade och fullt distribuerade virtuella team, men har också specifika egenskaper och utmaningar som ledare för PDT:s behöver hantera. För den här kvalitativa studien har vi genomfört intervjuer med nio formella ledare (chefer) för PDT:s. Vårt syfte har varit att bidra med kunskap om och ökad förståelse för formella ledares erfarenheter av att leda PDT:s, med fokus på de utmaningar som ledarskap inom PDT:s innebär och ledarnas strategier att hantera dessa utmaningar. Vi har valt att intervjua formella ledare eftersom det är de som har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål som satts upp av organisationen. Vi har använt oss av en egenutvecklad analysmodell baserad på en metafor om ledarskap i PDT:s som ett hav som ledare behöver navigera i. Vårt metaforiska hav består av tre skikt. Det djupaste skiktet föreställer ledarskapets substans. Det mellersta skiktet utgörs av teorier om virtuellt ledarskap, där teorin om paradoxalt virtuellt ledarskap är en central del. Det översta skiktet i havet utgörs av teorierna om PDT:s särdrag och ledarskap i PDT:s, såsom strukturella aspekter, uppkommande ledare, virtuellt avstånd, ingruppsdynamik och olika normer för elektronisk kommunikation. Vi har läst vårt empiriska material utifrån modellen och genomfört en tematisk analys. Slutsatsen är att  arbete i PDT:s ställer nya krav på ledare. Utöver att bekräfta delar av den tidigare forskningen rörande PDT:s bidrar vi till forskningen och ledarskapspraktiken genom att ha identifierat fler paradoxer och avstånd som ledare för PDT:s måste förhålla sig till: placeringsbehovsparadoxen,gruppidentitetsparadoxen, den självgående subgruppens paradox, utanförskapets paradoxoch emotionellt avstånd. Vi bidrar också genom att tematiskt identifiera fyra nya övergripande utmaningar som ledare i PDT:s möter: strukturella utmaningar, relationella utmaningar, utmaningar som rör brist på jämlikhet och utmaningar som rör de ovan nämnda paradoxerna. Vi beskriver även strategier som ledare för PDT:s som vi intervjuat använder för att hantera dessa utmaningar. / Partially distributed teams (PDTs) can be described as a hybrid of traditionally collocated and fully distributed virtual teams. PDTs are teams that have at least one collocated subgroup and at least two subgroups that are geographically distributed and communicate with each other primarily through electronic media. While sharing many characteristics with both traditionally collocated and fully distributed virtual teams, PDTs also have their unique characteristics and challenges that PDT-leaders have to handle. For this qualitative study, we interviewed nine formal leaders (managers) for PDTs. Our aim has been to contribute with knowledge about and provide a deeper understanding of formal leaders’ experiences of leading PDTs, with the focus on challenges that PDT-leadership entails and leaders’ strategies to deal with these challenges. We have chosen to interview formal leaders because they are the ones who are responsible for the organisational activities to be conducted in accordance with the goals set up by the organisation. The leadership-in-PDTs-model we have developed is based on a metaphor representingl eadership in PDTs as a sea which leaders need to navigate. This metaphoric sea consists of three layers. The deepest layer represents the substance of leadership. The middle layer consists of virtual leadership theories, among which the theory of paradoxical virtual leadership is central. The upper sea layer consists of theories about PDTs’ unique characteristics and leadership in PDTs. These theories concern structural aspects of PDTs,emergent leaders, virtual distance, ingroup dynamics and different electronic communication norms. We have studied our empirical material based on thel eadership-in-PDTs sea model and conducted thematic analysis. The conclusion is that work in PDTs places new demands on leaders. In addition to confirming parts of the previous research on PDTs, we contribute to the research and to leadership practice by identifying other paradoxes and one more aspect of virtual distance in PDTs: location needs-paradox, the group identity paradox, the self-governing group paradox, the exclusion paradox and emotional distance. We also contribute by thematically identifying four new overall challenges met by leaders in PDTs: structural challenges, relational challenges, challenges related to lack of equality and challenges related to the above mentioned paradoxes. We also describe strategies the leaders we interviewed use to meet these challenges.

Dialogue act (DA) classification is an important step in the process of developing dialog systems. DA classification is a problem usually solved by supervised machine learning (ML) approaches that all require hand labeled data. Since hand labeling data is a resource-intensive task, many have proposed to focus on unsupervised or semi-supervised ML approaches to solve the problem of DA classification. This master’s thesis explores a novel method for semi-supervised approach to DA classification: K-Means+HMM. The method combines K- Means and Hidden Markov Model (HMM) modeling in addition to abstracting away the words in the utterances to their part-of-speech (POS) tags and the utterances to their cluster labels produced by K-Means prior to HMM training. The focus are the following hypotheses: H1) incorporating context of the utterances leads to better results (HMM is a method specifically used for sequential data and thus incorporates context, while K-Means does not); H2) increasing the number of clusters in K-Means+HMM leads to better results; H3) increasing the number of examples of cluster labels and hand labeled DAs pairs in K-Means+HMM leads to better results (the examples of pairs are used to create the emission probabilities used to define the HMM). One of the conclusions is that K-Means performs better than K-Means+HMM (the result for K-Means measured with one-to-one accuracy is 35.0%, while the result for K-Means+HMM is 31.6%) given 14 clusters and one example pair. However, when the number of examples is increased to 15 the result is 40.5% for K-Means+HMM; the biggest improvement is when the number of examples is increased to 20 resulting in 44% one-to-one accuracy. That is, K-Means+HMM outperforms K-Means provided that a certain number of examples is given. Another conclusion is that the number of examples has a much larger impact on the results - compared to the number of clusters - thus perhaps concluding that the statement “there is no data like labeled data” holds. / Klassificering av dialoghandlingar är ett viktigt steg i processen för utveckling av dialogsystem. Klassificering av dialoghandlingar är ett problem som vanligtvis löses med hjälp av övervakade maskininlärningsmetoder som alla behöver uppmärkt data. Eftersom uppmärkning av data är en resurskrävande uppgift har många föreslagit att fokusera på oövervakade eller delvis övervakade maskininlärningsmetoder för att lösa problemet av klassificering av dialoghandlingar. Denna masteruppsats utforskar en ny delvis övervakad maskininläningsmetod för klassificering av dialoghandlingar: K-Means+HMM. Föru- tom att metoden kombinerar K-Means och Hidden Markiv Model (HMM) modellering, abstraheras orden i yttranden till deras ordklasstaggar och yttranden till deras klusteretiketter som produceras av K-Means före HMM träningen. Projektets fokus är följande tre hypoteser: H1) en intergration av yttrandenas kontext leder till ett bättre resultat (HMM är en metod som används specifikt för sekventiell data och den integrerar således kontexten, medan K-Means gör inte det); H2) ökning av antalet kluster i K- Means+HMM leder till bättre resultat; H3) ökning av antalet exempel av par av klusteretiketter och dialoghandligar uppmärkta för hand i K- Means+HMM leder till bättre resultat (parexemplen används för att skapa emissionssannolikheter som definierar HMM). En av slutsatserna är att K-Means presterar bättre än K-Means+HMM (resultatet för K-means mätt med en-till-en noggrannhet är 35,0%, medan resultatet för K-Means+HMM är 31,6%) givet 14 kluster och ett exempelpar. Däremot, när antalet av exempelpar ökar till 15 ökar resultatet för K-Means+HMM till 40,5%. Den största ökningen är när antalet exempelpar är 20, vilket ger ett resulat på 44% en-till-en noggrannhet. Med andra ord, presterar K-Means+HMM bätre än K-Means då att ett visst antal exempelpar är tillgängligt. En annan slutsats är att antalet av exempelpar har en mycket större effekt på resultaten jämfört med antalet kluster, vilket då möjligtvis leder till slutsatsen att “det finns ingen bättre data än uppmärkt data”.

Modern day society is vastly complex, with information and data constantly being posted, shared, and collected everywhere. There is often an abundance of massive amounts of unlabeled data that can not be leveraged in a supervised machine learning context. Thus, there exists an incentive to research and develop machine learning methods which can learn without labels. Selfsupervised learning (SSL) is a newly emerged machine learning paradigm that aims to learn representations that can later be used in domain specific downstream tasks. In this degree project three SSL models based on the Simple Framework for Contrastive Learning of Visual Representations (SimCLR) are evaluated. Each model aims to learn sleep deprivation related representations on magnetoencephalography (MEG) measurements. MEG is a non-invasive neuroimaging technique that is used on humans to investigate neuronal activity. The data was acquired through a collaboration with Karolinska Institutet and Stockholm University, where the SLEMEG project was conducted to study the neurophysiological response to partial sleep deprivation. The features extracted by the SSL-models are analyzed both qualitatively and quantitatively, and also used to perform classification and regression tasks on subject labels. The results show that the evaluated Signal- and Recording SimCLR models can learn sleep deprivation related features, whilst simultaneously learning other co-occuring information also. Furthermore, the results indicate that the learned representations are informative and can be utilized for multiple downstream tasks. However, it is noted that what has been learned is mostly related to subject-specific individual variance, which leads to poor generalization performance on classification and regression downstream tasks. Thus, it is believed that the models would perform better with access to more MEG data, and that source localized MEG data could remove part of the individual variance that is learned. / Den moderna dagens samhälle är enormt komplext, information och data blir konstant postat, delat, och insamlat överallt. På grund av det så finns det ofta ett överflöd av massiva mängder omärkt data some inte kan användas i ett övervakat maskininlärnings-sammanhang. Därmed finns det ett incitament att forska om och utveckla maskininlärningsmetoder som kan lära modeller utan tillgång till märkningar. Självövervakad inlärning (SSL) är en modern metod som nyligen har fått mycket fokus, vars mål är att lära sig representationer av datat som sedan kan användas i domänspecifika nedströmsuppgifter. I det här examensarbetet så är tre SSL metoder evaluerade där de alla strävar efter att lära sig representationer relaterat till sömndeprivering på magnetoencefalografi (MEG) mätningar. MEG är en icke-invasiv metod som används på människor för att undersöka neuronal aktivitet. Datat var förvärvat genom ett sammarbeta med Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, där SLEMEG studien hade blivit genomförd för att studera neurofysiologisk respons på sömndeprivering. De av SSL-modellerna extraherade särdragen är analyserade både kvalitativt samt kvantitativt, och sedan använda för att genomföra klassificerings och regressions-uppgifter. Resultaten visar på att de evaluerade Signal- och Recording SimCLR modellerna kan lära sig särdrag relaterade till sömndepriverad, men samtidigt också lära sig annan samförekommande information. Dessutom så indikerar resultaten att de lärda representationerna är informativa och kan då användas i flera olika nedströmsuppgifter. Dock så noteras det att det som blivit inlärt är mestadels relaterat till individ-specifik varians, vilket leder till dålig generaliseringsprestanda. Således är det trott att modellerna hade presterat bättre med tillgång till mer MEG data, samt att källlokalisering av MEG datat hade kunnat ta bort en del av den individuella variansen som blir inlärd.

Over the past decade, technologies that facilitate household electricity production and storage have seen a rapid development along with a significant cost reduction. Research points to an increased share of household-produced electricity within the existing national grids across the globe. In some cases, self-sufficiency is possible where households are able to decouple from the grid and become independent on their electricity, in other words, go off-grid. Furthermore, this change puts additional pressure on how the electricity system is set up, which, challenges prevailing incumbents to adapt. Depending on the geographical location, circumstances for selfsufficiency varies. Sweden is a country with high seasonal variations with its Northern position, which raises the question of how off-grid households are feasible and, how they can receive traction. To investigate possible changes within large technical systems such as the electricity system, which is a vital part of the society, theories within socio-technical systems have shown much promise. However, these theories often lack the more techno-economic aspect of concrete and future investment costs from a consumer perspective, suggesting an existing research gap. Hence, the purpose of this study is to provide further knowledge regarding off-grid applications in the Swedish Context. This is done by investigating what circumstances could trigger existing electricity consumers to go off-grid. The research process and structure of the report can be interpreted as indiscriminate, however, the study has focused on combining theories surrounding socio-technical changes whilst applying techno-economic modelling to strengthen the work, similar to a dual paper study. Data was collected in the form of a literature review and interviews to provide a holistic representation of off-grid and its nexus to the electricity system. In addition to this, complementing modelling of grid-connected-, prosumer-, and off-grid households were performed. Results point towards a scene where off-grid reaches grid parity within the coming two decades, which, will increase the economic rationale of investing in an off-grid. Opposingly, there is currently no economic rationale in off-grid applications considering the relatively low electricity costs in Sweden as of today. Moreover, conditions show promise if the adopters see beyond economics and, possesses a strong will towards independence. However, implications suggest that the high reliability and low costs of the Swedish electricity grid impedes the ability of new radical innovations to receive traction. Furthermore, this study has contributed by filling the research gap between socio-technical changes and techno-economic projects in regards to electricity systems. Consequently, contributing to the academic field of socio-technical change, it has been shown that the combination of socio-technical change and techno-economic projections is applicable and beneficial. Additionally, it can be argued that the results of this study highlight that the consumer have a greater role in the development of off-grid applications than what the theories suggest. Lastly, the electricity system is a complex mechanism and, to further strengthen the perception of how a relatively new application, as in the case of off-grid, will impact the system, appurtenant suggestions for possible future research within the area are proposed. / Under det senaste decenniet har teknik som underlättar hushållens elproduktion och lagring haft en hastig utveckling tillsammans med en betydande kostnadsminskning. Forskning pekar på en ökad andel hushållsproducerad el inom de befintliga nationella elnäten över hela världen. I vissa fall är självförsörjning möjligt där hushållen kan koppla bort sig från nätet och bli oberoende av sin elförsörjning, med andra ord gå off-grid. Vidare leder en potentiell förändring mot offgrid till ytterligare påtryckningar på hur elsystemet är uppbyggt, vilket utmanar många aktörers sätt att agera. Beroende på geografisk plats så varierar förutsättningarna för självförsörjning. Sverige är ett land med stora säsongsvariationer i och med sin nordliga position, vilket väcker frågan om off-grid hushåll är genomförbara i Sverige och hur de kan skulle kunna etableras. För att undersöka möjliga förändringar inom stora tekniska system som elsystemet, som är en viktig del av samhället, har teorier inom socio-tekniska system visat vara till stor nytta. Däremot saknar dessa teorier emellertid den mer tekno-ekonomiska aspekten av konkreta och framtida investeringskostnader ur ett konsumentperspektiv, vilket antyder ett befintligt forskningsgap. Följaktligen är syftet med den här studien att ge ytterligare inblick om off-grid-applikationer i svenska sammanhang. Vilket har gjorts genom att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att befintliga elkonsumenter går off-grid. Forskningsprocessen och strukturen i rapporten kan vara svårtolkat, men studien har fokuserat på att kombinera teorier kring socio-tekniska förändringar samtidigt som man använder teknoekonomisk modellering för att stärka arbetet. Data samlades in i form av en litteraturstudie och intervjuer för att ge en holistisk representation av off-grid och dess koppling till elsystemet. Utöver litteraturstudie utfördes kompletterande modellering av hushållsanslutna, prosumeroch off-gridhushåll. Resultaten pekar mot scenarion där off-grid når nätparitet under de kommande två decennierna, vilket kommer att öka den ekonomiska rationaliteten för att investera i ett off-grid. Det finns det för närvarande inga ekonomiska skäl till att investera off-grid-applikationer med tanke på de relativt låga elkostnaderna i Sverige idag. Förhållandena visar dessutom löfte om att potentiella användare ser förbi ekonomin och har istället en stark vilja mot självständighet. Implikationer tyder emellertid på att det svenska elnätets höga tillförlitlighet och låga pris hindrar nya radikala innovationers förmåga att ta få fäste. Det är argumenterbart att den här studien har bidragit med att fylla forskningsgapet mellan socio-tekniska förändringar och tekno-ekonomiska projektioner inom elsystem. Samtidigt har studien bidragit till det vetenskapliga området kring socio-tekniska visat på möjligheten och fördelen i att kombinera teorier kring socio-teknisk förändring och tekno-ekonomiska förändringar. Dessutom kan det hävdas att resultaten av den här studie visar att konsumenten har en större roll i utvecklingen av applikationer utanför nätet än vad teorierna föreslår. Slutligen är elsystemet en komplex mekanism, och för att ytterligare stärka uppfattningen om hur en relativt ny applikation, som i fallet utanför nätet, kommer att påverka systemet föreslås lämpliga förslag för eventuell framtida forskning inom området.

Remote Electrical Tilt (RET) is a method for configuring antenna downtilt in base stations to optimize mobile network performance. Reinforcement Learning (RL) is an approach to automating the process by letting an agent learn an optimal control strategy and adapt to the dynamic environment. Applying RL in real world comes with challenges, for the RET problem there are performance requirements and partial observability of the system through exogenous factors inducing noise in observations. This thesis proposes a solution method through modeling the problem by a Partially Observable Markov Decision Process (POMDP). The set of hidden states are modeled as a high- level representation of situations requiring one of the possible actions uptilt, downtilt, no change. From this model, a Bayesian Neural Network (BNN) is trained to predict an observation model, relating observed Key Performance Indicators (KPIs) to the hidden states. The observation model is used for estimating belief state probabilities of each hidden state, from which decision of control action is made through a restrictive threshold policy. Experiments comparing the method to a baseline Deep Q- network (DQN) agent shows the method able to reach the same average performance increase as the baseline while outperforming the baseline in two metrics important for robust and safe control behaviour, the worst- case minimum reward increase and the average reward increase per number of tilt actions. / Fjärrstyrning av Elektrisk Lutning (FEL) är en metod för att reglera lutningen av antenner i basstationer för att optimera presentandan i ett mobilnätverk. Förstärkande Inlärning (FI) används som metod för att automatisera processen genom att låta en agent lära sig en optimal strategi för reglering och anpassa sig till den dynamiska miljön. Att tillämpa FI i ett verkligt scenario innebär utmaningar, för FEL specifikt finns det krav på en viss nivå av prestanda samt endast en delvis observerbarhet av systemet på grund av externa faktorer som orsakar brus i observationerna. I detta arbete föreslås en metod för att hantera detta genom att modellera problemet som en Delvis Observerbar Markovprocess (DOM). De dolda tillstånden modelleras för att representera situationer där var och en av de möjliga aktionerna behövs, det vill säga att luta antennen upp, ner eller inte ändra på lutningen. Utifrån denna modellering så tränas ett Bayesiskt Neuralt Nätverk (BNN) för att estimera en observationsmodel som kopplar observerade nyckeltal till de dolda tillstånden. Denna observationsmodel används för att estimera sannolikheten att vardera dolt tillstånd är det rätta. Utifrån dessa sannolikheter så görs valet av aktion genom ett tröskelvärde på sannolikheterna. Genom experiment som jämför metoden med en standardimplementering av en agent baserad på ett Djupt Qnätverk (DQN) visas att metoden har samma prestation när det kommer till en medelnivå på prestandaökning i nätverket. Metoden överträffar dock standardmetoden i två andra mätvärden som är viktiga ur aspekten säker och robust reglering, minimumvärdet på prestandaökningen samt medelökningen av prestandan per antal up- och nerlutningar som används.