Diss. Örebro : Örebro universitet, 2008.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna fokuserar på förskollärares uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan samt vad som begränsar barns möjligheter till inflytande. För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare.   Resultatet visar hur förskollärare uppfattar att barns inflytande kan möjliggöras samt vad de uppfattar begränsar arbetet med barns inflytande. Aspekter som framkommer som betydelsefulla i relation till möjliggörandet av barns inflytande är bland annat att läraren har ett förhållningssätt som präglas av lyhördhet samt att kommunikationen mellan lärare och barn får stort utrymme. Andra aspekter som tas upp är att miljön är inbjudande och anpassas efter barngruppen, att barnen får delta i val och beslut, att barnen får möjlighet att ta ansvar samt att barnens intresse är utgångspunkt i förskolans verksamhet. När det gäller begränsningar lyfter förskollärarna bland annat fram hur regler och rutiner, föräldrar och barns olika åsikter, lärarens makt eller att barn begränsar varandra kan bli ett hinder i relation till barns inflytande. Andra aspekter som tas upp är att stora barngrupper och lite personal kan bli begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande.

Bilderboken är ett vanligt förekommande föremål i förskolan. Syftet för denna undersökning var att analysera vilka demokratiska värderingar som kan urskiljas i fyra populära bilderböcker. Urvalet baseras på Barnens biblioteks Bokjurys omröstning av de mest populära bilderböckerna som publicerades 2014.  De värderingar som fokuseras vid analysen är omsorg om och hänsyn till andra, rättigheter och skyldigheter samt solidaritet med andra. Förutom att urskilja förmedlade värderingar och budskap söks svar på hur förskollärare och andra verksamma inom förskolan kan använda sig av bilderböcker som pedagogiskt verktyg samt hur böckerna förhåller sig till aktuell läroplan och värdegrund för förskolan.   Resultatet visar att flera olika värden blir synliga i bilderböckerna dock kan de framställas på olika sätt, positivt eller negativt. Genom att möjliggöra för samtal och reflektion mellan barnen med stöd av läraren kan dessa värden som enligt läroplan och barnkonvention anses viktiga förankras och konkretiseras i vardagen. Under gynnsamma förhållanden kan detta leda till utveckling av barnets förmåga till kritiskt tänkande och förberedande till att bli aktiva samhällsmedborgare.

No description available.

According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is the teachers interpretation of the democracy education?  How does the teachers work with democracy in practice? What difficulties does the teachers see with the democracy education? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal. All of the teachers perceive the democracy education as an assignment where the focus is on student participation, responsibility and opinions as well as human rights. In practice the work with the democracy education is done through activities such as class councils and voting. The teachers also emphasizes discussions as an important part of the democracy education which can be linked to deliberative democracy. The difficulties that teachers see with the democracy education concerns being neutral to certain values. One conclusion from this study is that teachers work with democracy education mostly on the basis of learning for and learning through democracy.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

E-demokrati är ett väl använt begrepp inom den offentliga sektorn. Begreppet dyker ofta upp i sammanhangen med utförandet av offentliga uppgifter med hjälp av IT. Föreliggande studie behandlar begreppet e-demokrati i syfte att undersöka hur e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn på lokal nivå. Studiens syfte grundas i olika forskningsbehov av begreppet e-demokrati.I studien görs en kvalitativ analys med utgångspunkt i Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och allomfattande medborgarskap. Det empiriska materialet utgörs framför allt av svaren ställt till 290 kommuner i Sverige. Resultatet visar att på att e-demokrati ska uppfattas som helt demokratisk är delvis problematiskt dåbristen påsamtal gör att medborgarna inte kan påverka det slutgiltiga avgörandet eller vad som tas upp på dagordningen.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur skolor i Sverige kan arbeta med att fostra eleverna till demokratiska medborgare, detta i relation till styrdokumenten. I dag lever vi i ett demokratiskt samhälle där samhällets uppbyggnad vilar på demokratins grunder som alla svenska medborgare ska ha kunskap om. Vi utgår därför från frågeställningen “Hur ser aktuell forskning på hur skolan bör arbeta med att utveckla elever till demokratiska medborgare i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3?”. Genom sökningar på olika databaser och med hjälp av sökord uttagna från frågeställningen har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa sökningar har mynnat ut i fyra centrala begrepp som ger förståelse i arbetets betydelse vid användningen av dessa: demokratibegreppet, deliberativa samtal, medborgarskapsbegreppet och medborgarfostran. Forskningen poängterar kommunikationens betydelse genom deliberativa samtal. Den demokratiska grunden framkommer och kan appliceras till de lägre årskurserna genom att skapa klassrumsregler via diskussion, att undervisa med hjälp av pedagogiska spel och drama samt att ha klassråd som är anpassade efter elevernas ålder och nivå. Aktiviteterna ger en grund för det deliberativa samtalet där eleverna fostras till demokratiska. I slutdiskussionen för vi fram argument som berör arbetets resultat där en varierad demokratisk undervisning ger alla möjlighet att komma till tals oavsett värderingar. Med kunskapsöversikten hoppas vi kunna medverka till en större medvetenhet för en medborgarfostran av eleverna.

I Sverige har elever rätt att utöva inflytande i skolan. Det informella inflytandet praktiseras sällan och matematikämnet är det ämne som elever har minst möjlighet att utöva ett informellt inflytande i. Då det är markant att elever har minst informellt inflytande i matematikämnet är det av stor vikt att undersöka hur elever ser på informellt inflytande i matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I studiens bakgrund finns tidigare forskning om vilken betydelse elevinflytande har för lärande, vilket är att elevers motivation till att vilja lära sig ökar då de får vara delaktiga när beslut ska fattas. Vidare har tidigare forskning visat att elever enligt styrdokument har rätt att utöva inflytande i skolan med att vuxna hindrar dem från sin rätt och att det därför är brist på inflytande över undervisning. I bakgrunden lyfts även vilka nackdelar som finns med informellt elevinflytande som tidigare forskning har kommit fram till, bland annat att elever endast väljer enkla och kontraproduktiva uppgifter när de ska utöva inflytande.Den teoretiska utgångspunkten för studien är Deweys teori om demokrati och utbildning. En kvalitativ studie gjordes i form av gruppintervjuer med 19 elever om hur de ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I resultatet framgår det att respondenterna inte har något informellt elevinflytande i matematikundervisning men även att de inte vill ha något informellt elevinflytande. Eleverna vill endast bidra med idéer till matematikundervisningen. De menar att möjligheten med att bidra med idéer är att matematiklektionerna kan bli roligare. Resultatet har dock visat att respondenterna ser risker med elevinflytande i matematikundervisning då det kan leda till konflikter. Vidare framgår det att respondenterna inte vill ha något ansvar över matematikundervisningen men att de har ett personligt ansvar under matematiklektionerna.