Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare. Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.

Syftet med studien är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen. Resultatet av studien visar att ämnet demokrati innefattar flera framgångsfaktorer som möjliggör inlärningen av demokrati. Slutsatsen är att demokrati är större en samhällskunskapen, samtliga ämnen i skolan behöver ha ett fokus på demokratiaspekten.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter i klassrumsundervisningen. Undersökningen försökte identifiera olika lärarstrategier för att sedan ställa dessa mot skolans demokratifostrande uppdrag. För att ta reda på hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter behövde jag också ta reda på vad lärarna uppfattar som kontroversiellt i deras undervisning.Uppsatsen använder demokratiutbildning som teoretisk utgångspunkt. Demokratiutbildning användes då den talar tydligare om hur det demokratifostrande uppdraget kan se ut i praktiken, vilka förmågor som eleverna ska utbildas i och varför. Teorin bygger på sammanslagningar av Gert Biestas tre utbildningsfunktioner och Ludvig Beckmans tre demokratiska kompetenskrav. Samtalsintervjuer är den valda metoden då den möjliggör för respondenternas detaljerade och djupgående verklighetsskildringar och intervjuguiden var av semistrukturerad design. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Transkriberingarna har därefter analyserats och relevant innehåll för att besvara frågeställningarna har lyfts. De samhällskunskapsområden som uppfattades av respondenterna som potentiellt kontroversiella har kategoriserats, de olika lärarnas undervisningstillvägagångssätt har sammanfattats som strategier och citat gällande det demokratifostrande uppdraget har ställts mot teorin för att se hur strategierna samspelar med uppdraget.Resultaten som denna undersökning fann var att tre teman i samhällskunskapsundervisningen, politik, jämställdhet och yttrandefrihet, uppfattades som potentiellt kontroversiella av respondenterna. Tre olika lärarstrategier identifierades och döptes till verktyget, problemet och balansgången. Verktyget välkomnar kontroversiella åsikter i undervisningen då dessa kan leda till givande undervisning samt möjligheten för läraren att identifiera elevers värderingar. Problemet arbetar för att minimera risker för att elever ska känna sig utsatta eller träffade samt för att undervisningen ska kunna fortgå mer smärtfritt. Balansgången vill se kontroversiella åsikter mer som en möjlighet och välkomnar diskussion och perspektiv i undervisningen. Detta görs dock inom tydligare acceptansramar som ofta satts upp i förväg i syfte att minimera risken för att elever ska gå över gränsen för att söka reaktion från klass och lärare.Undersökningen fann inte lika tydliga mönster när det gäller strategiernas relation till det demokratifostrande uppdraget. Samtliga strategier arbetade för att demokratiska värderingar ska ses som primära av eleverna. Det finns tendenser till att verktyget är den strategi som möjliggör elevernas subjektiva reflekterande något tydligare än de andra strategierna. Samt att problemet och balansgången något tydligare undervisar eleverna i hur det politiska systemet fungerar och hur eleverna ska kunna bli en del av samt påverka systemet. De två sistnämnda tendenserna kan dock inte styrkas enbart utifrån denna undersökning.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som hjälper oss få djuparekunskaper om hur den marknadsorienterade skolan och skolsegregationen påverkar skolansarbete med demokrati - och medborgaruppdraget. Utifrån vår frågeställning har vi gjort engrundlig litteratursökning i databaserna SwePub, ERIC och ERC för att samla ihopforskning. Utöver databaser har vi även använt oss av kedjesökning och tagit hjälp avlitteraturens referenslistor för att komma åt relevant forskning. Resultatet visar att dagens marknadsorienterade skolsystem har en stor inverkan på hurdemokrati-och medborgaruppdraget realiseras i skolor. Utifrån den forskning som vi harpresenterat går det att konstatera att det finns stora brister i skolans arbete med demokratioch medborgaruppdraget. Dagens marknadsorienterade skolsystem har lett till attskolsegregationen har ökat vilket har resulterat i att likvärdighet i skolors arbete med detdemokratiska uppdraget har minskat. Vidare visar forskningen att marknadslogiken somidag genomsyrar hela skolverksamheten har förflyttat fokus till individualisering ochentreprenörskap på bekostnad av skolans uppdrag att fostra elever till att bli aktivademokratiska medborgare. I diskussionen redogörs analyser av resultatet där det blandas diskuteras hurutmaningar, främst skolsegregation, pedagogisk segregation och den ökade betoningen avkunskapsmätningar, försvårar skolans demokratiska uppdrag. Dessutom diskuteras framtidaforskning inom ämnet och även uppsatsens relevans för läraryrket.

Syftet med undersökningen har varit att utforska i vilken utsträckning en undervisning sombygger på skönlitteratur kan öka barns kulturella medvetenhet och personliga förståelse förandra människors levnadsförhållanden. Vi har i aktuell forskning och i skolans styrdokumentsökt belägg för ett undervisningsinnehåll med tolerans och mellanmänsklig förståelse sommål. I Lpo94, såväl som i de forskarrön vi tagit del av, har vi funnit underlag för endemokratifostrande undervisning och även för användning av skönlitteratur som ett medel idenna. Med denna bakgrund har vi i två olika skolor prövat ett skönlitteraturbaseratarbetssätt. För att få syn på elevernas egna tankar och reaktioner har vi efter avslutattemaarbete genomfört intervjuer med 12 barn. Vi fann att barnen med utgångspunkt i denskönlitterära boken mycket väl kunde förstå andra människors tankar och känslor, ochlikaledes känna empati för bokens persongalleri. Att härifrån göra kopplingar och dra egnaslutsatser till förhållanden utanför bokens ramar visade sig vara svårare. I den utsträckningdetta skedde, tänkte barnen i första hand på sin egen personliga situation och på sina närmastekamrater. Endast ett fåtal tankar väcktes om den situation som råder i samhället i stort. I våraintervjuer har vi blivit varse den klyfta som ofta finns mellan den vuxnes intentioner ochbarnets egna funderingar.

Samhällskunskapen i den svenska skolan har en normativ uppgift i att forma morgondagens medborgare vilket gör skolämnet till ett intressant analysobjekt. Vilka medborgare man vill ha i samhället är och har länge varit en omdebatterad fråga. Läroplanen kan ses som skolans främsta styrdokument genom vilken varje generation fostras till önskade medborgare. Läroplanen har förändrats över tid och det påstås att den har blivit allt mer individfokuserad med en betoning på kritiskt tänkande. Med tanke på att läroplanen länge strävat efter att fostra demokratiska medborgare men på olika sätt är det av intresse att veta vilken typ av demokratiska medborgare som fostras av den aktuella läroplanen. För att undersöka detta används Westheimer och Kahnes medborgaridealsteori och den appliceras genom en form av tematisk analys på det nationella provet i samhällskunskap för årskurs 9. Medborgaridealsteorin presenterar tre olika typer av medborgare som kan fostras genom undervisning, dessa tre är: den personligt ansvariga medborgaren; den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Materialet som har använts är elevsvar från det nationella provet i samhällskunskap samt medföljande exempelsvar i bedömningsstödet. Undersökningen visar att den rättviseorienterade medborgaren är det vanligast förekommande idealet tätt följt av den personligt ansvariga medborgaren. Den deltagande medborgaren förekommer i lägre utsträckning än de andra två. När det kommer till det deltagande medborgaridealet är det anmärkningsvärt att det främst är det passiva kunnandet om samhällets funktioner som får mest utrymme i jämförelse med det aktiva samhällsdeltagandet. Resultatet går i linje med tidigare forskning kring svenska elevers samhällskunskaper samt forskning kring vad som lyfts fram i svenska läroplaner.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind. The increased globalization and the rapidly changing society places great demands on the individual in order to maintain a democratic society in future. The school staff within this study is very aware of the democratic education charge but points out that time for joint discussion and clarification of the charge towards the pupils would facilitate the work, this is confirmed by the pupils that to a large extent believes that the school system is working in accordance with what political papers says, but it does not take place in the same way and to the same degree among all the staff. There are also students who are not aware of the school democracy education mission. Pupils and staff have a common view of what democracy means and the skills required in future democratic society, especially communication skills. Something that indicates that the school system still manage to carry out its mission in spite of the fact that it is not expressed or evaluated. The staff carries out the democratic education charge on somewhat different ways could be interpreted as the school's view on the concept of democracy is alive and in accordance with the definition.

Denna studie handlar om förskollärares syn på barns inflytande i förskolans verksamhet utifrån ett didaktiskt perspektiv. Hur de resonerar kring barns inflytande både som en rättighetsfråga och som en del i demokratiuppdraget. Syftet med studien är att erbjuda kunskap och få en förståelse om hur barns inflytande möjliggörs av förskollärarna på förskolan. Frågeställningarna är följande: Vilket utbildningsinnehåll beskriver förskollärarna att barn har inflytande över? Hur anser förskollärna att barns inflytande möjliggörs och hindras av deras arbetssätt? Varför anser förskollärarna att barn ska ha inflytande i förskolans verksamhet? I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare. Studien visar att förskollärarna använder sig av flera olika didaktiska principer för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna lägger stor vikt på relationen och interaktionen med barnen. Framförallt allt att de är lyhörda och tar reda på vad barnen är intresserade av och utgår sedan därifrån för att forma den pedagogiska verksamheten och utbildningsinnehållet. Förskollärarna prioriterar att ge tid och utrymme för den fria leken eftersom de anser att det är i leken som barn har störst möjlighet till inflytande. En didaktisk princip de använder sig av är att dela barngruppen för att möjliggöra mer lekutrymme. Studien visar att arbetet med barns inflytande är komplext, vilket innebär att inflytandet mer sker i de gemensamma angelägenheterna snarare än i barns personliga angelägenheter. Det är svårt att tillgodose varje barns inflytande vilket innebär att det enskilda barnets intresse ibland måste stå tillbaka för gruppens intresse.

Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.