<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2. Har logen fungerat som en läroplats för politisk kompetens för sina medlemmar? 3. Har logen varit politiskt neutral? Dessa har valts med utgångspunkt från Lauri Karvonens teorier om frivilliga organisationers roll i demokratisering. Logen gav sannolikt sina medlemmar viktiga erfarenheter av politisk kompetens som alldeles säkert hade stor betydelse i andra former av organisering. Logen var dock inte själv drivande i demokratiseringsprocessen, utan tog starkt ställning för en konservativ samhällssyn. Något ideologiskt ställningstagande för demokrati fanns inte, logen präglades snarare av stor ojämlikhet.</p>

<p>SIDA’s relief work in Bosnia aims at making the country ready for a membership in the EU where the main focus lies in the creation of a sustainable state as well as liberalizing the market to create an increased economic cooperation between Bosnia and the rest of Europe. These ambitions are closely related to the neo-liberal theory of state building which aims at creating democratic societies in line with the western democracy model, with a liberal economy constituting its base. Despite generous financial aid, the democratic and economic development in Bosnia is moving very slowly and the ethnical tensions seem to grow despite international involvement in the country. The purpose of this study is to evaluate SIDA’s present relief work in Bosnia out of a peace perspective. Possibilities and problems with SIDA’s work will be brought up and the study intends to answer whether SIDA’s work in Bosnia serves the perspective of peace. The methodological procedure consists of an analysis of the documents on SIDA’s current relief work in Bosnia and a literature study of theories concerning state building.</p><p>The results of the study show that the parts of SIDA’s work in Bosnia that ground in the neo-liberal theory betweentimes undermine economic and democratic development as well as peace. Investments are made to gear Bosnia to European requirements which makes it difficult to accommodate specific Bosnian needs. In the conclusion, a more bottom-up inspired development work from SIDA is therefore suggested where the focus will be on working more from the local and civil society together with actively creating jobs in order to increase the economic development.</p>

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin. Avsikten är att skildra dessa två idéströmningar och deras olika sätt att se på massan och massamhället som fenomen. Utöver dessa två huvudinriktningar så anknyter jag även till andra samhällstänkare där dessa kan bidra till att nyansera skildringen av massan. Min avsikt med denna studie är, utöver den idéhistoriska skildringen, att placera idéerna i sin kontext för att på detta sätt kunna besvara mina frågeställningar, vilka är:   ­- Vilka fenomen var det som författarna ansåg krävde förklaring? - Hur kan man tolka författarnas frågeställningar utifrån de samtida förhållandena? - Hur kan de frågor man ställde sig ses i ljuset av dagens förhållanden?   För att kunna besvara den tredje frågan diskuterar jag, utifrån några utvalda moderna teoretiker, hur dagens sociala och politiska förhållanden kan relateras till de frågeställningar som de tidigare författarna ställde sig. Denna del av diskussionen bygger på förförståelsen att samhället är en historisk konstruktion vilket gör att en förståelse av historien är av vikt för att förstå dagens samhälleliga förhållanden och problem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2. Har logen fungerat som en läroplats för politisk kompetens för sina medlemmar? 3. Har logen varit politiskt neutral? Dessa har valts med utgångspunkt från Lauri Karvonens teorier om frivilliga organisationers roll i demokratisering. Logen gav sannolikt sina medlemmar viktiga erfarenheter av politisk kompetens som alldeles säkert hade stor betydelse i andra former av organisering. Logen var dock inte själv drivande i demokratiseringsprocessen, utan tog starkt ställning för en konservativ samhällssyn. Något ideologiskt ställningstagande för demokrati fanns inte, logen präglades snarare av stor ojämlikhet.

<p>In my paper I have examined the United Nations role in the democratization of Kosovo. In order to complete this purpose I have asked two questions</p><p>• How has the UN contributed to the democratization of Kosovo that has taken place so far?</p><p>• What advantages and/or disadvantages has the UN presence in Kosovo had from a democratic perspective?</p><p>The method I have used in my paper is a qualitative one, and more specified a qualitative text analysis. This means that I have examined a rather small number of sources, but in return I have analyzed these sources very carefully. In addition to the choice of a qualitative method I have used Robert A. Dahl’s theory about polyarcy as a definition of democracy.</p><p>The results from my analysis are that the UN has done some work in favour of the democratization of Kosovo, but the UN has also acted in a way which restrains democratization of Kosovo in many ways. The main reason why the UN hinders the democratization of Kosovo is it’s unwillingness to let go of its power over the region to the local officials.</p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ”Idéernas kraft eller realiteternas tryck?” Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna. Främst har jag använt mig av Tidning för Sveriges läroverk och Svenskskoltidning. Utöver detta har Statens offentliga utredningar (SOU) använts i stor utsträckning.Av undersökningen framgår att lärargruppernas argument skiljde sig åt främst gällande hurden nya skolan borde differentieras och vad målen med skolan borde vara.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

This essay is a comparative case study of the democratization in Bhutan and Burkina Faso. The question this essay ask of its theories and empirical facts are that of ; what kind of similarities can be found in two cases so different, regarding their modern democratization process. To answer that question, two theories are used. Dankwart A. Rustows four phases of democratization and Samuel P. Huntingtons waves of democratization. They are later compared to the empirical data of Bhutan and Burkina Fasos political development and historical backgrounds to democracy. Whilst comparing them, similarities are found in that of leaders institutionalizing the democratic process, and in the rise of new political forums where the democratic process is being applied to actual political problems and then resolved and worked with by politicians. This research concludes with Bhutan being the exception to the democratic process, having had monarks giving up their absolute power to benefit the democratic process, whereas the former leader of Burkina Faso who institutionalized democratic process used it to gain and sustain his own power of the state.