Denna studie undersöker globaliseringens påverkan på demokratins utveckling i Gambia utifrån tre olika dimensioner; ekonomisk, politisk, och social globalisering. Till skillnad från andra västafrikanska länder har Gambias demokrati utvecklats negativt till autokrati, trots globalisering. Genom sökning av historiska händelser syftar uppsatsen till att förstå hur demokratiska förändringar i politiska rättigheter och civil frihet är kopplade till de tre dimensionerna av globalisering. Resultaten visar ett komplicerat förhållande mellan globalisering och demokrati. Den ekonomiska globaliseringen inverkar både positivt och negativt, beroende på landets ekonomiska stabilitet och hur regimen agerar med korruption eller retorik mot utländskt inflytande. Den politiska och sociala globaliseringen har en stark indirekt och negativ inverkan, trots att krafterna är positiva genom internationella organisationers och länders krav samt den idéspridning som sker genom befolkningens internationella kontakter. Den negativa inverkan består av regimens reaktioner mot dessa positiva krafter i form av politiska och civila inskränkningar. Mot slutet av den analyserade tidsperioden blir regimen alltmer desperat genom auktoritära metoder men den förlorar också alltmer kontroll. Det förefaller som den grundläggande effekten av globalisering ändå till sist har en positiv inverkan genom att regimen förefaller upplösas.

The Kurdish people have sought for independence and self-ruling for centuries. The division of the Kurdish population made it harder for them to unite and form any kind of self-ruling state. In Iraqi Kurdistan the Kurdish population have succeeded better than in other countries. With Dankwart Rustow’s theory (1970) as my theoretical framework, I aim to prevail Iraqi Kurdistan’s transition to democracy. My analysis will focus on factors that have contributed to the structure of democracy in the region. My method is a case study since my interest is to obtain a deeper understanding of how non-recognized states, particularly Iraqi Kurdistan, have been able to form a democracy.  In conclusion, Iraqi Kurdistan can be analysed with the help of Rustow’s four phases. However, there are certain aspects, such as freedom of speech, corruption, and nepotism, that should be eliminated before the region can be considered as an absolute democratic state.

Det svenska biståndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhällets roll i demokratiseringsprocesser har fått ökad uppmärksamhet de senaste 15 åren och är numera ett av de vanligaste fokusområdena inom demokratibistånd. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska demokratibiståndet inriktat på det civila samhället och dess effekter och dess möjligheter att påverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvärderingar av olika projekt, vars syfte varit att stärka det civila samhället, har biståndets egentliga effekter kunnat redovisas. De länder som undersöks i denna uppsats är Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra län-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och främst i attityd- och beteendeförändringar på individnivå hos de som varit inblandade i organisationer, men även bland vanliga medborgare. Människor har blivit mer medvetna om deras politiska och civila rättigheter. I vissa fall har även förändringar skett främst på lokalnivå, där kommunalpolitiker blivit mindre rädda för det civila samhäl-let, och dialoger kunnat föras och där organisationer och vanliga medborgare vågat ställa krav på vissa av deras rättigheter. På detta plan har biståndet alltså kunnat påverka det civila samhället.Vad som dock utgör ett hinder för det civila samhällets möjligheter att påverka på nationell nivå är den bristande respekt som de statliga institutionerna visar. För att det civila samhäl-let ska kunna påverka beslut och öka demokratin i de länder som undersöks behöver en ömsedig respekt utvecklas mellan staten och det civila samhället. / The Swedish aid focused on democratization amounted to approximately 4 billion SEK in 2008. The role of civil society in democratization processes have received increased atten-tion in the last 15 years and is now one of the most common focus areas of democracy as-sistance. The aim of this thesis is to examine the Swedish democracy assistance focused on civil society and its effects and its ability to influence the processes of democratization. By examining evaluations of different projects, which aim was to strengthen civil society, the actual effects have been possible to show.The countries examined in this thesis is Moldova, Ethiopia, Zimbabwe and four countries in Latin America, Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. The results shown in the thesis is primarily in attitude and behavior change at the individual level among those who have been involved in organizations, but also among ordinary citizens. People have become more aware of their political and civil rights. In some cases, even changes primarily at the local level, where local politicians have become less fearful of civil society, and dialogue, and where organizations and ordinary citizens dared to make demands on some of their rights. On this level, the aid has been able to influence civil society.What, however, is an obstacle to civil society's ability to influence at the national level is the lack of respect which the state institutions show. For civil society to be able to influence decisions and increase democracy in the countries under study there need to be a reciprocal respect developed between the state and civil society.

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framställs i utvalda läroböcker för historia i grundskolans senare år. Uppsatsen är en textanalys, som utgår ifrån Ammerts teoretiska analysmodell för läromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historieläroböcker. Vi har fokuserat särskilt på hur demokrati framställs som normativt, alltså det önskvärda och eftersträvansvärda. Resultatet visar på att demokrati och demokratiska värderingar skildras positivt och normerande i läroböckerna, ofta med det nuvarande samhället som facit.

No description available.

Spain and Romania are two countries which have been successfully democratized. Fransisco Franco ruled Spain for a long time as a fascist dictatorship and Ceausescu ruled over Romania as a communist state. Today, both countries are considered democracies despite remaining problems with, for example, corruption. This study examines the process, when a state goes from a dictatorship to a democracy and the factors that influence a democratization and theories about this process. In this study, two different countries (Spain and Romania) that underwent this process are compared to examine wheter there are differences in the factors that contributed to a democratic transition in these two countries, as well as their conformity with the chosen theory by Ekman and Linde. This is intresting to investigate as the transition for many countries is a very problematic process where some transitions become successful and others do not. The aim of this study was to test theories about democratization. In my result I found that the theory about Transformation, Transplacement och Replacement was applicable to the cases of Spain and Romania.

This study aims to investigate what effect membership in NATO has on the military of nondemocratic countries to add to the debate about whether the alliance has democratisingpotential. This is investigated by using a most-similar-systems design where the study investigates Spain and Portugal, the former having been democratised by a pacted transition whilst the regime in the latter was removed by the military in a coup. These countries are investigated regarding the main variables, membership in NATO and the role of the military during the democratisation, as well as relevant control variables. This design makes up for the fact that there only exist a few cases on non-democratic members of NATO. The analysis finds that the two investigated countries only differ regarding the main variables that are used in the study. Because of this, the study suggests that NATO could be a factor in deciding how a country is democratised. The study concludes that this result casts doubt on the argument that the alliance hasn´t had any effect on its´ members´ militaries.

Syftet med denna uppsats har varit att genom ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka diskussionsföreningen Tyst som grundades 1890 på Rödön i Jämtland. Varför föreningen startades, vilka frågor de diskuterade och om de diskussioner de förde kan säga oss något om den tidens aktuella händelser har varit de frågor som ställts till materialet. Uppsatsen har genomförts som en arkivstudie av de två protokollsböcker som finns kvarlämnade efter föreningen Tyst. De protokollförda frågorna och diskussionerna har bearbetats för att kunna presenteras i en komprimerad men för materialet representativ form. Materialet har delats in i kategorier som sedan redovisats med citat från protokollen för att levandegöra diskussionerna. I uppsatsens avslutande del har de olika kategoriernas frågor och diskussioner med litteraturens hjälp kopplats till då aktuella händelser och angelägna frågor. Med stöd av litteraturen har det gått att se att föreningens medlemmar diskuterade frågor som hade koppling till dåtidens aktuella frågor om bland annat politik, bildning och religion.

No description available.

<p>Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och <em>massan</em>. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den <em>aristokratiska liberalismen</em> och <em>masspsykologin.</em> Avsikten är att skildra dessa två idéströmningar och deras olika sätt att se på massan och massamhället som fenomen. Utöver dessa två huvudinriktningar så anknyter jag även till andra samhällstänkare där dessa kan bidra till att nyansera skildringen av massan. Min avsikt med denna studie är, utöver den idéhistoriska skildringen, att placera idéerna i sin kontext för att på detta sätt kunna besvara mina frågeställningar, vilka är:</p><p> </p><p>­- Vilka fenomen var det som författarna ansåg krävde förklaring?</p><p>- Hur kan man tolka författarnas frågeställningar utifrån de samtida förhållandena?</p><p>- Hur kan de frågor man ställde sig ses i ljuset av dagens förhållanden?</p><p> </p><p>För att kunna besvara den tredje frågan diskuterar jag, utifrån några utvalda moderna teoretiker, hur dagens sociala och politiska förhållanden kan relateras till de frågeställningar som de tidigare författarna ställde sig. Denna del av diskussionen bygger på förförståelsen att samhället är en historisk konstruktion vilket gör att en förståelse av historien är av vikt för att förstå dagens samhälleliga förhållanden och problem.</p>