<p>Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU</p><p>2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytande</p><p>men är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. De</p><p>berörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Som</p><p>teoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på den</p><p>empiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär att</p><p>utredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys och</p><p>motivanalys. Som grund för textanalysen och motivanalysen ligger dels det officiella</p><p>regelverket som reglerar intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter och dels intervjuer</p><p>som är genomförda med företrädare för utredningen och representanter för utvalda</p><p>organisationer. Uppsatsen placeras i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning</p><p>om intresseorganisationers tillträdesmöjligheter i det svenska styrelseskicket. Resultatet visar</p><p>att ingen av teorierna/idealen enskilt förklarar intresseorganisationernas möjligheter till</p><p>tillträde avseende Rovdjuren och deras förvaltning. Teorierna/idealen hjälper till att förklara</p><p>organisationernas tillträde i de respektive närvaroformerna. Sammantaget erhåller dock det</p><p>korporativa idealet främst stöd.</p>

Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytande men är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. De berörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Som teoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på den empiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär att utredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys och motivanalys. Som grund för textanalysen och motivanalysen ligger dels det officiella regelverket som reglerar intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter och dels intervjuer som är genomförda med företrädare för utredningen och representanter för utvalda organisationer. Uppsatsen placeras i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om intresseorganisationers tillträdesmöjligheter i det svenska styrelseskicket. Resultatet visar att ingen av teorierna/idealen enskilt förklarar intresseorganisationernas möjligheter till tillträde avseende Rovdjuren och deras förvaltning. Teorierna/idealen hjälper till att förklara organisationernas tillträde i de respektive närvaroformerna. Sammantaget erhåller dock det korporativa idealet främst stöd.

This thesis examines the statistical and economic performance of modeling and predicting equity index returns by application of various statistical models on a set of macroeconomic and financial variables. By combining linear principal component regression, vector autoregressive models, and LSTM neural networks, the authors find that while a majority of the models display high statistical significance, virtually none of them successfully outperform classic portfolio theory on efficient markets in terms of risk-adjusted returns. Several implications are also discussed based on the results. / Detta examensarbete undersöker den statistiska och ekonomiska prestationen i att modellera och prognostisera aktieindexavkastning via applikation av flertalet statistiska modeller på en datamängd bestående av makroekonomiska och finansiella variabler. Genom att kombinera linjär huvudkomponentsregression (principal component analysis), vektorautoregression och den återkopplande neurala nätverksmodellen LSTM finner författarna att även om majoriteten av modellerna påvisar hög statistisk signifikans så överpresterar praktiskt taget ingen av dem mot klassisk portföljteori på effektiva marknader, sett till riskjusterad avkastning. Flera implikationer diskuteras också baserat på resultaten

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I