SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.

The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children’s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation. The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children’s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely. Searching for pedagogues’ thoughts on children’s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools. The results show that they worked more or less actively with the children’s influence. The pedagogues’ perspective of participation and influence can be divided into three parts: community and empathy, to be seen and listened to and to co-decide – or not. The pedagogues’ practical work with the children’s influence can be divided in four cathegories: options, codetermination, flexibility and reflection. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger i förskolan tänker när det gäller barns inflytande och hur de gör för att ge barnen möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom påverka sin situation. Litteraturgenomgången behandlar begreppet det kompetenta barnet, och visar att barnsyn är viktigt i bemötandet av barn. Enligt litteraturen innebär delaktighet och inflytande en lyhördhet för barns uttryck och att pedagoger låter dessa uttryck påverka verksamheten. Det handlar inte om att barn alltid ska få sin vilja igenom utan att de ska bli respekterade och att de ges utrymme för att tänka fritt. För att få svar på hur pedagoger kan tänka och hur de gör i sina verksamheter, använde jag mig av kvalitativa intervjuer, med sex personer, verksamma på sex olika förskolor och fann att de arbetade mer eller mindre medvetet med barnens inflytande. Pedagogernas syn på delaktighet och inflytande kan delas upp i tre delar: gemenskap och empati, att vara sedd och lyssnad på och att vara med och bestämma – eller inte. Pedagogernas arbete för barnens inflytande kan delas in i fyra kategorier: valmöjligheter, medbestämmande, flexibilitet och reflektion

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det.Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är.Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort.

Barnsynen och barnlitteraturen har förändrats över tid. Idag ses barn som kompetenta. Men hur framställs barn i barnlitteratur under de senaste årtiondena? Syftet med denna uppsats är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag. Metoden som användes var den hermeneutiska metoden, vilket innebär att vi analyserat böckerna om och om igen med ett nytt synsätt och nya infallsvinklar och tankar för varje gång. Alla barn är kompetenta redan från födseln. Omgivningens barnsyn spelar däremot stor roll för barnens utveckling till att våga tro på sig själva och för deras inlärning. Teoretiska utgångspunkter var Sterns och Vygotskijs teorier om det kompetenta barnet. Dessa teorier handlar om att stärka och utveckla barns självkänsla och därför kommer dessa teorier ligga till grund för denna studie. Studien visar att barnsynen utifrån det kompetenta barnet genomsyrat böckerna ända från 80-talet och fram till idag med undantag för ett par böcker som förmedlat en mer auktoritär barnsyn.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att ge alla barn i förskolan möjlighet att stärkas i sin identitet.  Frågeställningarna som arbetats fram utifrån studiens syfte är: Hur reflekterar förskollärare kring sitt arbete med barns identitetsutveckling i förskolan? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att lyfta fram alla barns kompetenser? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats i tre steg, sortera, reducera och argumentera. Analysen baseras på det valda teoretiska ramverket, det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar på fem arbetssätt som förskollärarna beskriver att de tillämpar för att stärka barns identitet. Det första arbetssättet, synliggörande av barns kompetenser, innebär att förskollärarna lyfter fram varje barns kompetenser och intressen för de resterande i barngruppen. I arbetssättet skapa tillfällen för samtal och lyssnande, arbetar förskollärarna med att ge barn uppmärksamhet och utrymme. Utmana barn att våga prova något nytt gör förskollärarna genom att förmå barnen att testa på sådant de inte alltid är bekväma med. Hjälpa till med rollfördelning i lek innebär att förskollärarna vill vara närvarande i barns lek för att förhindra att barn fastnar i ofrivilliga roller. Det sista arbetssättet, bemöta barn med tilltro, innebär att förskollärarna vill bemöta barn med tilltro och öppenhet, där de använder ord som styrker barnet.

Den här studien syftar till att undersöka hur barn i förskolan självständigt har tillgång till pedagogiskt material och hur förskollärare resonerar kring detta. I vår undersökning har vi observerat placering och tillgänglighet av pennor, lim, saxar, pärlor, lego, byggklossar, pussel, spel och böcker i miljön på fem förskolor. Genom att observera miljön och intervjua en förskollärare från varje besökt förskola har vi fått en inblick i hur det kan se ut i arbetet med den fysiska miljön inne på avdelningarna. Många förskollärare i undersökningsgruppen hade på sin avdelning det mesta av materialet tillgängligt på barnens nivå och några i gruppen förvarade mycket av det pedagogiska materialet på högre hyllor och i stängda skåp. Resultatet i studien visar att de faktorer som avgjorde det pedagogiska materialets tillgänglighet var barnens ålder eller hur långt de hade kommit i sitt lärande. De intervjuade förskollärarna påpekade även att säkerhetsfrågan var avgörande för vilket pedagogiskt material som fanns tillgängligt för barnen. I vår avslutande reflektion lyfter vi tankar och funderingar som uppstod under undersökningen och vad som skulle kunna forskas vidare om i ämnet.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av.