<p>The aim of this literature review was to describe how the literature presents parents’ need for information and how parents perceive the information from care personnel when their child 0-18 years of age is diagnosed with diabetes. The literature search was performed in the databases PubMed and Cinahl. Thirteen articles that met the inclusion criteria were studied. The results showed that when a child is diagnosed with diabetes the whole family faces a new situation and the parents are in great need for adequate information from care personnel to be able to deal with the new life situation and participate in the care. The parents’ need for information varied over time and between different individuals. Parents perceived the information from care personnel differently depending on the point in time at which they were given the information and on the way the information was conveyed. Sufficient information made it easier for parents to cope with the new situation. Insufficient information meant worries and difficulties in finding new strategies to live with the disease. Difficulties in understanding and lack of continuity and follow-up of the information could lead to conflicts in the family. The authors conclude that it is important that there be well worked out guidelines for care personnel, advising them both how to give information to parents with children newly diagnosed with diabetes, and what form this information should take.</p> / <p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vetenskapliglitteratur redogör för föräldrars behov av information och hur föräldrar uppfattar informationen får vårdpersonalen när deras barn 0-18 år insjuknat i diabetes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Tretton artiklar som mötte inklusionskriterier granskades. Resultatet visade att när barnet insjuknat i diabetes ställs hela familjen inför en ny situation och föräldrarna hade stort behov av adekvat informationen från vårdpersonalen för att kunna hantera den nya livssituationen och vara delaktig i vården. Föräldrarnas behov av information varierade över tid och mellan olika individer. Föräldrar uppfattade informationen från vårdpersonalen varierande beroende på tidpunkt för information och hur informationen förmedlades. Information som uppfattades tillfredställande av föräldrarna var lättförståelig och individuellt anpassad. Tillfredställande information gjorde det lättare för föräldrarna att hantera den nya livssituationen. Bristfällig information innebar oro och svårigheter att hitta nya strategier att leva med sjukdomen. Svårigheter att förstå och brist på kontinuitet och uppföljning av information, kunde leda till konflikter i familjen. Författarna drar slutsatsen att det är viktigt att det finns väl genomarbetade riktlinjer för hur och om vad vårdpersonalen ska informera föräldrar när deras barn insjuknat i diabetes.</p>

<p>Background: In Sweden 750 children and adolescents’ are diagnosed with diabetes mellitus type 1 every year. Adolescence is often a time of searching for identity and liberation from parents. Through this period adolescents are supposed to find their place in society. For the affected adolescents a new world of challenges suddenly opens. Aim: The purpose was to describe adolescents’ experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: The study is based on scientific articles that have been found from databases. The participated adolescents in the articles were 10-19 years old. Result: The results showed that diabetes affected the adolescents’ lives greatly. There were both positive and negative experiences that often depended on how well the disease was integrated into their lives. Peers and parents had an important role in providing support but also sometimes felt nagging and overprotective. Conclusions: It’s important for the nurse to have knowledge about diabetes and how it affects life of adolescent. The adolescents thought it was important to control the disease and to be like everybody else. In this matter it is important for the nurse to be able to educate and support adolescents’ and protect their integrity through understanding and knowledge.</p> / <p>Bakgrund: I Sverige insjuknar 750 barn och ungdomar varje år i diabetes mellitus typ 1. Ungdomstiden är för många fylld av identitetssökande och frigörelse från föräldrarna. Genom denna utvecklingsperiod i livet ska de hitta sin plats i samhället. För de drabbade ungdomarna öppnas plötsligt en helt ny värld av utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturstudien är uppbygg av vetenskapliga artiklar som sökts fram via databaserna PubMed och Cinahl. Ungdomar som medverkade i de utvalda artiklarna var mellan 10-19 år. Resultat: Resultatet visar att diabetes påverkade ungdomarnas liv i hög grad. Det fanns både positiva och negativa upplevelser som många gånger var beroende av hur väl sjukdomen var integrerad i deras liv. Vänner och föräldrar spelade en viktig roll genom att stötta och inge trygghet men upplevdes även ibland tjatiga och överbeskyddande. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om diabetes och hur detta påverkar ungdomars liv. För ungdomar är det viktigt att ha kontroll över sjukdomen och att kunna vara som alla andra. Här har sjuksköterskan en viktig roll att genom förståelse och kunskap kunna utbilda och stötta ungdomarna individuellt och värna om deras integritet.</p>

Background: In Sweden 750 children and adolescents’ are diagnosed with diabetes mellitus type 1 every year. Adolescence is often a time of searching for identity and liberation from parents. Through this period adolescents are supposed to find their place in society. For the affected adolescents a new world of challenges suddenly opens. Aim: The purpose was to describe adolescents’ experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: The study is based on scientific articles that have been found from databases. The participated adolescents in the articles were 10-19 years old. Result: The results showed that diabetes affected the adolescents’ lives greatly. There were both positive and negative experiences that often depended on how well the disease was integrated into their lives. Peers and parents had an important role in providing support but also sometimes felt nagging and overprotective. Conclusions: It’s important for the nurse to have knowledge about diabetes and how it affects life of adolescent. The adolescents thought it was important to control the disease and to be like everybody else. In this matter it is important for the nurse to be able to educate and support adolescents’ and protect their integrity through understanding and knowledge. / Bakgrund: I Sverige insjuknar 750 barn och ungdomar varje år i diabetes mellitus typ 1. Ungdomstiden är för många fylld av identitetssökande och frigörelse från föräldrarna. Genom denna utvecklingsperiod i livet ska de hitta sin plats i samhället. För de drabbade ungdomarna öppnas plötsligt en helt ny värld av utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturstudien är uppbygg av vetenskapliga artiklar som sökts fram via databaserna PubMed och Cinahl. Ungdomar som medverkade i de utvalda artiklarna var mellan 10-19 år. Resultat: Resultatet visar att diabetes påverkade ungdomarnas liv i hög grad. Det fanns både positiva och negativa upplevelser som många gånger var beroende av hur väl sjukdomen var integrerad i deras liv. Vänner och föräldrar spelade en viktig roll genom att stötta och inge trygghet men upplevdes även ibland tjatiga och överbeskyddande. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om diabetes och hur detta påverkar ungdomars liv. För ungdomar är det viktigt att ha kontroll över sjukdomen och att kunna vara som alla andra. Här har sjuksköterskan en viktig roll att genom förståelse och kunskap kunna utbilda och stötta ungdomarna individuellt och värna om deras integritet.

The aim of this literature review was to describe how the literature presents parents’ need for information and how parents perceive the information from care personnel when their child 0-18 years of age is diagnosed with diabetes. The literature search was performed in the databases PubMed and Cinahl. Thirteen articles that met the inclusion criteria were studied. The results showed that when a child is diagnosed with diabetes the whole family faces a new situation and the parents are in great need for adequate information from care personnel to be able to deal with the new life situation and participate in the care. The parents’ need for information varied over time and between different individuals. Parents perceived the information from care personnel differently depending on the point in time at which they were given the information and on the way the information was conveyed. Sufficient information made it easier for parents to cope with the new situation. Insufficient information meant worries and difficulties in finding new strategies to live with the disease. Difficulties in understanding and lack of continuity and follow-up of the information could lead to conflicts in the family. The authors conclude that it is important that there be well worked out guidelines for care personnel, advising them both how to give information to parents with children newly diagnosed with diabetes, and what form this information should take. / Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vetenskapliglitteratur redogör för föräldrars behov av information och hur föräldrar uppfattar informationen får vårdpersonalen när deras barn 0-18 år insjuknat i diabetes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Tretton artiklar som mötte inklusionskriterier granskades. Resultatet visade att när barnet insjuknat i diabetes ställs hela familjen inför en ny situation och föräldrarna hade stort behov av adekvat informationen från vårdpersonalen för att kunna hantera den nya livssituationen och vara delaktig i vården. Föräldrarnas behov av information varierade över tid och mellan olika individer. Föräldrar uppfattade informationen från vårdpersonalen varierande beroende på tidpunkt för information och hur informationen förmedlades. Information som uppfattades tillfredställande av föräldrarna var lättförståelig och individuellt anpassad. Tillfredställande information gjorde det lättare för föräldrarna att hantera den nya livssituationen. Bristfällig information innebar oro och svårigheter att hitta nya strategier att leva med sjukdomen. Svårigheter att förstå och brist på kontinuitet och uppföljning av information, kunde leda till konflikter i familjen. Författarna drar slutsatsen att det är viktigt att det finns väl genomarbetade riktlinjer för hur och om vad vårdpersonalen ska informera föräldrar när deras barn insjuknat i diabetes.

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut. En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats användes för att beskriva variationer och uppfattningar hos sjuksköterskorna. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Resultatet beskriver sjuksköterskans uppfattning i tre kategorier: information, frågor och utslussning. Resultatet visar att sjuksköterskorna noterar problem och brister i den information som hanteras. De uppfattar att anpassningen till vardagen är viktig och att sjuksköterskorna har en viktig roll i denna handledning. Kunskapen från denna studie visar att det är viktigt att se barnet tillsammans med familjen. Den visar också värdet av en god uppföljning. / Approximately 600 young people in the ages 0-14 years get diagnosed with diabetes mellitus type 1 in Sweden each year. The numbers of young people that get diagnosed with diabetes mellitus type 1 increase continuously. In connection with the diabetes debut, the entire family is affected. Parents, relatives and children must learn to live with the disease and above all, try to adapt the everyday existence on the basis of the new conditions that comes with the disease. To make this adaptation possible, the healthcare contributes with important knowledge and care, especially during the diseases debut. The aim of this study was to describe the nurse's way of experiences about care of children on hospitals in connection with the child's diabetes debut. A qualitative method and a phenomenographic approach were used in order to describe variations and ways of experience at the nurses. Data collection occurred during interviews. The result describes the nurse's way of experience in three categories: information, questions and the way out of the hospital. The result shows that the nurses notice problems and scarcity in the information they handle. They saw that the adaption to the everyday is important and that the nurses have an important role in this guidance. The knowledge from this study shows that it’s important to see the child together with the family. It also shows the value of good follow-up.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design. Studien baseras på 15 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats som eftersökts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Adherence vid diabetes mellitus typ 1 beror till stor del på hur ansvarsfördelningen mellan ungdomen och vårdnadshavare ser ut kring sjukdomen samt hur stödet från familjen och från vården upplevs. Kamraters stöd och deras attityd till sjukdomen påverkar adherence. Ungdomars egna känslomässiga förmågor såsom känslokontroll och motivation är också av betydelse. Konklusion: Flertalet faktorer påverkar ungdomars adherence vid diabetes mellitus typ 1. Det framkommer att stöd är viktigt för en människa och att en god egenvård kan hjälpa ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Ett gott stöd kan ge ungdomar med diabetes mellitus typ 1 möjlighet att hantera sin sjukdom och öka förmågan till adherence. / Background: Each year, about 700 children and adolescents debuts with diabetes mellitus type 1. The treatment is lifelong and requires knowledge and ability to control and adjust their blood sugar. For adolescents it can be difficult to manage their illness in everyday life as it can affect social and psychological factors. Objective: To describe factors that affect adherence in adolescents with diabetes mellitus type 1. Method: A literature study with a systematic query and a descriptive design. The study is based on 15 articles with qualitative and quantitative approach that was sought after in CINAHL and PubMed databases. Results: Adherence in diabetes mellitus type 1 depends largely on how the responsibility is delegated between the adolescent and the guardians and how the support from the family and the caregivers is experienced. Friends' support and their attitude to the disease affects adherence. Adolescents own emotional abilities such as emotional control and motivation are also important. Conclusion: Several factors affect adolescents’ adherence in diabetes mellitus type 1. It appears that support is important for a human being and good self-care can help adolescents with diabetes mellitus type 1. A good support can provide adolescents with diabetes mellitus type 1 possibility to manage their illness and increase the capacity for adherence.

<p>I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut. En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats användes för att beskriva variationer och uppfattningar hos sjuksköterskorna. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Resultatet beskriver sjuksköterskans uppfattning i tre kategorier: information, frågor och utslussning. Resultatet visar att sjuksköterskorna noterar problem och brister i den information som hanteras. De uppfattar att anpassningen till vardagen är viktig och att sjuksköterskorna har en viktig roll i denna handledning. Kunskapen från denna studie visar att det är viktigt att se barnet tillsammans med familjen. Den visar också värdet av en god uppföljning.</p> / <p>Approximately 600 young people in the ages 0-14 years get diagnosed with diabetes mellitus type 1 in Sweden each year. The numbers of young people that get diagnosed with diabetes mellitus type 1 increase continuously. In connection with the diabetes debut, the entire family is affected. Parents, relatives and children must learn to live with the disease and above all, try to adapt the everyday existence on the basis of the new conditions that comes with the disease. To make this adaptation possible, the healthcare contributes with important knowledge and care, especially during the diseases debut. The aim of this study was to describe the nurse's way of experiences about care of children on hospitals in connection with the child's diabetes debut. A qualitative method and a phenomenographic approach were used in order to describe variations and ways of experience at the nurses. Data collection occurred during interviews. The result describes the nurse's way of experience in three categories: information, questions and the way out of the hospital. The result shows that the nurses notice problems and scarcity in the information they handle. They saw that the adaption to the everyday is important and that the nurses have an important role in this guidance. The knowledge from this study shows that it’s important to see the child together with the family. It also shows the value of good follow-up.</p>

Universiẗat, Diss.--Mainz, 2006.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste barnsjukdomarna som påverkar det endokrina- och metaboliska systemet. I dagsläget beräknas 497 100 barn i världen ha sjukdomen. När ett barn diagnostiseras får föräldrarna ett stort ansvar då sjukdomen kan vara livshotande om inte behandlingen sköts på rätt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn diagnostiseras med diabetes mellitus typ 1. En transitionsteori användes för att strukturera föräldrars upplevelser i tre faser. Resultatet visade att föräldrarna upplevde det påfrestande att barnen fick sjukdomen. Det visade sig att det inte bara var de behandlingsrelaterade faktorerna som påverkade deras vardag. Det handlade även om förändring av relationer, ökad oro och svårigheter att lita på att andra tog ansvar. I slutet av föräldrarnas transitionsprocess var barnen gamla nog att ta över ansvaret själva. Föräldrarna behövde släppa kontrollen och låta barnen vara självständiga vilket var svårt för dem. Det är viktigt att forskning i ämnet kontinuerligt förnyas då föräldrarna behöver mycket stöd i denna svåra situation. Sjuksköterskan bör vara väl införstådd i upplevelser som kan förekomma hos föräldrar för att på så sätt kunna utveckla sin förmåga i att stötta dem i deras dagliga diabetesvård. / Type 1 diabetes mellitus is a chronic disease and one of the most common childhood illnesses that affect the endocrine- and metabolic system. In the current situation estimated 497 100 children worldwide have the disease. When a child is diagnosed, parents get a big responsibility since the disease can be fatal if treatment is not done properly. The purpose of this study was to describe parents’ experiences when their children get diagnosed with type 1 diabetes mellitus. A transition theory was used to structure the parents’ experiences in three phases. The results showed that parents experienced pain when their children got the disease. It turned out that it was not only the treatment-related factors that affected their daily lives. It was also about changes in relationships, increased anxiety and difficulty in trusting others to take responsibility. At the end of the parental transition process, the children were old enough to take over the responsibility themselves. Parents needed to let go of control and allow the children to be independent, which was hard for them. It is important that the research on the topic is continually renewed since parents need much support in this difficult situation. The nurse should have a good understanding of the experiences that may affect parents in order to be able to develop capacity to support the parents in their daily diabetes care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som kräver daglig insulinadministrering. När ett barn behandlas med insulinpump ställs höga egenvårdskrav och föräldrarnas involvering är stor. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och stötta föräldrarna i egenvård och behandling. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av insulinpumpsbehandling hos barn med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och fyra artiklar med mixad metodansats vilka analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet belyser den förändrade vardagen och dess utmaningar som uppstår vid ett liv med ett barn som behandlas med insulinpump. Dessutom påvisas föräldrarnas transition från oro till ett accepterande av livssituationen. Föräldrarnas önskan om att få vardagen att likna den som tidigare varit, och deras upplevda förhoppningar om att förenkla vardagen illustreras. Det påvisades även prövningar i föräldrarollen och svårigheter i att hitta balans mellan ansvar och kontroll barnets självständighet. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Orems egenvårdsteori. Teorin är generellt implementerbar vid insulinpumpsbehandling då egenvården är viktig för den metabola kontrollen. Arbetets primära resultat påvisade föräldrarnas behov av stöttning både gällande sig själva och sitt barn. Sjuksköterskan ska skapa omvårdnadsåtgärder anpassade till familjen för en ökad egenvårdsbalans, och möjliggöra att föräldrarna kan överföra egenvårdskapaciteten till barnet. / Background: Diabetes mellitus type 1 is an autoimmune disease which requires daily insulin administration. When a child is treated with insulin pump, the demands on self-care is high and the parents’ spend a lot of time to support their child. Nurses are responsible for the education and support related to self-care. Aim: The aim of the study was to highlight parents’ experiences of a child treated with insulin pump therapy. Method: A literature review based on four qualitative articles, two quantitative articles and four articles with mixed methods. These were analyzed by a model by Friberg.  Results: The result highlights the changing everyday-life and its challenges which arise in life with a child treated with an insulin pump, as well as the parents’ transition from concern to acceptance of their life situation. The parents’ wishes to normalize their life, as well as their hopes of simplifying their everyday-life was desired. The result also showed the difficulties of the parenting role and finding the balance between responsibility and control related to the child’s independence. Discussion: The result was discussed in the light of Orem’s self-care theory. The theory is generally implementable to insulin pump therapy since self-care is important for metabolic control. The primary result of the review demonstrated the parents’ need for support both for themselves and for their child. The nurse shall make self-care actions adapted to the family for an increased self-care balance and enable parents’ to transfer self-care capacity to the child.